Vanliga skuldfällor – och tipsen för att undvika dem
Vi svenskar belånar oss allt mer. Vid sidan av de stora bostadslånen är det de små konsumtionslånen som ökar mest. Enligt en rapport från Finansinspektionen ökade de små konto- och kortkrediterna och fakturaköpen från fyra miljarder kronor till 50 miljarder kronor mellan 2008 och 2019.
Och många som tar de här lånen får också problem med att betala tillbaka. Enligt rapporten får en femtedel av låntagarna betalningspåminnelser och 4,5 procent får inkassokrav. Bland personer under 25 år får hela åtta procent inkassokrav.
Se också: Få koll på din ekonomi med hjälp av stoppljusmetoden
Så hur gör man då för att undvika att hamna i betalningstrubbel? Hur ska man tänka för att inte få problem med skuldsättning och återbetalning? Här listar vi några saker som är extra viktiga att tänka på för att inte hamna i ekonomiskt trångmål.
1. Handla bara för egna pengar – undvik krediter
Hos många företag som säljer saker på nätet går det i dag att välja att betala först när man fått varan. Man kan också dela upp betalningen på flera månader. Men även om det vid en första anblick kan se smidigt ut, gäller det att ha koll så att man inte samlar på sig skulder hos betaltjänsterna. Höga räntor och andra avgifter är mera regel än undantag hos betaltjänsterna, vilket indirekt betyder att den vara du köper på avbetalning blir dyrare än om du betalar den direkt.
Om man ofta köper varor på kredit, riskerar man att tappa kontrollen över sina utgifter och i värsta fall upptäcka att man inte kan betala tillbaka sina skulder. Det är en situation som allt fler svenskar befinner sig i i dag. Svenska Dagbladet rapporterade i slutet av 2019 att skulder kopplade till konsumtion har nått nya rekordnivåer. Hos betaltjänsten Klarna ökade exempelvis medianskulden från 1 816 kronor år 2016 till 4 375 kronor år 2019, enligt en rapport från Kronofogden.
Så när du handlar på nätet – tänk noga igenom dina val. Behöver du verkligen den här produkten du tänkt klicka hem just nu, när du inte kan betala den direkt? Kanske går det att vänta med köpet tills lönen kommer och du slipper göra inköp på avbetalning? Sov på saken och fundera ett varv till på vilka inköp som verkligen är nödvändiga.
2. Undvik snabblån
Det är väldigt lätt att låna pengar för att kunna köpa saker man vill ha. Det räcker att göra en sökning på nätet, så dyker mängder av företag upp som mer än gärna lånar ut pengar snabbt och smidigt. Vissa av dem lånar också ut till den som redan har skulder hos Kronofogden.
Men att ta snabba sms-lån eller liknande typer av lån är inte en långsiktig lösning för att ha en ekonomi i balans. Redan i mitten av 2000-talet kom rapporter om riskerna med snabblån, vars räntor ofta är väldigt höga. I tidningsartiklar och tv-program som Lyxfällan, har många privatpersoner berättat om hur de tagit snabblån för att bekosta olika inköp och hur de sedan inte har kunnat betala tillbaka pengarna i tid. Skulderna har växt och för att betala tillbaka har vissa tagit nya lån. Det blir en ond spiral som i värsta fall slutar hos ett inkassoföretag eller Kronofogden.
Visst kan det vara praktiskt med snabblån om kylskåpet går sönder en vecka innan löning och du snabbt behöver skaffa ett nytt, men tänk noga igenom ditt beslut innan du tar ett snabblån.
3. Betala fakturor i tid
En vanlig ekonomisk fälla som kan bli dyr i längden, är att missa att betala en faktura innan förfallodatumet. Då riskerar du att få betala påminnelseavgifter som kan bli rätt saftiga om de samlas på hög. Ett smart tips är att låta återkommande fakturor dras via autogiro, då riskerar du inte att missa en betalning och slipper själv komma ihåg vilken dag i månaden något ska betalas.
Att få fakturorna elektroniskt, som e-fakturor, är också en god idé. På så sätt undviker du onödiga faktureringsavgifter som företag gärna tar ut för att skicka en pappersfaktura, och du får en bättre överblick över dina utgifter när allt finns samlat i nätbanken. Här finns många sköna hundralappar att tjäna varje år!
Ta alltid för vana att betala alla räkningar och återkommande utgifter så snart du har fått lön. På så sätt får du en bättre överblick över hur mycket pengar du har över till annat och kan vara lugn och trygg i att alla viktiga räkningar är avklarade.
4. Gör en budget
Det låter tråkigt, men att göra en budget kan faktiskt göra underverk för din ekonomi. Med en budget får du överblick över dina pengar, du ser inkomster och utgifter och vet hur mycket du har att röra dig med varje månad. Då blir det också tydligt hur mycket pengar du har över när alla nödvändiga utgifter, som hyra och mat, är betalda.
Så här gör du en budget:
1. Börja med att räkna ihop dina inkomster. Räkna med lön, pension, studiemedel, föräldrapenning och andra bidrag och ersättningar som ditt hushåll drar in varje månad. Var noga med att bara räkna med de inkomster du med säkerhet vet att du kommer att ha varje månad efter skatt.
2. Räkna ihop dina utgifter. Det gör du lättast genom att gå igenom din historik i nätbanken där du kan se vart dina pengar har gått.
Börja med att räkna ihop de fasta kostnaderna, som boende, mat och försäkringar. Helst ska den här posten inte överstiga 50 procent av dina inkomster.
Räkna sedan ihop de rörliga utgifterna. Hit hör allt sådant som inte är helt nödvändigt, men som du ändå väljer att lägga pengar på, som kläder och resor. Den här posten ska inte överstiga 40 procent av pengarna du har att röra dig med.
3. Kolla om budgeten går ihop. Gör den inte det är det dags att fundera över var du kan spara in. Kanske ta med matlåda till jobbet istället för att äta ute? Eller säga upp något abonnemang som drar pengar varje månad? Om budgeten går ihop bör du försöka komma igång med ett sparande, så att du har en buffert för framtida utgifter.
Källa: Nordea
