Tips till dig som vill leva klimatsmart och ha ett bra liv
Vi ska sluta flyga. Vi ska sluta äta nötkött. Och så ska vi använda tygpåsar när vi handlar… det vill säga, tills vi får höra att plastpåsar är bättre trots allt. Det klimatsmarta livet kan verka fullt av snåriga val och krångel. Men det behöver inte vara så besvärligt, säger programchefen för den danska gröna tankesmedjan Concito, Michael Minter. Här berättar han om hur du kan agera klimatsmart i vardagen och samtidigt få livet att fungera. Och kanske också leva med lite bättre samvete.
Men tänk om jag är rädd för att det inte gör någon skillnad?
– Om vi visste att vi kunde rädda planeten från klimatförändringar genom att slopa nötköttet skulle de flesta av oss säkert göra det. Problemet är kanske att vi inte riktigt tror på att vårt eget lilla ”nej tack” till lördagsburgaren eller söndagssteken verkligen skulle ha betydelse. Men det har det, säger Michael Minter.
– Det blir många bäckar små. Det finns ingen anledning att inte agera. Men vill man göra något måste man förstås veta vad som ger störst effekt, säger han.
På frågan om vad man kan göra som vanlig människa nämner han kanske föga överraskande flygresor och nötkött som två områden där vi med fördel kan skära ner om vi inte redan gjort det. Han påpekar dock att det inte bara ligger på den enskilde individen att ta kampen för klimatet.
Kläder – en stor påfrestning på klimatet
– Vi behöver en hel del tekniska framsteg i kombination med beteendeförändringar. Och beteendeförändringarna behöver underlättas av politiska lagar och regler, samt aktioner från näringslivet, och så måste de komma från oss själva, men det är en kombination.
Men tänk om jag gillar att shoppa kläder?
– Vi kan lika gärna börja med de dåliga nyheterna: En av de största påfrestningarna för klimatet är vår överkonsumtion av materiella saker, berättar Michael Minter.
– Faktum är att hälften av svenskarna inte använder stora delar av sin garderob, och en femtedel av kvinnorna handlar plagg som de egentligen inte har behov av, enligt en undersökning från Avfall Sverige.
En av de största påfrestningarna för klimatet är vår överkonsumtion av materiella saker
Klädindustrin kan räknas som en av de mest förorenade i världen, endast överträffad av oljeindustrin. Det används till exempel stora mängder mark till odlingen av bomull, som också är en av de mest besprutade grödorna.
Hur ska jag agera om jag vill göra en insats?
– Då ska man fokusera på att köpa färre kläder och istället satsa på kläder av god kvalitet och underhålla dem när de går sönder, säger Michael Minter.
Han tipsar också om att köpa kläder från leverantörer som tar ett klimatansvar. Själv köper han till exempel sina jeans från ett företag där man kan få dem reparerade gratis. Man kan också överlämna sina gamla jeans som sedan sys, lappas och säljs vidare som secondhand. Om jeansen är helt nedslitna används de till lapptäcken eller andra produkter.
Släng inte plagg
Dessutom rekommenderar han att man inte slänger kläder som man inte använder, utan istället ger dem vidare så att klädernas livslängd förlängs. Och ja, det finns till och med de som tar emot dina håliga strumpor och gamla trosor, till exempel Röda Korset. Som de skriver på sin hemsida: ”Vi kan använda alla dina gamla kläder. Kläder som är i dåligt skick kan återanvändas som textilfibrer och bli till nya kläder.” Men kom ihåg: kläderna ska vara torra och rena när du lägger dem i en av deras återvinningscontainers.
”Kläder som är i dåligt skick kan återanvändas som textilfibrer och bli till nya kläder”
Men tänk om jag vill flyga?
En resa till Thailand är väl aldrig fel. Eller till New York. Eller varför inte Maldiverna. Men om du vill minska ditt klimatavtryck är flygresorna, som nämnts tidigare, något som du enligt Michael Minter ska skära ner på.
Enligt Naturvårdsverket har antalet flygresor ökat med mer än tre procent per år de senaste tio åren för svenskarna. Det låter kanske inte så mycket, men antalet täcker in att det finns många som inte flyger alls och några som flyger väldigt ofta.
Är du en av dem som flyger ofta eller långt kommer klimatavtrycket att minska betydligt om du skär ner på några av resorna.
Men du kanske gärna vill åka ner till värmen och har svårt att avsätta en månad till att cykla dit. Eller så vill du inte spendera flera dagar med bil eller tåg. Faktum är att många av oss väljer flygplan ändå, även om vi vet att vi inte borde.
Men hur ska vi tänka kring resor?
Enligt Michael Minter kan du ha som utgångspunkt att undvika att flyga till utomeuropeiska destinationer, som till exempel Thailand och New York.
– På de utomeuropeiska rutterna når planen upp i en höjd där klimatpåverkan är större än om du till exempel flyger nedåt Europa till Italien. En annan sak som du också kan göra är att flyga så direkt som möjligt till själva destinationen istället för att mellanlanda på olika ställen, vilket några av oss gör ibland för att spara pengar.
Klimatkompensera vid flyg
Okej, så långt, allt väl. Men hur ska du göra om du absolut vill åka till Thailand? Michael Minter föreslår att du ”klimatkompenserar”, vilket innebär att du kompenserar ditt avtryck genom att till exempel betala pengar till skogsplantering (vilket ger fler träd som tar upp koldioxid från atmosfären). Men alla tycker inte att det är smart. En del tvivlar på om det går att vara säker på att kompensationen motsvarar belastningen.
– Det bästa alternativet skulle förstås vara att inte resa till Thailand, men om du ändå gör det tror jag att klimatkompensation är bättre än att inte göra någonting alls. Det finns också några som kritiserat klimatkompensation eftersom de menar att det är samma sak som att köpa sig fri, men även om man kan diskutera etiken och moralen i det så får ju världen det inte bättre av att man inte klimatkompenserar.
Men tänk om jag älskar kött?
– Ja, du har redan hört det. Nötkött kostar på klimatkontot och detsamma gäller för mjölkprodukter. Råvaror som kikärter och potatis är något av det mest klimatsmarta du kan äta, både vad gäller utsläpp av växthusgaser och hur stor mängd näringsrik mat du får i dig när du äter dem. Det visar siffror från Concito. Men du behöver inte helt övergå till kikärter och potatis. Bara att ändra typ av kött kan göra skillnad.
– Om du äter mycket nötkött kan du minska växthuseffekten till ungefär en tredjedel genom att gå över till griskött eller kyckling, och till en tiondel genom att ersätta det med något växtbaserat, säger Michael Minter. När det kommer till vilket kött som är minst miljöbelastande ser ordningen oftast ut som följer:
Kött med minst miljöpåverkan
- Skaldjur
- Kyckling
- Griskött
- Lammkött
- Nötkött
Men tänk om jag känner mig helt förvirrad?
– Då finns det inte så mycket att säga om det. Det finns gott om anledningar till förvirring. Du kanske hör till dem som har burit hem dina matvaror i en tygpåse och trodde att du gjorde rätt sak, och plötsligt kan du läsa i tidningen att du måste använda den mer än 7 100 gånger innan den är mer miljövänlig än en påse i plast.
Vad gäller egentligen? Studien som genomfördes av forskare från Danmarks Tekniska Universitet (DTU) har senare kritiserats, bland annat för att den inte tar hänsyn till den miljöbelastning som uppstår när mikroplast hamnar i havet.
Men det förändrar inte det faktum att tygpåsar inte är särskilt klimatvänliga att producera.
Så vad ska man göra?
– Oavsett vilken väska du använder handlar det om att använda den så många gånger som möjligt, och där kan en kraftigare plastpåse, som kan återanvändas flera gånger, vara ett bra alternativ, säger Michael Minter.
Men förvirringen slutar tyvärr inte här. Vi får till exempel också veta att fisk och skaldjur är bra att äta ur klimatsynpunkt, men gräver man djupare i siffrorna upptäcker man att t ex frusna räkor, på grund av hur de fångas, transporteras och lagras, trots allt ändå är ganska klimatbelastande.
– Så är det. Det finns några allmänna riktlinjer för klimatsmart beteende, och sedan finns det undantag och skillnader när man tittar närmare på siffrorna, säger Michael Minter. Han påpekar vidare att en viss förvirring också uppstår av att det vi anser vara miljövänligt inte alltid är miljövänligt.
Fokusera på det större perspektivet
– Man kan ibland se exempel på att det faktiskt kan vara vettigt att äta nötkött av miljöskäl. Som när köttet kommer från nötkreatur som betar på mark som annars inte skulle kunna odlas, eftersom de hjälper till att använda marken, vilket är bra för djur och växter. Så även om korna fortfarande avger metan kan man ändå argumentera för att det är miljövänligt kött. Ser man omvänt så är en industriellt uppfödd kyckling mer miljövänlig än en organisk eftersom den växer snabbare, lever kortare och tar mindre plats, men djurs välfärd tas inte med i beräkningen. Så det är komplext, och vi måste leva med det, säger han och föreslår att vi tar på oss ”helhetsglasögonen” och fokuserar på det större perspektivet.
Men tänk om jag har pengar att spendera?
En tydlig fördel med att leva klimatsmart är att du kan spara pengar genom att minska din konsumtion. Och då kan det vara frestande att lägga pengarna på en resa till Thailand.
– Men det är till ingen nytta om du går runt och sparar pengar på klimatåtgärder och sedan använder dem till flygresor, säger Michael Minter, som har en rad förslag på vad du kan lägga dina pengar på istället.
– Man kan köpa vacker design och god kvalitet som håller längre till ett högre pris. Och om du har gott om pengar på kontot kan man lägga dem på service, upplevelser, utbildning, konst, välgörenhet och så vidare. Eller så kan man gå ner i arbetstid och leka med sina barn eller läsa en bok i hängmattan.
Men tänk om jag vill göra det perfekt?
”Det blir många bäckar små – det finns ingen anledning att inte agera”
Lite är bättre än inget när det kommer till att vara klimatsmart, menar Michael Minter.
– Det finns tendenser att tro att man måste göra allt perfekt för att det ska bli någon skillnad. Antingen gör du allt rätt eller så är du ett klimatsvin. Och man riskerar att kallas för klimathycklare om man äter veganskt samtidigt som man köper en flygresa, eller vice versa, om man grillar biff och korv hela sommaren, men i gengäld gör det i sommarstugan eller på en campingplats istället för utomlands, säger han.
– Vi måste var och en börja med det som är mest meningsfullt för oss, och ta ett steg i taget, och då blir man redo att ta större steg över tid. Det viktiga är att vi tar klimatutmaningen på allvar och gör vårt bästa för att minska klimatavtrycket från vår konsumtion.
Tips för att bli mer miljösmart: Ta ett steg i taget
- Ska du bära hem dina inköp i plastpåse eller tygpåse? Oavsett material är det bästa du kan göra att använda den påse du redan har, om och om igen.
- När det gäller kläder, köp från återförsäljare som tänker i klimatvänliga banor. Idag finns det flera bra aktörer att välja mellan.
- Ät fisk eller kyckling istället för nötkött. Eller om du har ännu högre ambitioner – ersätt kött med grönsaker och baljväxter, som är något av det mest klimatsmarta du kan äta.
- Återvinn och ge till återvinning. Exempelvis Röda Korsets containers tar emot dina strumpor med hål i.
- Flyg så lite som möjligt och klimatkompensera när du gör det. Det kan du göra genom att stötta skogs- eller bevaringsprojekt.
Svensk bearbetning Nadine Thulin