Kriminolog om attackerna: "Använder skolan som scen"
– Barn ska inte ens behöva tänka tanken. Det är så ovanligt med skolskjutningar. Skolan ska koncentrera sig på att vara bra på kärnverksamheten, säger Sofia Wikman, docent i kriminologi.
Attacken i Eslöv följer ett mönster som Sofia Wikman sett tidigare. En ensam ungdom som vållat oro tidigare griper till våld på ett nästan teatraliskt sätt. Han har skrivit manifest, tagit på sig scenkläder och agerat. Det är som att de lärare och elever som kommer i hans väg är rekvisita.
– Det blir som en sorts spektakel där han använder skolan som scen, säger Sofia Wikman.
Att det sker på en mindre ort rimmar också väl med historien. Eslöv är en välmående småstad, ungefär som Parkland i Florida eller finska Kauhajoki. Samhällen där det kan vara lika enkelt att passa in som att sticka ut. Det är, enkelt uttryckt, lättare att vara knepig i en storstad där fler sticker ut. Acceptansen blir större. Sofia Wikman har besökt skolan i Parkland där en 19-årig elev som tidigare relegerats sköt ihjäl 17 personer och skadade 15 i februari 2018. Hon beskriver det som ett gated community med villor där nästan varenda plätt av samhället är avgränsat.
– Samhället är som en snitslad bana där du inte kan inkräkta någonstans. Inte endaste buske att dra sig undan bakom. Det var nästan klaustrofobiskt.
Splittring efter skolskjutningen i Parkland
19-åringen, som köpt vapnet på laglig väg, beskrevs som ”en problemtyngd, vapenkär enstöring”. Ingen i samhället var speciellt förvånade över att det var han som greps. Efter Parkland har två skilda linjer i samhället blivit uppenbara. Det är dels de drabbade ungdomarna som kämpat för att lagstifta bort tillgången till vapen. Det är också vuxenvärldens och myndigheterna vilja att bygga bort risken för en upprepning med övervakning. Eleverna måste till exempel ha genomskinliga ryggsäckar och sociala medier som snapchat krypteras. Repressionen verkar snarare irritera än lugna de barn som övervakas.
– Kidsen driver ju med övervakningen. Skojar om det på snapchat. Nån la till exempel en scoutkniv i ryggsäcken. Skolskjutarens bror åkte skateboard in på skolan, berättar Sofia Wikman.
Se också: Krimfallen som skakade Sverige
Och det var inte så att tanken på skolskjutningar är långt borta i USA. Skolan hade haft ”Active shooter drills” innan 19-åringen slog till. När han väl gjorde det var barnen tränade att lämna klassrummen vid brandlarm. När skytten slog till använde han brandlarmet för att locka ut dem och få skottläge.
Onödigt att skrämma
Men poängen, menar Sofia Wikman, är att larmbågar och beväpnade vakter knappast är en garanti mot skolskjutningar. Allra minst i Sverige. Det går att bygga bort bråk och friktion, genom att tänka på hur korridorer och salar är utformade, men skyddet mot den ensamma våldsmannen är något annat.
– Det är inte larmbågar som skapar trygghet för oss, det är en inkluderande skola för alla, säger Sofia Wikman som menar att larmbågar och hårda säkerhetsregler riskerar att invagga oss i en falsk säkerhet. Magkänslan för att något inte står rätt till blir lidande.
I till exempel Eslöv fanns det orossignaler redan innan knivskärning. Både skola, polis och socialtjänsten hade reagerat och familjen var informerade. Till och med FBI hade reagerat. Uppenbarligen hade reaktionerna inte varit tillräckliga.
Sofia Wikman menar att man, i det här fallet vuxenvärlden, måste lyssna bättre. Hon tar kanariefåglarna i engelska kolgruvor på tidigt 1900-tal som exempel. Arbetarna visste att när fågelns sång tystnade så fanns det risk för gas i gruvgångarna.
– När en skolelev tystnar eller är bort tre-fyra dagar måste man fråga hur det är fatt. Ta reda på varför.
– Vi behöver inte beväpnade vakter i skolan. Vi behöver ha socialtjänsten, till exempel fältassistenter, som kan fånga upp det här på plats. Täppa till glipan som kan finnas mellan skola och socialtjänst.
Att träna på det som kallas ”Pågående dödligt våld” är något för polis och berörda myndigheter. Barn och skolelever har tillräckligt med rädslor att leva med som det är. Särkilt med tanke på att det ändå är ovanligt att det sker.
– Det finns överhängande risk att skrämma barn. En onödig risk. De behöver inte veta om allt onödigt ont som kan drabba dem. De kan träna in och utrymning i samband med brandövningar.
Skolattacker i Sverige:
Kungälv, mars 1961: Under en skoldans tar en 17-åring, som inte går på skolan, fram ett vapen och börjar skjuta. En 18-årig yngling dör och flera andra skadas. 17-åringen har druckit innan dådet som också ger upphov till en debatt om skadliga västernskildringar som kan ha inspirerat. Bland annat Bröderna Cartwright.
Svartedalsskolan Göteborg, december 1979: En 39-årig tillsynslärare knivhuggs till döds när han ska avvisa en relegerad 15-åring som är alkoholpåverkad.
Västermalms gymnasium, Sundsvall, oktober 2001: En 19-årig tidigare elev kommer till skolan med kniv. Han går till salen där hans gamla klass har lektion och hugger mot de som står närmast. En 18-årig flicka huggs till döds och hennes pojkvän, också 18, skadas svårt.
Kronan, Trollhättan, oktober 2015: En 21-åring går in på grundskolan Kronan med Darth Vader-mask och svärd. Han attackerar mörkhyad personal och elever i vad som senare definierades som ett hatbrott. En elevassistent, en lärare och en elev dör i attacken. Gärningsmannen skjuts av polis och avlider.
Källebergsskolan, Eslöv, augusti 2021: En 15-årig elev går in på sin skola och attackerar en lärare med kniv. Polis larmas till plats och kan gripa pojken efter att de avfyrat varningsskott. Läraren skadas allvarligt men överlever.
NTI-gymnasiet, Kristianstad, Januari 2022: En tonårig pojke med kniv attackerar andra elever och en lärare på skolan. En 16-åring skadas allvarligt och läraren, en man i 50-årsåldern, får lindriga skador. Polisen är snabbt på plats och kan gripa den misstänkte pojken som är född 2005.