Helen och Olga skördade hemlösa mäns liv för att kunna leva i lyx
Det är kväll den 21 juni, 2005. På en bakgata i ett av Los Angeles mest exklusiva områden ligger en man mitt i vägen. Med ansiktet mot Hollywoods stjärnhimmel, färgas asfalten röd under honom.
Tidigt på morgonen därpå får polisen ett samtal om att en man påträffats död i Westwood, strax intill Beverly Hills. Det rapporteras inledningsvis om en smitningsolycka och att offret tros ha blivit påkörd. Väl på plats pekar det mesta på brottsplatsen på att teorin stämmer. Det ligger en död man, mitt i gatan och oljefläckarna på hans kläder tyder på att bilen inte bara kört på honom, utan faktiskt kört över honom. Men något som verkar konstigt med scenen där olyckan utspelat sig.
Några meter från kroppen ligger en cykel, och det ser ut som att mannen varit i färd med att byta ett däck. Framhjulet har monterats av, men däcket intill är helt och nypumpat. Eftersom den döde varken har klocka, plånbok eller väska, så misstänker man att det kan röra sig om ett ovanligt brutalt rån. Det enda polisen hittar när de söker igenom offrets fickor är inte ett, utan två, id-kort. Mannen på gatan visar sig vara en Kenneth McDavid och bristen på tillhörigheter, bortsett från hans identitet, skulle så småningom komma att summera hela den tragiska historien om hans död.
Påkörd av silverfärgad kombi
Sökandet efter vittnen påbörjas redan samma morgon. Polisen samlar in övervakningsfilmer från närliggande butiker och restauranger i området, i hopp om att någon av dem lyckats fångat smitaren på bild. En butik på en parallellgata har flera kameror installerade, bland annat en på baksidan av huset, i gränden där Kenneth hittades och mycket riktigt, på en av dem syns en silverfärgad kombi svepa förbi ner i gränden. De röda bromsljusen lyser upp i mörkret och sedan slocknar lyktorna helt. I fem minuter är det helt mörkt på filmen, innan lyktorna tänds igen. Bilen backar och kör sedan därifrån. Polisen har hittat smitaren, men på grund av filmens dåliga kvalitet går det inte att urskilja registreringsnumret, och många frågor kvarstår. Vad gjorde bilens förare under de långa, mörka minuterna?
Helen räddade Kenneth från gatan
När polisen undersöker Kenneth McDavid närmare visar han sig ha varit en pianospelande 50-åring från Sacramento som flyttat till Los Angeles med hopp om att, som så många andra, göra karriär i stjärnornas stad.
Hans stora dröm var att slå igenom som manusförfattare, men när den gick i kras och karriären inte blev vad han hade hoppats, gick livet snabbt utför. Han förlorade allt, blev hemlös och levde på gatan fram till att en räddande ängel klev in i hans liv. Genom fastighetsskötaren på Kenneths senaste adress får polisen veta att en vänlig dam, 76-åriga Helen Golay, tagit honom under sina vingar och hjälpt honom att betala både hyra och räkningar de senaste två åren.
Vem kvinnan är och varför hon hjälpt Kenneth från ett liv på gatan återstår att se, men polisen hinner knappt börja leta efter henne förrän Helen ger sig till känna. Hon kommer till bårhuset för att identifiera Kenneths kropp.
Hade starka sömnmedel i kroppen
Helen uppger att hon var Kenneths fästmö och tar beslutet att hans kropp ska kremeras. Men ett par dagar senare dyker ytterligare en kvinna i Kenneths liv upp, då plötsligt 73-åriga Olga Rutterschmidt kliver in på polisstationen.
Olga uppger att hon är Kenneths kusin och ber om en kopia på polisrapporten. Hon verkar inte särskilt påverkad över sin kusins bortgång, men enligt polisundersökningen hade Kenneth inte heller någon nära relation till sina släktingar.
Trots att Helen beordrat att kroppen ska kremeras görs nu en obduktion. Resultatet väcker frågor. Testerna visar att Kenneth haft starka sömnmedel i kroppen när han dog, och med tanke på att han varit ute och cyklat vid tillfället, var det en märklig omständighet. Redan på brottsplatsen fanns en hel del som tydde på att Kenneths död inte var någon olycka, men i brist på tid och spår såg fallet ut att förbli olöst och registreras som ännu en tragisk trafikolycka i statistiken.
Helen och Olga förmånstagare
Där kunde historien också ha slutat, men två månader senare, på ett kontor i New York, landar ett brev på en försäkringshandläggares skrivbord. Det är ett krav på en utbetalning av en livförsäkring på Kenneth McDavid till ett värde av en miljon dollar. På ansökan står två förmånstagare; Helen Golay och Olga Rutterschmidt som uppger att de är Kenneths affärskompanjoner.
Enligt rutin jämförs ansökan med uppgifter kring Kenneths död och försäkringshandläggaren upptäcker att Helen och Olga omnämns i polisrapporten som fästmö och kusin. Det är egentligen inga konstigheter, då de ju kan vara både och, men då det rör sig om stora belopp beslutas att ärendet ska utredas närmare.
Se också: 4 krimfall som skakat världen
Detta är lättare sagt än gjort. Helen och Olga gör sig oanträffbara, svarar inte i telefon och vägrar öppna dörren. Handläggaren, som från börjat bara tänkt ställa några frågor, börjar bli allt mer misstänksam. Varför hålla sig undan om man inte har något att dölja?
Till slut bestämmer han sig för att kontakta polisen och dela med sig av sina misstankar. Livförsäkringen blir ännu en besvärande omständighet och fallet öppnas upp på nytt, utan att man egentligen har mer än misstänkt försäkringsbedrägeri att gå på.
Helen och Olga håller sig undan och vägrar konsekvent svara på frågor och polisen kommer ingenstans. En påkörd, hemlös har dessutom låg prioritet. Men av en slump visar det sig att en annan polis utrett ett liknande fall 1999, då en man vid namn Paul Vados hittades död på en bakgata i Los Angeles. En hemlös man med påfallande dyr livförsäkring.
Och likheterna slutar inte där, för av arkiven framkommer att namnen på de närmast sörjande, förmånstagarna till livförsäkringen, var Helen Golay och Olga Rutterschmidt även den gången.
Under flera dagar skuggas de äldre damerna. Man registrerar var de går, vad de gör och vilka de träffar. Helen visar sig bo i en lägenhet i exklusiva Santa Monica, bara något kvarter från havet. Hon kör en Mercedes och äter lunch på Izzy’s deli flera gånger i veckan. Olga i sin tur, invandrad från Ungern, lever ett aktivt liv och går långa promenader eller vandrar i Hollywood Hills.
De lever gott båda två, men märkligt nog syns de gamla damerna inte ihop vid ett enda tillfälle. Intet ont anande lever de vidare som om inget hänt, och under tiden polisen spanar på dem försöker damerna få ut pengar på mer än tjugo olika försäkringar som tecknats i Kenneths namn. Sammantaget var han försäkrad till över fem miljoner dollar. Efter att ha samlat bevis under några veckor grips damerna för försäkringsbedrägeri. Vid de laget har de inkasserat över två miljoner dollar på Kenneths död.
Tidigt på morgonen den 18 maj, 2006, stormas Helen och Olgas hem. Nyvakna och förvånade, iklädda nattlinne och pyjamas, leds tanterna till väntande polisbilar. Helen uppträder förvirrat och säger gång på gång att hon oskyldig, att polisen måste fått fel adress.
Olga däremot, börjar skylla på Helen redan i polisbilen. Båda bedyrar sin oskuld. Men för att vara oskyldiga har de förvånansvärt mycket i sina hem som pekar på motsatsen. Det hittas checkar utskrivna till försäkringsbolagen, betalningsbekräftelser på hyror och kanske mest uppseendeväckande, stämplar med handskrivna signaturer.
Det påträffas uträkningar på vad potentiella offer kan kosta innan de kan inkasseras. Hyra, mat och räkningar under två års tid. Att det handlar om försäkringsbedrägeri råder ingen tvekan om. Men hur ska man kunna bevisa att tanterna mördat sina offer?
Den sista pusselbiten kommer som en skänk från ovan. Då polisen går igenom Helens pärmar och anteckningar hittas en post-it lapp med ett registreringsnummer. Det visar sig tillhöra en silverfärgad kombi som stått orörd på en av kommunens uppställningsplatser sedan den hittats övergiven på en bakgata ett år tidigare. Detta blir spiken i kistan för Helen och Olga, för under bilen kan polisens tekniker säkerställa blodspår från Kenneth. Mordvapnet har hittats.
Polisens teori är att de gulliga gamla tanterna bjudit ut Kenneth på middag och spetsat hans drink med sömnmedel. På väg hem somnade han i bilen, varpå de körde ner i gränden, lyfte ut och körde över honom. Sedan väntade de bara på att dammet skulle lägga sig så de kunde plocka ut pengarna.
Polisen får även tag i ytterligare två män som kontaktats av Helen och Olga och kartlägger hur de gått till väga för att lura sina offer. Det hela gick till som så att damerna utgav sig för att vara en del av ett hjälp-program för hemlösa. De erbjöd männen tak över huvudet och mat på bordet, samt en ersättning på 15 dollar om dagen, mot att deras tilltänkta offer uppgav sin personliga information och signerade ett antal papper, bland annat de livförsäkringar som i praktiken skulle komma att bli deras egna dödsdomar.
På grund av det osedvanligt beräknande och grymma tillvägagångssättet, att de hjälpt, tagit hand om och blivit vänner med de hemlösa männen, enbart för att när den tvååriga tidsfristen för en livförsäkring gått ut, ta livet av dem, döms Helen Golay och Olga Rutterschmidt till livstids fängelse för morden på Paul Vados och Kenneth McDavid vid rättegången som slutligen hålls 2008.
– De är de värsta av de värsta. De behövde inte ens pengarna, var inte fattiga själva, men riktade in sig på män som inte hade något för att kunna leva i lyx och överflöd, säger åklagare Bobby Grace i sin slutplädering.
Det enda de hemlösa männen hade av värde var just deras liv. De gamla tanterna, som kallas svarta änkorna i pressen, såg till att vårda och hålla dem i bra skick, för att sedan skörda deras liv och tjäna miljoner på det. Varken Helen eller Olga visar för övrigt minsta tillstymmelse till dåligt samvete under rättegången.