Hjälp miljön på traven – växterna som lockar bin, humlor och fjärilar

Trädgårdsmästaren Caroline Stenkilsson går runt och tittar till de stora lila blommorna på kronärtskockorna och fjärilsbuskarna. Hon flyttar sedan en låda med trådgårdskantlök – växten som utsågs till årets perenn 2021.

En bit längre bort i gången bland plantorna står Jan Fleming Jensen, trädgårds- och odlingschef vid Kiviks musteri, och tillsammans väljer de ut växter som ska planteras ut i de fyra nyttodjurparkerna i Skåne som öppnas för allmänheten nu i vår.

– Vi vill ha kvar bin och andra viktiga insekter i våra odlingar, säger Jan Fleming Jensen. Därför är de här fyra nyttodjurparkerna viktiga för att vi ska lära oss mer om de nyttiga insekterna och vilka förutsättningar de ska ha för att trivas.

De fyra nyttodjurparkerna ingår i ett projekt som är ett samarbete mellan äppelodlare vid Kiviks musteri, Statens Lantbruksuniversitet SLU, Fritidsodlingens Riksorganisation och Lunds universitet och som har finansierats med pengar från EU. Syftet är att öka medvetenheten om vikten av biologisk mångfald.

trädgårdPlantera för att locka fjärilar till trädgården

– Men det riktar sig inte bara till yrkesodlare och det är därför Fritidsodlingens Riksorganisation är involverad i projektet. Det finns mycket som den enskilde trädgårdsägaren kan göra för att gynna den biologiska mångfalden, säger Jan Fleming Jensen.

Nyttiga insekter äter skadeinsekter

Det handlar bland annat om att välja växter som är speciellt bra för pollinatörer. Från de tidiga krokusarna, narcisserna och tulpanerna på våren till fjärilsbuskarna, solhattarna och dahliorna på sensommaren.

– Nyttodjuren måste kunna hitta mat i våra odlingar och trädgårdar från april till så långt ut på sommarsäsongen som möjligt, säger Caroline Stenkilsson.

Jan Fleming Jensen är tillsammans med Lotta Fabricius vid SLU initiativtagare till projektet. Vid sidan av att nyttodjurparkerna är öppna för besökare, som på nära håll kan studera insekterna och vilka livsbetingelser de vill ha och lära sig mer om biologisk mångfald, pågår en intensiv forskning om hur de påverkar de närliggande äppelodlingarna.

Förutom bin, humlor, skalbaggar och i viss mån fjärilar som är viktiga för pollineringen finns det nyttiga insekter som äter skadeinsekter, som till exempel nyckelpigor och tvestjärtar.

– Förhoppningen är att vi ska kunna bespruta mindre om vi har insekter i odlingarna som äter upp skadeinsekterna, säger Jan Fleming Jensen.

Fyra nyttodjurparker i Skåne

Tre av de fyra djurparkerna ligger vid äppelodlingarna på Österlen i Kivik, Skepparp och Södra Mellby. Den fjärde ligger på Solnäs gård utanför Lund.

De upptar samtliga en yta av cirka 50x50 meter och på lite avstånd ser de inte mycket ut för världen, mest som en vildvuxen och bortglömd hörna av odlingen där naturen håller på att ta över.

Och det är precis så det ska vara. Genom att anlägga stenrösen, sandhögar, halmbalar och till och med rishögar gynnar man insekterna. Sedan tillför Jan Fleming Jensen och Caroline Stenkilsson blomodlingar med arter som är speciellt lämpliga för att pollinera äppelblommor.

– Men för att vi ska ha pollinatörerna här i maj när äppeträden blommar är det viktigt att de kan finna mat vid våra odlingar under hela säsongen och därför väljer vi lämpliga blommor som blommar från tidig vår fram till hösten, berättar Jan Fleming Jensen.

Vatten till törstiga bin

Den största av de fyra nyttodjurparkerna ligger vid Kiviks musteri som är ett populärt turistmål med över 200 000 besökare per år. Därför har man satsat lite extra där med en visningsplantskola, informationstavlor om nyttiga insekter i trädgården, blommor de lockas av och exempel på vad man kan göra själv.

Där finns även två dammar. Dammarna för att visa besökare hur viktigt det är med vatten i trädgården – en liten damm gör stor nytta för törstiga bin och fåglar – och visningsplantskola för att ge besökarna konkreta växttips.

– Vi vill med dammarna visa besökarna hur viktigt det är att ha inslag med vatten i en trädgård i balans. Det behöver inte vara stora dammar. Det kan räcka med ett stort fat med vatten med små stenar som insekterna kan sätta sig på, säger Jan Fleming Jensen.

Caroline Stenkilsson berättar att hon brinner lite extra för att göra projektet tillämpligt även för den vanlige trädgårdsälskaren.

– Därför har vi också med tips på växter som man kan ha i en kruka på uteplatsen eller i en balkonglåda. Det är viktigt att man inte glömmer att de nyttiga insekterna måste ha något att äta även i våra städer, säger Caroline Stenkilsson.

Efter reklamen: Se videon: 5 växter att odla på balkongen

– Men allt som vi visar här passar inte i hela landet, tillägger hon. Här i Kivik har vi sandjord och vi ligger i odlingszon 1, men vi tipsar och ger exempel på växter som passar i andra delar av landet och i annan jordmån.

Insektshotell och ihåliga träd

Nyttodjurparkerna påminner lite om lärkrutorna som jordbrukare anlägger för att gynna sånglärkorna. Genom att lämna små rutor obrukade i odlingsfälten ger man lärkorna en chans att överleva i det moderna jordbruket.

Lärkrutorna är bra för lärkorna, men de räcker inte för att även gynna de nyttiga insekterna. Vildbin vill ha håligheter ovan jord och humlor tycker till exempel om nedbrutna halmbalar som står tillsammans. En hög med grenar och ris är ofta en mycket populär boplats för flera olika arter.

– I djurparkerna visar vi också exempel på holkar, så kallade insektshotell, som man kan köpa eller tillverka själv av ihåliga rör och kvistar. Insektshotellen är mycket populära bland solitärbin och förvånansvärt många solitärbin har visat sig besöka våra äppelodlingar, säger Jan Fleming Jensen.

För Jan Fleming Jensen är biodiversitet, biologisk mångfald, ett nyckelord och det har han integrerat i sitt arbete sedan han började som odlingschef på Kiviks Musteri 2015.

Därför har han låtit gamla, nästan ihåliga äppelträd, som inte ger så mycket frukt längre stå kvar eftersom de är en viktig boplats för insekter och fåglar.

Han har gjort försök med att låta gångarna vara oklippta för att gynna vilda blommor och nerfallna grenar och fällda träd har fått ligga kvar och förmultna.

– Vi här på Kiviks Musteri bedriver IP-odling. IP står för integrerad produktion och det innebär att vi måste ha en helhetssyn på hur odlingen påverkar miljön runt oss. Alla åtgärder som vi vidtar, gödsling, sjukdomsbekämpning etc får bara ske om det finns ett dokumenterat behov.

Öka biologisk mångfald

I visningsplantskolan på Kviks Musteri kan besökare själva gå runt och titta de växter som har valts ut för att de gynnar nyttiga insekter. Det sker även guidade visningar av grupper.

När Allers besöker visningsplantskolan träffar vi Jessica Lundin och Erik von Hofsten. De har precis flyttat till ett hus i Järna söder om Stockholm.

– Vi håller på att anlägga vår trädgård och för oss är det viktigt att vi gör det så att den är ekologiskt hållbar och bidrar till att öka den biologiska mångfalden, säger Jessica samtidigt som hon lyfter en kruka med timjan och luktar på den.

Det är första gången hon är på Kiviks Musteri. Hennes sambo Erik däremot har tillbringat flera somrar i Kivik som barn och vill nu visa Jessica sina favoritplatser.

– Det är bra att det tas initiativ som nyttodjurparker och det är viktigt att man ökar medvetenheten om hur viktigt det är med biologisk mångfald, säger han. Vi försöker själva leva så hållbart som möjligt och vi funderar att så småningom skaffa oss en biodling.

Jan Fleming Jensen har tillsammans med sina medarbetare även byggt upp visningsträdgårdar där de exemplifierar vad som händer i en trädgård om man avstår från att klippa gräset varje dag, eller låter växter som tusensköna och klöver vara kvar i gräsmattan.

– Nyttodjurparkerna är fantastiskt roligt att få arbeta med, säger han. Vi lär oss själva mer om nyttoinsekterna varje dag tack vare forskningsprojektet.