Psykologens tips: Så hjälper du en anhörig eller vän som dricker för mycket
Att ta upp sin oro för en anhörigs eller väns alkoholvanor kan kännas obekvämt. Men det kan göra stor skillnad för den personens välmående.
– Många som söker hjälp gör det för att någon de bryr sig om har uttryckt oro, säger psykolog Sara Wallhed Finn.
Om man är orolig för att en person i ens närhet dricker för mycket är det en god idé att ta upp frågan med henne eller honom – oavsett om det känns jobbigt på förhand. Det slår Sara Wallhed Finn, psykolog och medicine doktor på Beroendecentrum i Stockholm, fast.
– Att uttrycka oro innebär en väldigt stark förändringspotential. Många som söker hjälp gör det för att någon de bryr sig om har uttryckt oro, säger hon.
Så pratar man med anhörig om alkoholberoende
Det är med andra ord viktigt att ta upp sin oro, men minst lika viktigt är det att tänka på hur man gör det. Att ställa sin anhöriga eller vän mot väggen är inte särskilt lyckat. Tänk i stället på hur du själv hade velat att en anhörig tog upp det om rollerna var omvända.
– Konfrontativa metoder ska vi inte ägna oss åt. Det kan leda till att man låser fast positionerna. Att däremot uttrycka en oro, omsorg och utgå från att beskriva det man själv har observerat brukar fungera bra.
Tidpunkten är också avgörande.
– Ta inte upp det på kvällen när personen är berusad, utan vänta hellre till dagen efter när han eller hon har nyktrat till. Hitta en schysst plats där du kan uttrycka din omsorg och oro för personen. Försök att undvika generaliseringar utan beskriv bara vad du har sett.
Alkoholberoende fortfarande stort stigma
Alkoholberoende är fortfarande starkt stigmatiserat i vårt samhälle, poängterar Sara. Medan stigmat kring exempelvis depression och annan psykisk ohälsa har lättat de senaste åren, lever det kvar kring beroende.
– Det hänger ihop med en rad olika faktorer. I Sverige bidrar kopplingen till social problematik. Även om vi vet att alkoholberoende slår igenom samhällsklasser och finns överallt, har många kvar bilden av att det är mannen på parkbänken som har problem – inte vi andra. En annan faktor är okunskap om att det finns olika svårighetsgrader av alkoholberoende. Också uppfattningen att man inte kan repa sig från ett beroende – vilket är helt felaktigt – bidrar också.
Kvinnor och alkohol
I en enkät på allas.se som besvarades av drygt 4000 personer svarade 35 procent av de som dricker alkohol att de någon gång har försökt dra ner på sin alkoholkonsumtion. Över hälften svarade även att de har gjort saker ”på fyllan” som de sedan har ångrat. Du läsa mer om alkoholproblem, hur man hjälper en anhörig och mycket mer under #kvinnorochalkohol.
Stigmat leder till att många drar sig för att prata om att de dricker för mycket och även söka hjälp.
– Det finns en skam kring alkoholberoende på ett sätt som det inte gör för andra vanliga hälsoproblem. Det kan ha att göra med rädsla för hur andra ska reagera om man berättar och många känner att det inte finns någon att prata med om sina alkoholvanor. Om vi skulle få till fler samtal med varandra om alkoholvanor tror jag att det skulle leda till en hel del positiv – vi skulle kunna minska stigma och fler skulle kunna känna stöd i sina funderingar kring förändring.
Extra skamfullt för kvinnor som har ett beroende
Särskilt skamfullt kan det vara för kvinnor att berätta att de har ett beroende. På Beroendecentrum där Sara jobbar har man genomfört studier som visar att både män och kvinnor anser att alkoholberoende är mer stigmatiserat för kvinnor.
– Jag tror att det hänger ihop med den traditionella kvinnorollen, att det är skamligt att förlora kontrollen. Det finns en tydlig koppling till den historiska uppfattningen att ett beroende hör ihop med moraliskt förfall, att man är en svag person. För män har det länge varit mer accepterat att bli berusad, medan kvinnor gärna får dricka så länge det är måttligt. I en studie jag håller på med nu är kvinnorna också mer rädda för konsekvenserna av att söka vård än männen. Det kan exempelvis handla om en rädsla att förlora vårdnaden om barnen, och det gör att de väntar längre med att söka vård.
Så vad ska man göra om en person i ens närhet inte vill prata när man för frågan på tal?
– Släpp det här och nu och fråga om man kan ta upp ämnet igen senare. Om man märker att det fortsätter hända incidenter, men personen inte vill prata om det kan man prova att ändra sitt eget beteende. Exempelvis kan man välja att inte dricka med den personen, utan hitta på annat i stället. Om man inte når fram med ord kan man säga att man kanske inte vill ses fredag kväll över ett glas vin, men gärna lördag morgon för att ta en promenad.
Och om ilska eller irritation är den första reaktionen – vad gör man då?
– Man kan prova att spegla reaktionen – exempelvis genom att säga ”jag märker att du tycker det är jobbigt att prata om dina alkoholvanor”. Om det ändå är svårt att komma vidare kanske man får släppa det för nu. Du kan testa att ta upp frågan vid ett annat tillfälle och vänta inte för länge. Att prata om det är ju också ett sätt att avstigmatisera beroendeproblematiken. Vi skulle exempelvis aldrig tveka att fråga någon som brutit armen hur den personen mår, men när det gäller alkohol tror jag att många drar sig för det. Det är synd.
Dricker du för mycket? Här finns hjälp att få
Oroar du dig för din egen eller någon annans alkoholkonsumtion? Det finns hjälp att få!
Vårdguiden 1177 skriver att om man känner igen sig i minst tre av följande påståenden har man sannolikt ett alkoholberoende:
- Du känner ett starkt begär efter alkohol.
- Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.
- Du har misslyckats med att minska drickandet.
- Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.
- Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.
- Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.
Det går att komma ur ett beroende på egen hand, utan behandling. Tips på saker du kan göra själv hittar du hos Vårdguiden 1177 här.
För dig som vill ha stöd och hjälp finns flera instanser att vända sig till:
- Hos Alkoholhjälpen finns information, stöd och hjälp. Här finns också ett forum där man kan dela med sig av sina erfarenheter med andra i liknande situation. Läs mer på hemsidan.
- Alkohollinjen når du på 020-84 44 48. Hit kan man också vända sig som anhörig. Mer information finns på Alkohollinjens hemsida.
- Det går också att vända sig till en vårdcentral för att få hjälp.
- Beroendemottagningar med professionella behandlare finns runt om i landet.
- Det finns också ideella organisationer som erbjuder stöd, till exempel Al-Anon/Alateen och Anonyma alkoholister.