Lästips:NYTT! Korsord Läsarberättelser Gratis stickmönster Smarta städknep Livet med katt Julpyssel Novent Trädgårdskalender November

Psykologen om hur du hanterar panikläget: ”Kom ihåg att leva”

13 mar, 2020
author Marcus Alm
Marcus Alm
Rikke Kjelgaard är legitimerad psykolog. Här reder hon ut varför vi bunkrar när vi är rädda och hur vi kan hantera rädslan för coronaviruset.
Foto: Anja Ekstrøm
Över hela världen syns bilder på tomma butiks- och apotekshyllor. Varför reagerar vi så här när vi får panik? Psykologen Rikke Kjelgaard berättar om hur vi kan hantera rädslan och paniken.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Det är normalt att vara rädd

Vem är Rikke Kjelgaard?

Rikke Kjelgaard är legitimerad psykolog och föreläsare. Hon är expert på ACT (Acceptance and Commitment ­ Therapy) och beteendeterapi och har sedan 2006 utbildat i ämnet.

Efter att coronaviruset spridits världen över har många valt att börja bunkra upp på viktiga varor som mat, toalettpapper, vatten och liknande. Denna reaktion har dokumenterats både i Sverige och i utlandet. Men varför reagerar vi som vi gör, och hur kan vi hjälpa personer i vår närhet som är rädda?

Finns det någon normal reaktion på en pandemi?

Jag vet inte om det finns en normal reaktion på en pandemi, jag vet faktiskt inte om det finns normala reaktioner på någonting överhuvudtaget, säger Rikke.

– När vi hotas som vi gör, alltså när vi blir utsatta för hot eller stora förändringar, så blir vi rädda. Så när folk väljer att bunkra eller inte bunkra så är det vettigt att se att folk är rädda och att de gör så gott de kan.

Varför reagerar så många av oss med att bunkra saker?

– När vi upplever hot och fara så kommer hjärnan att tala om för dig att du ska göra någonting för att överleva. Vi är evolutionärt programmerade att reagera med att vilja överleva, berättar Rikke.

– Det är alltså fullt förståeligt, från ett evolutionärt perspektiv, att vi bunkrar. Sen blir det lite problematiskt ur ett humanitärt perspektiv eftersom det ställer till det för andra.

Hur ska man hantera rädslan och paniken som coronapandemin skapat hos många?

Min uppmaning skulle vara att tillåta att rädslan finns där

– Min uppmaning skulle vara att tillåta att rädslan finns där, för naturligtvis gör den det. Men fråga också dig själv: Hur vill jag vara i världen, mot andra och gentemot mig själv? Jag uppmanar alla att se på varandra med medkänsla. När du ser någon annan bunkra så är det lätt att tycka ett personen är egoistisk. Men det är också lätt att se att personen är rädd och gör sitt bästa, så försök att föregå med ett gott exempel, berättar Rikke.

Annons

Om man märker att någon i ens närhet är rädd eller visar upp panikbeteende, hur tycker du att man ska prata med dem?

Berätta för personen att det är helt okej. Ett exempel jag använder ibland är att du ska föreställa dig att du är fly förbannad, också kommer det bort någon som säger ”men lugna ner dig”. Det har ju aldrig haft någon positiv effekt. Gör istället tvärtom och säg ”självklart är du rädd, självklart är du osäker, självklart upplever du att allt är upp-och-ned. Det är okej. Jag sitter här med dig”, säger Rikke.

– Det bästa man kan göra är att låta personen må dåligt och att skilja mellan hur vi mår och hur vi beter oss. Att även om vi har panik, agerar med förnuft, vänlighet och kärlek. Så det här handlar om att skilja på våra inre upplevelser och hur vi faktiskt agerar i världen.

Om man själv känner att man börjar drabbas av panik, hur ska man hantera det?

För det första så kan du säga till dig själv som du sagt till andra: ”Det är okej. Det är inte trevligt, det är inte önskvärt, men just nu är det så här.” Självklart kan detta vara svårt när man väl har panik, men försök i alla fall, tipsar Rikke.

– En annan sak man kan göra, och det här låter väldigt banalt, är att andas. Att sätta sig ner, ta några djupa andetag och även "scanna" sin miljö. Titta runt dig, lägg märke till vad som finns där, så att hjärnan får en annan utgångspunkt än panikupplevelsen.

– En tredje metod är att rikta uppmärksamheten på annat. Detta betyder inte att vi ska titta bort eller sticka huvudet i sanden utan snarare att konstatera att du har panik, men konstatera också hur god smörgåsen du äter är eller kolla på den lilla blomman som vuxit upp ur marken. Det är alltså viktigt att vi riktar vår uppmärksamhet mot mer än bara elände och lidande, berättar Rikke.

Annons

Finns det någon metod för att ta sig ur paniken?

Kärlek och medkänsla är vägen ur paniken. När du mår dåligt eller har panik, föreställ dig att det var ditt barn eller någon annan i din närhet som mådde så, vad hade du gjort då? Du hade förmodligen gett personen en kram och sagt att det är okej att må dåligt och visat att du fanns där för hen. Försök att säga detta till dig själv också och visa medkänsla mot dig själv.

Är det något man borde undvika att göra om man har panik på grund av coronaviruset?

Jag tycker att man ska vända sig till källan. På exempelvis Facebook kommer alla möjliga med utlåtanden kring vad man ska, och inte ska, göra. Man ska lyssna på dem som faktiskt vet någonting. Så undvik att sitta på sociala medier och leta upp elände och marinera inte dig själv i informationsflödet från icke-trovärdiga källor, säger Rikke.

– Om man nu påverkas så mycket av informationsflödet så är det också en bra idé att begränsa hur mycket pushnotiser man får från sin telefon. Men framförallt, lägg krut på mer än bara eländet. För folk som jobbar med coronaviruset, som sjukvårdspersonal, är detta ett fulltidsjobb, men för oss andra bör det inte vara ett fulltidsjobb att oroa sig för coronaviruset. Det är allvarligt, men vi ska komma ihåg att leva.

Läs mer om coronaviruset

Hur smittar COVID-19? Och hur kan jag skydda mig? Hur farlig är egentligen en pandemi och vad kan jag själv göra för att hjälpa andra?

Här har vi samlat alla våra artiklar om coronaviruset och dess spridning.

Läs allt om coronaviruset här

Annons