6 anledningar till att maten är så dyr – expertens tips så du kan handla billigare: Gör som mormor
Experter förklarar varför maten har blivit så dyr just nu – och hur man kan leva billigt trots detta.
– Gå tillbaka till farmor och mormor, säger ”spargurun” Günther Mårder i TV4.
Det råder hög frustration i landet kring de skenande matpriserna. Ilskan är kanske givetvis befogad med tanke på att privatpersoner i dag får betala närmare 80 kronor för ett paket kaffe, 60 kronor för 500 gram smör, 15 kronor för en liter mjölk och nära 40 kronor för en stor chokladkaka.
Februari månad fick svenska folket betala nästan 4 procent mer än vad de fick betala för samma mat för bara ett år sedan. Man kan bara konstatera att det är dyrt att leva. Men varför är det så dyrt?
Bojkott mot matjättarna
Den 17 mars 2025 inleddes en bojkott mot livsmedelsbutikerna och de få handlare som delat upp marknaden mellan sig. Bojkotten pågår hela vecka 12 och har planerats av privatpersoner i sociala medier under flera veckors tid. Argumentet är att försöka ”påverka handlare som tjänar pengar på vanligt folks bekostnad”, vilket man hoppas ska leda till prissänkningar i matbutikerna.
Sex skäl till de extremt höga matrpiserna
Orsakerna bakom de höga priserna (ja, det finns fler än en) är betydligt mer komplex än giriga handlare. Därför tror flera ekonomiexperter inte att den pågående bojkotten kommer att ha någon effekt på matpriserna.
Christian Jörgensen, utredare på Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet, säger i en intervju med Expressen att han delar bojkottarnas frustration, men inte deras tilltro att bojkotten kommer ge önskan effekt.
– Prisökningarna planade ut runt 2023, och har legat stilla sedan dess. Men nu har de stuckit i väg igen, säger han till tidningen.
Anledningen till att bojkotten kommer att misslyckas menar han är för att det inte finns några alternativ i dagsläget. Han förklarar detta genom att bryta ner de sex största faktorerna som påverkar kostnaden på matvaror i dag.
1. Låg konkurrens bland livsmedelsbutiker
Givetvis är matjättarnas monopol en faktor som inte går att bortse från. I en rapport från Konkurrensverket från 2024 visar man på ett tydligt samband mellan låg konkurrens och höga priser. Christian Jörgensen vill dock påpeka att stordriftsfördelar, i kontrast till rapportens resultat, även kan bidra till att pressa ner priser.
2. Dåligt väder
Populära varor så som kaffe och kakao har blivit betydligt dyrare den senaste tiden. Det är stormväder, i de länder där kaffe- och kakaobönorna odlas, som lett till dåliga skördar, vilket trissat upp priserna inom dessa två kategorier. Även choklad, som till stor del tillverkas av kakao har sett en prisökning.
3. Omvärldsläget
Det volatila världsläget bidrar till ekonomiska utmaningar, vilket tyder på att priser på matvaror kan komma att fortsätta stiga. Kriget i Ukraina, oroligheterna på Gazaremsan och hot om handelskrig driver upp priserna.
4. Dyrt mjölkpulver
Efterfrågan och priset på mjölkpulver stiger i oroliga tider. Det blir då mer lönsamt att tillverka pulver än färsk mjölk, vilket i ett andra led påverkar priserna på alla mejeriprodukter.
– Mejerierna väljer att göra mjölkpulver i stället för andra varor, eftersom de tjänar mer på det. Det är framför allt Arla, som är ett globalt företag, som påverkas av mjölkpulverpriser. De är väldigt stora och höjer de priser på den svenska marknaden följer de flesta efter, säger Jörgensen till Expressen.
5. Allmän inflation
Även andra livsmedelstillverkar påverkas av den allmänna inflationen, vilket leder till ökade utgifter och höjda priser, för att behålla vinstmarginaler. Det blir inte bara mer kostsamt att odla mat, det blir även mer kostsamt för butiksägarna när exempelvis priset på el blir dyrare.
6. Svenska kronan är svag
De varor som Sverige importerar från utlandet blir dyrare när den svenska kronan blir svagare. Det gäller både för slutprodukten du kan köpa i butik och andra produkter eller omkostnader som företag behöver för att skapa sin slutprodukt på svensk mark.
Spargurun: Så äter du billigt – trots höga matpriser
Som privatperson kan man dock se sig mindre påverkad av skenande matpriser, med några enkla beteendeförändringar i vardsagen. I en intervju med TV4 ger den oberoende ekonomen och ”spargurun” Günther Mårder sina bästa tips på hur man minskar sina matkostnader.
Den som söker ljusglimtar just nu kan känna sig stärkt av Mårders pragmatiska optimism – som till stor del handlar om att växla fokus från det man inte kan förändra, till det man kan förändra.
– En tredjedel av all mat vi bär hem från affären slängs. Tänk om matpriserna gick ner en tredjedel för att vi slutade slänga, då skulle du tycka att det var billigt, säger han till tv-kanalen.
1. Planera inte för långt fram
Till att börja med lyfter han den bristande planeringen som en stor bov bakom matsvinnet. Ofta planerar vi för och lagar alldeles för mycket mat. Sedan överskattar vår egen vilja att äta maten upprepade gånger, när den kanske inte längre ser lika aptitlig ut.
Lösningen menar Günther Mårder är att inte planera mat för mer än två dagar fram. Alltså tänk på vad du ska laga i dag och vad du kan göra med resterna i morgon. Då kommer svinnet minska kraftigt.
2. Våga köpa prissänkta varor
Det öppnar dessutom upp för bättre möjligheter att göra fynd i matbutiken. Om vi ändå ska konsumera maten närmsta dygnet, så kan vi bli bättre på att våga handla prissänkta varor med kort datum. Rött kött är en sån produkt som tenderar att salta slutpriset på matkassen och är därför perfekt att köpa till reducerat pris om man kan.
– Om man ändå ska äta det, leta korta datum i vakuumpaketerat kött. Ett tips jag fått från kockar, om man vill ha riktigt mört kött, är att helst ska bäst före-datumet vara passerat. Ju längre tid du väntar desto mörare blir köttet.
3. Köp varor i säsong
På samma tema är de flesta varor på frukt och grönt-avdelningen billigare när de är i säsong (jordgubbar är undantag) i Sverige, eftersom man slipper kostnadspåslag för import, samtidigt som större utbud leder till lägre priser.
Mårder lyfter sparris som ett exempel och säger att det är idiotiskt att servera det på Nyårsafton. Den tiden på året är sparrisen dyr. Till Midsommar är det dock genialt, eftersom den då går att köpa billigt från svenska gårdar.
– Alla restauranger vet det, man skriver: ”serveras med säsongens primörer”. De skulle kunna byta ut det till: ”serveras med det billigaste grönt vi hittat just nu”, konstaterar han.
Frukt och grönt som ska mixas (till exempelvis soppa, puré eller smoothie) behöver heller inte vara så estetiskt tilltalande i butik. De kan vara lite kantstötta och då kan man ibland få reducerat pris.
4. Inspireras av den äldre generationen
Avslutningsvis uppmanar Mårder alla privatsparare att tänka lite mer som man gjorde förr. Tiden innan bäst före-datum infördes i Sverige. Man behöver nämligen inte vara rädd för att datumet passerat. I stället bör man anamma känna-lukta-titta-smaka-principen som den äldre generation växt upp med.
– Gå tillbaka till farmor och mormor. Titta, känna på konsistensen, lukta och smaka. Anledningen till att de är så mycket bättre på det är att det fanns inga bäst före-datum förr. Det var upp till en själv att bedöma, säger han och berättar om en förpackning Keso som hade förvarats svalt och oöppnad under sex månaders tid och fortfarande var ätduglig.