Trädgårdstrender 2019: ”Skogsdusch, tagetes och snigelslem”
Att vara trädgårdsintresserad har gått från meganördigt till hipsterhett. Nu vill alla stadsbor odla. Och vi inser att hållbarhet är något vi själva måste bidra med – inte överlåta till politiker att lösa. I flera år har vi älskat Slow Food-trenden som gett långkok och naturlig mat ett uppsving. Nu händer samma sak med naturen, ett slags ”Slow Nature” sveper in 2019 och vi vänder blicken mot det naturligt gröna. Att sköta om naturen blir allt viktigare. Vi går från snack till handling.
När temperaturkaos, väderkatastrofer och bibrist får oss att inse att vi bara har ett klot, måste vi alla bidra. Har vi inte gjort det förut är det nu vi startar komposter både ute och inne, väljer växter som får pollinatörerna att trivas och odlar ätbart i varenda vrå av våra städer. Här får allt fler biodlingar flytta in på hustaken där också restauranger med självaktning odlar eget grönt. Men också väggarnas används för vertikalodling. Storstadsbor fyller varje ledig vrå med egna tomater, squash och bönor.
Skogsduscha – och må bättre
Vi har tröttnat på en välordnad tillvaro med överdesignade trädgårdar, vältuktade tomter och trimmade gräsmattor. I stället älskar vi den orörda naturen – i synnerhet skogen – och drömmer om charmiga naturtomter, vajande gräs och vilda rum. Status är att kunna tälja något vackert av en trädgren eller färga garnet med material från skogen. Den som saknar färdigheter anmäler sig till någon hantverkskurs.
Annars gör vi som japanerna – ger oss ut i skogen och njuter av stilla fågelsång, frisk luft och spirande grönska. Nyordet ”skogsdusch” är ett sätt att beskriva vad ett besök i naturen gör med oss. Vardagsstressen rinner av när vi får trampa på mossa istället för asfalt och byta trafikbuller mot rödhakens glada kvitter.
Den som saknar balkong och trädgård odlar istället ätbart i skogen. En skogsträdgård liknar ett naturligt skogsbryn, men tack vare skogens ekosystem kräver den minimal skötsel.
Den som har långt till skog och park tar istället in en bit natur i bostaden. Förvandla en cylindervas till ett miniterrarium med mossa, stenar och en knotig liten gren och vips har du en bit natur nära. Ett annat sätt att få in det vilda i tillvaron är att blanda in torra blad, kvistar och blomställningar bland snittblommorna. Det gör buketten mindre perfekt, men samtidigt mer spännande och barocklik med extra av allt. Den blir också mer hållbar eftersom det krävs färre färska blommor för att få ihop ett imponerande arrangemang och det är lätt att byta ut dem mot nya när de också vissnat.
Även den trendiga bruden blandar torkat material från skogen i sin bukett på väg till altaret. Vissna ormbunksblad och torkade nypongrenar syns även på kransar och andra begravningsarrangemang.
”Krukväxterna kräver närvaro, tålamod och tid”
På våra fönsterbräder trängs allt fler krukväxter. En ny generation har upptäckt charmen med begonior, azaleor, yuccapalmer och en doftande Dr. Westerlund i vardagsrummet.
En av drivkrafterna bakom den nya trenden är Agnes Stüber, författare till boken ”Krukväxter för alla” och grundaren till den populära FB-gruppen ”Växtgäris” som på kort tid fått över 20 000 medlemmar.
– Vi lever i ett stressigt samhälle med mycket skärmtid. Vi sitter mer inomhus och är inte ute i naturen så mycket. Men krukväxterna kräver närvaro, tålamod och tid. De förankrar oss i våra hem och fungerar också terapeutiskt rogivande genom att de växer långsamt, förklarar hon.
Att krukväxter är en billig hobby kan de flesta skriva under på. En liten stickling blir snabbt en stor planta.
– Man bryr sig också mer om en stickling med historia. Det är inte ovanligt att få höra att en blomma tillhört mormors mormor. Det är häftigt att man kan knyta släktband med hjälp av växter!
Tagetesens revival
Och blommor som länge ansetts fula och svåra är nu hetaste hett. Som tagetesen. Denna tåliga blomma som många älskat att hata. 2019 kommer alla att odla gula tagetes. För gult är inte länge fult utan vackert. Tagetes blir trädgårdens soliga glädjespridare. Eller så satsar vi på maffiga dahlior – helst i gult eller terrakottafärgat.
Vi strävar inte längre efter harmoni och perfektion. Det imperfekta måste också få plats. Samtidigt står hållbarhet i centrum. Vi sparar regnvatten, sorterar bort miljöfarliga plastkrukor och sätter fart på komposten. Att tillverka sin egen jord blir nu lika självklart som att baka surdegsbröd.
Våra insekter får också allt fler lockande erbjudanden om all inclusive-paket – komplett med väldoftande blomstermeny, fri tillgång till vatten och övernattning på ett hemmabyggt insektshotell.
”Välkommen till snigelslem”
Vi går från sparsmakat till sparsamt och gräver upp villagräsmattan för att plantera något mindre krävande. Efter sommarens supertorka har vi insett det omöjliga med en gräsmatta som kräver ständig vattning och massor av näring för att nå golfgreen-nivå. Kanske ersätter vi den med örter som salvia, mynta, citronverbena, kryddsalvia och ringblomma som vi kan torka och använda till eget te.
Det naturliga går igen också i kosmetika och andra hudprodukter. Vi säger hejdå till parabener och andra kemiska tillsatser och välkommen till snigelslem för att få bukt med torr hud, ersätter ansiktsvatten med björksav och använder återfuktande masker av björnbär, blåbär och vitlök.
Även i framtiden drömmer vi om växthus, men vi ska helst tillverka dem själva av begagnat tegel och gamla fönster från den lokala återbyggdepån. Det blir både snyggare, mer charmigt och ger dessutom fler pluspoäng till vår miljö.
Av Monne Ljungberg