Årets trädgård 2023 – här är vinnaren
Det är en mycket varm dag alldeles efter midsommar. Gräset är brunt och termometern visar nästan 30 grader. Det har varit varmt länge och bara regnat ett par gånger under maj och juni. Det är torrt överallt utom där Börje Remstam täckodlar.
Han krafsar undan lite av täcket som mest består av halvförmultnade rester av halm, gräs och löv. Under täcket är jorden fuktig utan att Börje har vattnat. Hans odlingsbäddar och rabatter är som gröna öar i ett hav av brunbränt gräs.
– Jag har inte vattnat på över 30 år, säger Börje. Och inte grävt på över 40. Jag gödslar inte och här växer nästan inget ogräs. Min trädgård mår toppen. Det tackar jag maskarna och mikroorganismerna i jorden för. Och boken Den arbetsfria trädgården, av Ruth Stout, som inspirerade mig att börja täckodla.
I princip går Börjes odlingsmetod ut på att täcka jorden med mycket organiskt material. Det sätter fart på mikroorganismerna och maskarna som tar hand om materialet och förvandlar det till förstklassig näring. Det är all gödsel som behövs i odlingarna. Det organiska materialet bryts också ned till värdefull mull medan maskarna gräver och luckrar jorden. Varje år blir mullagret i Börjes odlingar en centimeter tjockare.
Täcket av organiskt material och all mull gör att jorden behåller fukten bra. Täcket hindrar dessutom ogräs att få fäste. Börjes oerhört frodiga trädgård är ett bevis på att metoden verkligen fungerar.
– Numera säger jag att jag odlar jord. Det är ju där allt börjar, säger Börje.
– Jag lägger ett tjockt täcklager med organiskt material på jorden under hösten. Då kan maskarna jobba hela vintern med att förbättra jorden. Jag har tur som får både löv och gräsklipp från kyrkogården som gränsar till min trädgård. Men om det inte var så skulle jag fråga mina andra grannar om jag fick ta hand om löv och gräsklipp från dem. Många skulle se det som en hjälp. Och jag tycker inte att man ska vara rädd för att fråga. Just nu använder jag inte halm i mina odlingar. Det kan innehålla växtgiftet pyralider och förstöra mina grödor.
Juryns motivering:
Börje Remstam är en föregångare och inspiratör inom den ekologiska odlingen i Sverige. I 43 år har han täckodlat sin trädgård, utvecklat metoden och generöst delat med sig av all sin kunskap. Börje varken gräver, gödslar eller vattnar. Hans trädgård är både klimatsmart och vacker. Det är en trädgård i tiden och för framtiden.
En stor del av platsen Börje odlar på bestod av hopplös lera när han kom hit 1979. Då flyttade han och hans fru Margaretha in i en lägenhet i ett före detta ålderdomshem. Här bor de fortfarande kvar och här har deras barn vuxit upp. Då ingick de i ett kristet kollektiv som drev ett bokförlag.
Planen var att kollektivet skulle odla sin egen mat. När Börje, som fått ansvaret för odlingen, satte spaden i jorden insåg han att det inte skulle fungera. Leran i marken var stenhård.
– Jag vet inte hur det skulle ha gått om jag inte hittat boken om täckodling och tyckt att metoden var värd att pröva.
Han började jobba efter modellen enligt Ruth Stout. Snabbt upptäckte han att han behövde ändra på metoden för att den skulle passa honom. Som den nyfikna och påhittiga person han är började han experimentera sig fram till ett odlingssätt som fungerade i hans trädgård.
– Nyfikenhet och experimentlusta är bra drivkrafter, säger Börje. De föder kreativitet.
Under en tur genom trädgården hittar man hans kreativa lösningar överallt. De har blivit många genom åren. Här finns till exempel två sallatsbord som är odlingslådor på ben. Här odlar Börje sallat så han och Margaretha kan äta den nyskördad två gånger om dagen. Sallaten behöver mycket vatten för att inte bli besk så den vattnar Börje ofta. Att den växer på bord gör den lätt att plocka och lätt att vattna. Och hit hittar inga sniglar.
Vi passerar hans flyttbara kålhus som har kålnät som tak. Taket tas av när kålfjärilarna ger sig av i september. Om det snöar får huset ett tak av plast. Härinne växer sig grönkålen manshög. Börje visar plaststrutar som han trär över majskolvarna för att fåglarna inte ska kunna kalasa på kolvarna medan de mognar. Han har också ett arbetsbord fyllt med jord som gör att han lätt kan skola om plantor och slipper skyffla jord medan han planterar.
Mellan odlingsbäddarna ligger trätrallar för att han inte ska gå på jorden och försvåra maskarnas arbete med att göra gödsel och gräva gångar.
HÄR ODLAR JAG
Börje Remstam
Familj: Frun Margaretha och vuxna barn.
Var: I Husby-Rekarne utanför Eskilstuna.
Gör: Täckodlingsinspiratör. Föreläsare och författare av en bok om sin odlingsmetod.
Växtzon: 2.
Trädgårdens yta: 1 800 kvm varav 800 kvm är grönsaksträdgård.
Trädgården utvecklas hela tiden. Börje skruvar på sin odlingsmetod och kommer ofta på nya idéer och tankar om odlingen. Hans experimentlusta tar aldrig slut. Och varje problem som dyker upp är till för att lösas.
– Jag provar till exempel att inte flytta potatisen längre. Det har fungerat ett tiotal år. Kanske är det för att jorden förnyas hela tiden. Jag började med det när jag tröttnat på att det alltid kom upp potatisplantor bland morötterna eller majsen till exempel. Det blir alltid någon liten potatis kvar som överlever vintern och gror på fel ställe. Så nu får potatisen stanna på samma plats.
Börje har arbetat mycket med att dela med sig av sin kunskap. Han har skrivit artiklar och böcker. Han har hållit föredrag och varit ordförande i föreningen FOBO (Föreningen organisk-biologisk odling) som jobbar med att sprida kunskap om täckodling.
Först var maten det viktigaste med Börjes odling men med tiden insåg han hur mycket odlandet ger honom som människa. Hur det fått honom att må bra och hur vackert det är med blommor.
– Från början var jag väldigt nyttoinriktad och jobbade på. Maten skulle fram. Men efter att ha hört ett föredrag av en psykiatriker om vikten av skönhet såg jag det vackra och började odlade blommor. Det är en gåva.
Börje använder en hel del tid till att bara njuta av sin trädgård. Eftersom han inte behöver vattna, rensa ogräs eller gräva har han tid att sätta sig ned med en kopp kaffe ganska ofta. Han har en favoritplats framför en damm. Vid den har han höga störar med humle och stora lådor med sommarblommor.
– Jag tycker om att känna mig omsluten, säger han. Här kan jag sitta länge och fundera.
Vill du förbereda täckodling redan nu?
Gör så här:
Markera ytan och gräv bort växter och gräs i kanterna om det behövs. Täck ytan med tidningar, kartonger och annat material som kan förmultna och hålla ogräs borta. Fyll på med 30-40 centimeter organiskt material. Du kan använda löv, gräsklipp, trädgårdsavfall, kompost, ensilage, halm och kogödsel. Se upp för pyralider som kan finnas i halm och kogödsel. Låt täckmaterialet ligga över vintern. Till våren gör du fåror i materialet och sår eller planterar.
Maskarna är som en gödselfabrik
En mask bajsar 0,5 gram gödsel på ett dygn om de har tillgång till organiskt material. I en välmående jord finns ungefär 500 maskar per kvadratmeter. Det innebär att maskarna bidrar med 250 gram gödsel på ett dygn i en fungerande täckodling.
Fotnot: Börje Remstams bok Min dröm om lustgården kan beställas på www.remstam.se. Odlingsfrågor kan ställas genom att mejla [email protected].
Foto: Thomas Carlgren