Hur bygger man en kompost? Sju frågor & svar
Martin Bofeldt, trädgårdsmästare på Rothoffs museikoloni och odlingarna på Ewerlöfs holme i Landskrona, tycker sig märka ett ökande intresse för kompostering de senaste årtiondena, på samma vis som intresset för odlande i allmänhet har ökat.
Och han menar att man inte behöver krångla till det för mycket kring komposteringen i en vanlig villaträdgård eller på en odlingslott.
– Folk som är bra på att baka brukar även vara bra på att sköta en kompost! Det handlar ju mycket om att vara där och kolla till den och se till att det blir en bra mix och balans, säger Martin.
Vinsterna med egen kompostering är många och viktiga, enligt Martin. Det handlar både om att bidra till ett kretslopp i sin egen trädgård och att se till att jorden i rabatter och odlingsbäddar mår bra genom att tillföra egen, nyttig kompostjord. Men lika viktigt är miljövinsterna med att slippa köra iväg med trädgårdsavfall till tippen.
Sju vanliga frågor om komposten
1. Vilken typ av behållare behövs?
– Man kan göra det mycket enkelt, säger Martin. En låda utan botten är egentligen allt som behövs. Att behållaren man väljer ska ha direktkontakt med marken under beror på att nyttodjur som kompostmaskar ska kunna krypa in, eller ut om komposten skulle bli för varm för dem. Sidorna kan exempelvis vara i trä. Det bör finnas glipor för luftinsläpp, men inte för stora, då kan komposten torka ut vid blåst.
2. Ett eller flera fack?
– Det kan underlätta att ha flera eftersom man då kan flytta materialet allt eftersom det förmultnar. På så sätt har man kompost i flera stadier av nedbrytning. Men det går lika bra med bara en behållare, det är nog det vanligaste i Sverige.
3. Var placerar jag komposten?
– En skuggig plats är bra eftersom stark sol kan torka ut komposten för mycket. Det går alltså utmärkt att gömma undan komposten i ett hörn eller bakom buskar om man tycker att den är ful.
4. Hur börjar jag? Vad lägger jag i?
– Det finns mycket skrivet om hur man komposterar, säger Martin. Men jag brukar rekommendera att man tänker balans. Dels ska det vara rätt balans mellan kol och kväve – det kan man enkelt kalla för brunt och grönt material. Exempelvis innehåller bruna kvistar och halm mycket kol och bör blandas upp med kväverikt, grönt avfall som gräsklipp.
– Det ska på samma vis vara balans mellan torrt och blött. Man får bli lite intim med sin kompost och sticka ner handen och känna efter. Fuktigheten ska vara ungefär som en urkramad tvättsvamp.
– Grova stenar måste klippas ner i småbitar på ett par centimeter. Bäst är om man har en kompostkvarn som kan hacka grovt material till flis. Dessa är dyra men är en bra investering om man går ihop flera personer om en.
5. Vad ska jag inte lägga i komposten?
– När det gäller hushållsavfall så ska man undvika att lägga i något som varit tillagat eller som innehåller mycket mycket salt. Salt är sällan bra för växterna i trädgården, och tillagad mat kan dra till sig skadedjur. Man ska också vara försiktig med citrusskal. Man vet inte riktigt varför, men det verkar som att för mycket citrusskal kan få kompostens process att stanna upp.
– Rotogräs bör man lägga att torka innan man komposterar det, betonar Martin. Och ogräs som gått i frö bör man undvika helt. Man kan även röta dem i vatten i ett par veckor. Även vanliga trädgårdsväxter med fröställningar bör man vara lite försiktig med då fröna överlever och riskerar att slå rot överallt där du sprider din färdiga kompostjord.
6. Hur sköter jag om komposten?
– Materialet bör blandas om ibland, dels för att få en bra balans och för att få ner luft i komposten, dels för att det förmultnar snabbare i mitten än längre ut. Då kan man passa på att sticka ner handen och känna på temperaturen.
En fungerande kompost brukar ligga på mellan 35 och 60 grader, så det ska kännas varmt. Rör dock inte runt i komposten på vintern, då ligger den i vila.
– Jag brukar täcka min kompost med gamla trasmattor, säger Martin. Det ger skydd mot fåglar som gärna lockas dit av maskar och sniglar, och det gör att komposten kan hålla värmen bättre, speciellt fram på hösten. Dessutom torkar inte komposten ut lika lätt.
Vill man inte lägga på mattor fungerar det även med halm. Man kan också bygga ett tak för komposten av en sluttande plåt- eller träskiva. Detta gör också att regn inte lakar ur komposten lika mycket.
7. Vad gör jag med kompostjorden när den är klar?
– Kompostjord är en perfekt jordförbättrare! Den gör att lätt sandjord håller vatten och näring bättre, och den hjälper till att luckra upp hård lerjord. Om komposten fungerat som den ska innehåller den också näring till växterna i din trädgård, men man bör alltid tillsätta ytterligare näring i form av exempelvis kogödsel eller gräsklipp för bästa resultat.
Av Emma Olevik