Skulder i dödsboet? Så gör du som anhörig
De flesta som avlider efterlämnar ett arv till sina arvingar, men ibland finns inte mycket kvar av värde. Enligt juristbyrån Familjens jurist blir det allt vanligare att personer avlider med lån utan säkerhet, och att det dessutom finns skulder i dödsboet.
Antalet skuldsatta i Sverige har ökat. I dag finns det runt 420 000 personer registrerade hos Kronofogden, en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Den åldersgrupp som ökat mest jämfört med förra året är de äldre. Eftersom de har svårt att påverka sina inkomster så riskerar de också att hamna i långvarig skuldsättning. I förlängningen ökar antalet skuldsatta dödsbon.
– Det är en kraftig ökning av dödsbon som är skuldsatta. Det är svårt att säga vad det beror på, men kan dels bero på att det allmänna ekonomiska klimatet har kärvat till sig, förklarar Arne Larsson, expert på arvsrätt hos Familjens jurist, och fortsätter:
– Jag har också en uppfattning om att det ganska länge har varit lätt att låna pengar utan säkerhet i Sverige. Man kan få brev hem där man erbjuds låna 300 000 kronor, det är bara att skicka in. Det gick inte att göra lika lätt förr, men detta har gjort att många skuldsätter sig alltför lättvindigt. För det är ofta höga räntor på de där lånen, och de kan bli svåra att bli av med, så lånen ligger kvar med höga skulder när personen i fråga avlider.
Ärver inte skulder
Arne tillägger att ytterligare en fälla är sms-lån på mindre summor där räntan kan ligga på upp till 500 procent. Den som inte har möjlighet att betala av ett sådant lån hamnar lätt omgående hos Kronofogden. Sedan växer problemen ofta lavinartat.
Blir man personligt skyldig som anhörig att betala tillbaka pengarna om man ärver ett skuldsatt dödsbo?
– Nej. Det går inte att ärva skulder i Sverige, så du kan inte bli skyldig att betala dina föräldrars skulder. Å andra sidan blir det inget arv heller. Dödsboet – den avlidnes tillgångar – ansvarar nämligen för att skulderna blir betalda så långt tillgångarna räcker. Finns det ett minus totalt i boet blir det inget arv. Då blir man tvungen att avveckla allting för att betala av så mycket som möjligt.
Som anhörig blir man tvungen att sälja av arvegodset, och Arne Larsson förklarar att två olika situationer kan uppstå:
– Det ena är att det inte finns några tillgångar över huvud taget. Då blir det en enklare hantering. Du behöver inte göra någon bouppteckning och det finns möjlighet att få bistånd till begravningen från sociala myndigheter. Du gör bara en kostnadsfri dödsboanmälan. Med hjälp av den kan du få skulderna avskrivna.
I den andra situationen som Arne tar upp finns det tillgångar.
– Säg att det finns 100 000 kronor i lösöre, en bil och lite sparade pengar på banken, men att skulderna är större och ligger på 400 000 kronor. Då är det enda korrekta du kan göra att ansöka om konkurs och låta en konkursförvaltare avveckla dödsboet. Det innebär att alla tillgångar som finns i dödsboet ska säljas för att betala av så mycket som möjligt av skulderna.
Ansöka om konkurs
Enligt Arne måste man inte som anhörig reda ut vem som ska få vad.
– Nej, du har som anhörig ett ansvar för att se till att det blir en begravning och en bouppteckning, vilket betalas från dödsboets medel. Många gånger vet ju inte den avlidnes barn, eller närmsta anhöriga som får ärva, att det finns skulder. Om man märker att det är ett kraftigt minus när man gör bouppteckningen så är det korrekta att ansöka om konkurs, varpå Tingsrätten utser konkursförvaltare som avvecklar dödsboet.
Arne rekommenderar att arvingar själva inte ska gräva i sådana här saker.
– Om du som arvinge tar hand om tillgångar i ett sådant läge kan du bli återbetalningsskyldig, exempelvis om du sålt en bil och behållit pengarna fast det finns skulder.
Är det vanligt att det händer?
– Visst händer det att arvingar tar hand om tillgångar utan att först kontrollera om det finns skulder, men oftast handlar det om ren okunskap. Det finns väldigt sällan någon baktanke att luras.
Trillar dit på spel
Arne har arbetat med dödsbon och bouppteckningar i över 30 år. Förutom svåra ekonomiska tider, och lån utan säkerhet med hög ränta, spekulerar han också i om det utbredda spelandet på exempelvis nätkasinon kan vara en bidragande orsak till att antalet skuldsatta dödsbon har ökat på senare år:
– Även äldre kan hamna i spelfällor. Det är lätt när man har lite tråkigt att börja spela på ett nätkasino och sedan låna pengar för att ha råd med det. Jag har inget underlag för det, men misstänker att det i vissa fall kan vara så … Sätten att göra av med pengar har helt enkelt ökat på senare år.
Vad är ditt råd till äldre för att detta inte ska hända?
– Tro inte på alla glada annonser där det står exempelvis ”låna 200 000 kronor och betala av på 10 år”. Även om man har låg pension och hyran gått upp måste rådet bli att försöka klara det utan att låna pengar till hög ränta.
Kanske är det en bättre idé att fråga anhöriga om hjälp:
– Jag tror de flesta barn hellre vill bli inblandade direkt och tillfrågade om de kan hjälpa till, än att få veta att föräldrarna varit högt belånade efter deras död.
Är det vanligt att barn inte vet att det finns skulder och upptäcker det först när föräldrarna dör?
– Ja. Det kan också bero på att föräldrarna eller föräldern överdriver sin ekonomiska ställning. Jag kanske schabloniserar, men tror det är mer vanligt att män än kvinnor gör det. Man kanske vill ha en lite flottare bil som man leasar. Man pratar om sina aktier, men det finns inte så mycket i den vägen. Jag har förstått att det varit så många gånger när en person väl avlidit. Plötsligt fattar barnen ingenting. ”Var är pappas aktier? Och bilen, den har de ju hämtat nu.”