Forskare om skolattackerna: "Fortfarande extrema händelser"
Dubbelmordet på Latinskolan i Malmö följer ett mönster som blivit otäckt bekant de senaste åren. Men det är ännu för tidigt att tala om en trend.
– Svårt att säga om det blir vanligare, det är fortfarande extrema händelser, säger Sofia Wikman, docent i kriminologi till Sveriges Radio.
Dagen efter dubbelmordet på Malmö Latinskola var flaggan hissad på halv stång. Sörjande la blommor på skoltrappan och på kvällen hölls en minnesstund för de två lärare som mist livet i attacken.
En 18-årig elev från Trelleborg greps på platsen och är nu begärts häktad misstänkt för morden. 18-åringen ska ha varit beväpnad med hammare och yxa som han tagit med sig till skolan. Han hade deltagit i en föreläsning i kriminologi på eftermiddagen. En föreläsning som slutade strax innan 17.
Har erkänt morden
17.12 fick polisen det första larmet om attacken. 17.22 var de på skolan, hade avancerat till tredje våningen och kunde gripa 18-åringen. De skadade kvinnorna fördes till sjukhus men deras liv gick inte att rädda.
Han har erkänt morden.
– Så är det, säger 18-åringens försvarsadvokat Anders Elison till Expressen.
18-åringen har lämnat en redogörelse där han berättat fritt om händelseförloppet. Han har också lämnat ett motiv till varför han gjorde det. Ett motiv som är svårgripbart men som ligger bakom det tragiska beslutet.
Anders Elison berättar vidare att hans klient mår uselt efter att ha insett vidden av vad han gjort och står under ständig bevakning i arresten, rapporterar Expressen.
Mönstret: unga män som avvisats
Dubbelmordet på Latinskolan i Malmö är den fjärde skolattacken i södra Sverige på 14 månader. I samtliga fall är det unga män/killar som har gått till angrepp på skolor som de är eller har varit elever på. Kriminologen Sofia Wikman har forskat på skolattacker i såväl USA som Finland och Sverige. Och mönster finns.
– Vi vet ju historiskt sett att grova våldshändelser handlar om någon typ av avvisande. Unga män som har blivit avvisade från någon typ av aktivitet, säger Sofia Wikman till SR.
I flera av fallen har de flaggat för planerna i olika former av sociala medier innan de skridit till verket. Ett beteende som kriminologen Sofia Wikman kallar "läckage". Signaler som tyvärr inte alltid hinner nå myndigheterna innan katastrofen är ett faktum.
I tidningen Skolvärlden kommenterar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, skolattacken i Malmö.
– Det är tyvärr väldigt svårt att skydda sig mot ensamma gärningspersoner som bestämmer sig för att utföra något sådant här. Det jag tänker, men inte vet något om i detta fall…tittar man historiskt på den här typen av attacker är det inte ovanligt att personerna varit aktiva på nätet i olika forum och hittat likasinnade och fått inspiration.
Vuxenvärlden måste vara extremt lyhörd inför signaler från eleverna. På nätet är de signalerna svårare att känna av.
Åsa Fahlén kan tänka sig förebyggande arbete på nätet för att samhället ska kunna ingripa innan det är för sent.
– Det känns som att det nästan är enda vägen om det inte handlar om elever där det redan finns orosanmälningar. Att någon har ett asocialt beteende och där det finns indikationer på att personen mår psykiskt väldigt dåligt, säger hon till Skolvärlden.
Skolattacker i Sverige
Kungälv, mars 1961: Under en skoldans tar en 17-åring, som inte går på skolan, fram ett vapen och börjar skjuta. En 18-årig yngling dör och flera andra skadas. 17-åringen har druckit innan dådet som också ger upphov till en debatt om skadliga västernskildringar som kan ha inspirerat. Bland annat Bröderna Cartwright.
Svartedalsskolan Göteborg, december 1979: En 39-årig tillsynslärare knivhuggs till döds när han ska avvisa en relegerad 15-åring som är alkoholpåverkad.
Västermalms gymnasium, Sundsvall, oktober 2001: En 19-årig tidigare elev kommer till skolan med kniv. Han går till salen där hans gamla klass har lektion och hugger mot de som står närmast. En 18-årig flicka huggs till döds och hennes pojkvän, också 18, skadas svårt.
Kronan, Trollhättan, oktober 2015: En 21-åring går in på grundskolan Kronan med Darth Vader-mask och svärd. Han attackerar mörkhyad personal och elever i vad som senare definierades som ett hatbrott. En elevassistent, en lärare och en elev dör i attacken. Gärningsmannen skjuts av polis och avlider.
Peder Skrivares skola, Varberg, januari 2021: En maskerad man med yxa och kniv går till attack på skolan. En 17-årig elev skadas lindrigt i attacken. En 26-åring, som tidigare varit elev på skolan, grips och fälls senare för dådet. I de anteckningar han gjort innan attacken står bland annat "Mitt mål är att sprida kaos för att jag fått lida".
Källebergsskolan, Eslöv, augusti 2021: En 15-årig elev går in på sin skola och attackerar en lärare med kniv. Polis larmas till plats och kan gripa pojken efter att de avfyrat varningsskott. Läraren skadas allvarligt men överlever.
NTI-gymnasiet, Kristianstad, Januari 2022: En tonårig pojke med kniv attackerar andra elever och en lärare på skolan. En 16-åring skadas allvarligt och läraren, en man i 50-årsåldern, får lindriga skador. Polisen är snabbt på plats och kan gripa den misstänkte pojken som är född 2005.
Latinskolan, Malmö, mars 2022: Polisen larmas till gymnasiet. På tredje våningen hittar de två svårt skadade kvinnor och den misstänkte gärningsmannen. En 18-årig elev. Kvinnorna, som är lärare på skolan, avlider senare.