Här är våra fem vanligaste småfåglar i trädgården
BirdLife Sverige är en nationell fågelförening som arrangerat en fågelräkning i hela landet sedan 2006. Inventeringen kallas Vinterfåglar inpå Knuten och pågår varje år under några dagar i slutet av januari.
Allmänheten räknar helt enkelt antalet småfåglar och registrerar vilken art som kommit till just den enskildes fågelbord – eller liknande – för mat.
Intresset för att räkna fåglar blir bara allt större. BirdLife Sweden beskriver fågelmatning vintertid som en folkrörelse. Föreningen menar att åtminstone 300 000 svenska hushåll matar fåglar varje vinter. Cirka 20 000 av rapporter kommer in varje år i räkningen Vinterfåglar inpå Knuten.
Resultatet från 2021 års fågelräkning finns att ta del av här. Men det brukar se väldigt likt ut i toppen. Ettan har varit ohotad sedan BirdLife drog igång satsningen som verkligen har engagerat fågelentusiaster ute i stugorna.
Förra årets resultat är tillgängligt och här får du våra fem vanligaste småfåglar i våra trädgårdar.
Detta är våra vanligaste småfåglar – 2021
1. Talgoxen
Talgoxen lyckas år efter år knipa förstaplatsen.
Denna fågel är bland det största av de europeiska mesarna.
Den finns i hela landet men är mindre vanlig i Norrlands inland.
Talgoxen har upp till 40 sorters olika läten och sånger. Locklätena är i allmänhet samma mellan könen, men hanen låter mer. Honan lockar sällan.
Enligt jämtländsk folktro innebär det otur för jägaren att se en talgoxe. Men i Uppland kan man förvänta sig snö om fågeln sätter sig vid fönstret. Hos samerna betraktas talgoxen som en genuin olycksfågel. Detta skriver sajten fageln.se.
2. Blåmesen
Blåmesen finns också i nästan hela Sverige, men inte i fjällen. Favoritmaten är insekter, men på vintern äter blåmesen mest frön.
Denna fågel är en riktig akrobat. Den kan hålla sig kvar på det yttersta av blad och grenar och leta efter mat upp och ner.
Blåmesen har inte inspirerat folktron i någon större utsträckning, skriver fageln.se. Men den kallas på vissa håll för blindmes på grund av sina mörka markeringar vid ögonen.
3. Pilfinken
Pilfinken är lik gråsparven men är brun uppe på huvudet och har svarta fläckar på kinderna, det har inte gråsparven. Den är också något mindre än gråsparvens och "tjattrar" mer med sin enkla och melodi.
Den är vanlig i södra och mellersta Sverige även om den går att få syn på även i norra delen av landet. Äter mest frön.
4. Koltrasten
Koltrasten även blev en stadsfågel för drygt 100 år sedan. Sedan dess har en allt fler koltraster valt att stanna kvar i landet över vintern.
Då kan lägga beslag på de bästa reviren när våren kommer. Priset kan dock bli att inte överleva.
De allra högsta tätheterna av koltrastar finns nämligen vintertid på Gotland, och även Stockholm, Skåne och Halland hyser många koltrastar vintertid, skriver BirdLife Sweden.
Enligt gammal folktro blir det väderomslag om man ser en kolrast på vintern. Koltrasten har även olika namn i olika landskap, skriver fågeln.se. I Småland kan den heta svarttrast eller svartstare. I Bohuslän kan den heta gråstare eller svartklera. I Småland har den också namnet Buskstare, vilket även den kan heta på Öland och Gotland. I Skåne heter den också solsvärta. I Västergötland kallas den ibland muskvipa.
5. Gulsparven
Gulsparven såg en uppgång i BirdLife Swedens fågelräkning under 2021. Det är glädjande eftersom denna sparv länge haft en nedåtgående trend i Sverige. Men det är oklart varför ökningen skedde förra året. I gulsparvens fall kan det vara vintervädret som tvingat dem till människornas fågelmatningarna. Så länge det är barmark, hittar de annars mat i form av spillsäd och ogräsfrön i jordbruksfälten, men vid snötäckta marker blir det svårt.
