I Sara Bäckmos trädgård gör grönsakerna skillnad
När man kommer till byn Bökebacken söder om Växjö ser man direkt vilket hus Sara Bäckmo bor i. Hela trädgården är full av grönsaker. Här finns mellan 150 och 200 sorter – allt från rotfrukter till flera meter höga bönor och frodiga kålplantor.
Odla i pallkrage: från start till sådd
–Vi har en mix av traditionella grönsaker och mer exotiska sorter, men kål är en av mina favoriter. Jag tycker det är väldigt fascinerande eftersom de kan bli väldigt stora i en bra jord. Ungarna gillar lite mer roliga sorter, som lila sockerärtor eller vita gurkor, säger Sara.
Huset hittade hon av en slump när hon jobbade som programledare på Barnkanalen och skulle göra reportage i närheten. Det kallades ”ödehuset”, och Sara blev störtförälskad. Som tur var fick hon köpa det, och under några år levde hon hippieliv här samtidigt som hon jobbade på tv och renoverade huset – som på den tiden varken hade vatten eller värme.
Sara Bäckmo
Ålder: 42 år.
Bor: Bökebacken i Kalvsvik, söder om Växjö.
Familj: Maken Philip, 43 år, psykoterapeut och författare, är inte ett dugg intresserad av trädgårdsarbete. Barnen Loa, 4 år, Alba, 8 år, Viggo 10 år, Otto 11 år.
Gör: Influencer och författare. Driver Nordens största trädgårdssajt Skillnadens trädgård med bland annat blogg och egen Youtube-kanal. Har skrivit sex böcker. Den senaste, Skillnadens Favoriter, släpptes i våras.
Trädgården: Tomt på 2500 kvadratmeter, varav frilandsodling på cirka 45 kvadratmeter. Två tunnelväxthus, 45 kvadratmeter och 18 kvadratmeter. Ligger i zon 3.
Favoritgrönsak: Beror på säsong, men sparris ligger bra till.
Trädgårdsintresset kom först senare, efter att Sara träffat maken Philip och de fått sitt första barn.
Sara Bäckmo ville ha en köksträdgård – blev självförsörjande
–När vi hade små barn kunde jag inte renovera och då började jag istället tänka på trädgård. Jag ville gärna ha en köksträdgård men visste inte hur jag skulle börja, så jag sköt upp det. Startskottet kom 2011 när vår granne med grävmaskin kom förbi och frågade om jag ville ha hjälp, säger Sara.
Sedan gick allting från noll till hundra. Grannen grävde upp hela framsidan, som var full av sly, och Sara beställde 38 ton jord. Därefter började hon testa sig fram med diverse grönsaker.
–Jag tänkte att jag måste göra något större, annars kommer jag tröttna. Så jag satte upp ett mål att vi skulle bli självförsörjande på grönsaker inom tre år. 2013 var mitt hardcore-år och från juni till december köpte vi inte en enda grönsak i affären, säger Sara.
Förutom att hela familjen kunde njuta av färgglada och smakrika grönsaker varje dag fick odlandet även andra positiva följder: matkostnaderna mer än halverades.
–Vi köper miljömärkt och ekologiskt så gott det går, och innan snittade vi på en matkostnad på 8000–9000 kronor per månad, vilket är helt okej för en fyrabarnsfamilj. Men när jag började odla såg vi skillnad direkt. En månad var vi nere på drygt 3000 kronor, vilket blev en stor morot till att fortsätta, säger Sara.
Just den ekonomiska biten är viktig för familjen. Lägre kostnade gör det möjligt för Sara och Philip att jobba deltid, så att de istället kan spendera mycket tid med sina barn. De har bland annat låtit sina barn börja förskolan först när de är fyra år gamla. Fram till dess är de hemma och umgås.
–Min man jobbar som psykoterapeut och får ofta höra om saker som folk ångrar. Något som flera återkommer till är att de inte varit hemma så mycket när barnen var små. Det är något som vi aldrig kommer ångra, säger Sara.
Själva trädgården inbjuder också till lek och umgänge. Ofta håller var och en på med sitt, men hela familjen är ute tillsammans.
–Vi har aldrig varit utomlands men vi har kvantitetstid med barnen. Att få dela med mig av min kunskap till barnen är något väldigt fint med trädgården, säger Sara.
Under åren har hon skrivit flera trädgårdsböcker och en handlar just om hur man odlar med barn. Hennes bästa tips är att låta barnen ha sin egen plats i trädgården och inte lägga sig i för mycket. Sara tycker också det är viktigt att man lär barnen att gödsla med kiss. I växthuset har de en speciell vattenkanna som Sara och barnen kissar i och som de sedan vattnar jorden som grönsakerna växer i.
Lär barnen kretslopp genom trädgårdsarbete
–Det är ett bra sätt att lära barnen kretslopp på och så får man stora fina grönsaker. Kiss är mitt absolut bästa gödseltips eftersom det är något alla har hemma. En del kiss och tio delar vatten är lagom, det brukar kallas för guldvatten, säger Sara.
Hennes andra böcker handlar framförallt om att det går att odla året runt, även på vintern. Det finns grönsaker som klarar sig fast det är riktigt kallt, bland annat kål och vissa sallatssorter. Det finns även sorter man kan så på vintern för att sedan skörda i april–maj, en period då de flesta börjar så.
–När jag pratar om vinterodling syftar jag inte bara på själva vintern, det är ett arbete som pågår hela året. På våren sår jag kål och rotsaker till vintern och under sommaren görs nya sådder av bladgrönsaker och rötter som ska växa sig skördeklara och skördas när det är kallt. Under tidig vår skördas sedan resultatet av det som övervintrat eller såtts under vintern.
Sara bor i zon 3, men berättar att det i stora delar av Sverige går att odla ätbart för skörd under vintern. Allt beror på hur kall vintern blir. En annan utmaning är bristen på solljus och den fuktiga luften, som kan göra att grönsakerna möglar.
–Vinterodling är svårt, och den odlare som inte klarar av misslyckanden ska definitivt ägna sig åt något annat. Samtidigt finns det ingen annan tid på året som framkallar samma stolthet som när jag skördar grönsaker på vintern. Det har på något vis blivit det ultimata beviset på att jag behärskar det här med att odla, säger Sara.
Eftersom alla platser har olika förutsättningar är Saras bästa tips att testa sig fram och på så vis lära sig vad som funkar och inte funkar. Det har hon själv gjort och gör fortfarande. Ett annat tips är att odla mycket – då har du råd att förlora en del. En stor skörd är också viktig för att du ska känna att den ger tillräckligt stor avkastning i förhållande till arbetsinsatsen.
–En enkel grej att börja med är sallat, ruccola och dill. De kan man så utomhus på vintern, i en pallkrage. Börja med att plocka bort snön så du får ett platt lager, sedan är det bara att lägga ut fröna och täcka dem med tinad jord. Om man vill kan man täcka med glas eller plast, men det är inget måste, säger Sara.
Hon förespråkar att så något varje dag, även fast det bara handlar om några frön.
–De flesta öser ner en hel fröpåse på en gång, men det är bättre att sprida ut det. Då slipper du äta allt på en gång utan kan skörda mer regelbundet, säger Sara.
För många är självhushållning en dröm, men den kan verka svår att genomföra. Sara berättar att det inte behöver vara så krångligt som det låter. Hon är ute ungefär en timme om dagen och sparar mycket tid genom olika bevattningssystem. Hon använder sig även av täckodling, vilket tillför näring till jorden och minskar risken att invaderas av ogräs.
–Visst tar det tid att odla, men folk tror nog att det är mer arbete än det är. Och så får man inte glömma alla mervärden. Jag mår så bra av att vara ute i trädgården och fylls verkligen av energi, säger Sara.
Tre sätt att odla på vintern: Sara Bäckmos tips
Skörda på vintern
En stor del av vinterodling handlar om att skörda när det är kallt, både sent på hösten, under vintern och tidigt på året. Det enklaste sättet att komma igång med vinterodling är helt enkelt att låta grönsakerna stå kvar i landet fast det börjar bli kallt. I många fall isolerar snö mot kyla och kan innebära ett extra skydd för det som står kvar ute. Grönsaker som passar bra att skörda på vintern är grönkål, rödkål, savoykål, spenat, vintersallat och vinterportlak. Vid lite mildare klimat kan det även funka med rotsaker som palsternacka, svartrot, jordärtskocka, havrerot och vintermorot.
Vinterså ute
Fördelen med att vinterså är att fröerna förbereder sig och gror i jorden, vilket för att man får en tidig skörd. Det optimala är att så precis innan jorden fryser, men det går även att så direkt på frusen jord och sedan täcka med ett lager tinad jord. Lägg gärna på ett lock av plast eller liknande. Grönsaker som passar bra att så på vintern är morot, palsternacka, spenat, sallat, rucola, persilja och dill.
Odla i växthus
Vintertid är växthus eller tunnelväxthus tveklöst den bästa odlingsplatsen eftersom grönsakerna skyddas mot vind och gård nederbörd. En annan fördel med att odla i ett växthus är att där är enklare att skörda. Se till att växthuset står på en solig plats och odla gärna i stora jordbäddar, då klarar grönsakerna kylan bättre. Grönsaker som passar bra att vinterodla i växthus är purjolök, svartkål, spenat, savoykål, persilja, mangold, rödkål och vitkål.
Praktiska tips: Så lyckas din vinterodling
- Satsa på många odlingsplatser. Friland, odlingslådor, växthus – många olika ytor gör odlingen stark. Placera odlingsytorna i skyddade lägen, längs väggar eller i ett hörn av trädgården där det är varmt. Odla också mer än du tror att du behöver.
- Täck och skydda. Vill du skörda när det är kallt är det bra att skydda växtplatserna, även i växthuset. Varje skydd, exempelvis pallkragar, fiberdukar, eller plastlock, förbättrar klimatet med några grader och ger ett bättre resultat. Kompostgaller skyddar mot djur.
- Förbered i god tid. Förbered din vinterodling i slutet på sommaren eller i början på hösten , på vintern är det ofta föt sent. Planera, se över dina växtplatser, ordna skydd och gör nya sådder med sådan som ska skördas under vintern.