Dådet som skakade världen – prinsessan Annes dramatiska möte med kidnapparen
Prinsessans livvakt drog sitt vapen – det hakade upp sig.
Inom 15 minuter låg fyra skottskadade män på asfalten.
Våren 1974 hyrde en ung man som kallade sig John Williams ett litet hus på en avsides gata i norra London. Han förberedde sig genom att skaffa nattlinnen och tandborste och bunkra upp mat till sitt tilltänkta offer.
Under ett annat antaget namn hyrde Williams en vit Ford Escort. Sedan var det bara för honom att ringa det kungliga pressrummet för att höra vilka representationsuppdrag som den 23-åriga prinsessan Anne skulle genomföra den närmaste tiden.
Sköt prinsessan Annes livvakt
Den 20 mars la William in fyra par handfängsel och en packe valiumtabletter i bilen innan han körde mot centrala London. Här besökte prinsessan och hennes make kapten Mark Phillips en välgörenhetstillställning.
Vid åttatiden på kvällen var evenemanget över och det kungliga paret åkte limousin nedför gatan Pall Mall mot Buckingham Palace. I framsätet satt en beväpnad livvakt, James Wallace Beaton, i baksätet kapten Phillips, prinsessan och hennes hovdam Rowane Abrasi.
Pall Mall var kantad av träd och dåligt upplyst så chauffören Alex Collander blev överraskad när Williams ford plötsligt körde fram och spärrade vägen och kidnapparen klev fram mot limousinens bakre del. Mer häpen än alarmerad hoppade Beaton ut för att konfrontera Williams. Kidnapparen drog fram en revolver och sköt livvakten i skuldran.
Beaton svarade med ett skott från sin halvautomatiska pistol. Men den skadade skuldran fick honom att missa – så hakade hans vapnen upp sig. Williams beordrade Beaton att kasta pistolen på marken, annars skulle han skjuta de som satt i bilen.
Livvakten kunde bara lyda. Williams försökte nu slita upp den ena passagerardörren men prinsessan och kaptenen höll emot. Hovdamen lyckades öppna den andra dörren och springa iväg.
Beaton kastade sig in på hennes plats för att skydda kungligheterna. Han höll upp sin hand och den genomborrades av en kula när Williams rasande sköt genom rutan.
Beaton sa åt prinsessan och kaptenen att släppa taget om dörren, han tänkte överraska Williams genom att sparka upp den och slå ner honom. Kungligheterna gjorde som han sa men de hade inte räknat med Williams snabba reflexer.
Försökte slita prinsessan Anne ur bilen
Innan Beaton hann agera fick han ett skott i magen och föll ut på gatan framför fötterna på kidnapparen. Chauffören Collander började nu öppna sin bildörr, kidnapparen satte revolvern mot hans huvud och beordrade honom att sluta.
Not bloody likely!
Trots detta grep Collander tag i Williams arm och försökte rycka åt sig revolvern. Han fick ett skott i bröstet och ramlade ner svårt sårad på marken bredvid livvakten.
– Kom ut, ska han ha skrikit.
Varpå prinsessan Anne ska ha svarat:
– Not bloody likely!
Absolut inte. I dag ett klassiskt citat.
Prinsessan Annes man kapten Mark Phillips höll i prinsessans andra arm och under den bisarra dragkampen revs hennes klänning itu. Till slut hamnade Anne på bilgolvet och för att skydda prinsessan la sig hennes make över henne.
Nu råkade en journalist vid namn John Brian McConnell åka förbi i en taxi och undrade vad som stod på. Han kände igen kungligheterna och gick fram till Williams för att försöka prata med honom. Kidnapparen skrek åt McConnell att sticka och sköt honom i bröstet.
Williams riktade åter uppmärksamheten mot sitt tilltänkta offer i bilen när någon knackade honom på axeln. Det var poliskonstapeln Michael Hills som händelsevis kommit förbi och undrade vad som pågick.
Williams hade nu slut på kulor men han drog upp en andra revolver och sköt Hills i magen. Konstapeln lyckades kalla på sina kollegor över radio innan han blev den fjärde mannen som kollapsade på gatan.
Som det inte räckte med män som stövlade in och störde Williams kidnappning körde en kvicktänkt bilförare vid namn Glenmore Martin fram och parkerade sin bil framför den vita Ford Escorten så att kidnapparens flyktväg var spärrad.
Martin gick sedan fram mot Williams men när Martin såg revolvermynningen riktad direkt mot sig backade han klokt nog undan och satte sig bredvid Hills för att se om det han kunde hjälpa den stackars polisen.
Prinsessan räddades av tidigare boxare
Williams fortsatte att slita i prinsessan när han fick ett kraftigt slag i huvudet. Det var den 26-årige tvåbarnspappan och före detta boxaren Ronald Russell som kört från jobbet och känt igen kungligheterna.
Williams snurrade runt och sköt mot Russell, till all lycka missade kulan och Anne slet sig loss. Så snabbt som möjligt försökte hon ta sig ut genom den andra bildörren, Williams sprang runt bilen, men Russell var snabbare och ställde sig skyddande framför prinsessan. För den enkle tvåbarnspappan var det självklart att en kunglighets liv var värt mer än hans eget.
Oförfärad gav Russell kidnapparen en rak vänster i ansiktet så att han dråsade ner på marken. Så hoppade Russel på hans rygg. Vid här laget hade inte bara många nyfikna utan även poliser börjat anlända till platsen och Williams förstod att det var bäst att lägga benen på ryggen.
I St James Park blev han dock upphunnen av en konstapel Peter Edmonds som kastade sin jacka över honom och tacklade ner kidnapparen på marken. I förvirringen arresterades också Russell men han sattes snart på fri fot.
De fyra männen som låg sårade på gatan fördes skyndsamt till sjukhus. Lyckligtvis så tillfrisknade de alla och hedrades snart med ett besök av prinsessan Anne. De fyra skjutna, liksom bilföraren Glenmore Martin, Ronald Russell och polisen Peter Edmonds belönades sedan med medalj och kunglig audiens.
Kidnapparen ville ha 30 miljoner pund
Så vem var den mystiske John Williams?
Till en början trodde polisen att IRA låg bakom kidnappningsförsöket och en revolutionär kommunistisk grupp försökte också ta på sig ansvaret för dådet. Men det visade sig snart att kidnapparen egentligen hette Ian Balls och hade agerat helt på egen hand. Han kom från arbetarklassen, saknade jobb och hade begått en del inbrott.
Kort innan dådet hade han diagnosticerats med allvarliga psykiska problem. Ball hade bestämt sig för att kidnappa en medlem av kungafamiljen och kräva 30 miljoner pund i lösensumma i dagens penningvärde. I bilen hittade polisen ett långt utpressarbrev som aldrig har publicerats men som lär vara förvirrat och djupt kritiskt mot kungafamiljen.
Brevet var riktat till drottning Elizabeth och specificerade att fempundssedlar skulle packas i tjugo olåsta resväskor som skulle lastas på ett flygplan och transporteras till Schweiz. Drottningen skulle själv följa med på resan för att garantera att pengarna överlämnades.
Senare hävdade Ball att lösensumman skulle ha skänkts till den psykiatriska vården och att han genom kidnappningen ville dra uppmärksamhet till arbetarnas hårda villkor.
Jag var tvungen att skjuta dem
Det sägs att när polisen letade genom huset som Ball hyrt så hittade de en version av utpressarbrevet där han hotade skjuta prinsessan. Ball visade inga samvetskval över de män som han sårade under kidnappningsförsöket. Han sa:
– Jag var tvungen att skjuta dem, tja polisen det är deras jobb, de förväntar sig att bli skjutna. Jag tog risken att bli skjuten så varför skulle inte de?
Sitter fortfarande bakom lås och bom
Ian Ball ställdes inför rätta den 22 maj 1974, intresset var enormt och så även säkerhetsarrangemangen. Ball satt elegant klädd i de anklagades bås och tittade ner i golvet. Han yttrade sig bara när han med en klar och tydlig röst erkände sig skyldig till försök till kidnappning, mord och grov kroppsskada.
Rätten ansåg att Ball utgjorde en akut fara både för sig själv andra och han dömdes till rättspsykiatrisk vård på obestämd tid – så vitt man vet sitter han fortfarande inlåst på sjukhuset Broadmoor.
År 1983 skrev Ball ett märkligt brev till en parlamentsledamot för Labour, James Lamond. Här hävdade Ball att han var ett oskyldigt offer för en politisk komplott regisserat Torypartiet som hade haft makten vid kidnappningsförsöket. Ball försökte övertyga Lamond att han i sin tur nu skulle kunna utnyttja händelsen för att trycka till de konservativa.
Prinsessan Anne talade sällan om kidnappningen men i intervju på 80-talet sa hon:
– Det väckte också ett sådant raseri, jag sa hela tiden att jag inte ville lämna bilen att jag inte tänkte lämna bilen. Jag förlorade nästan behärskningen men jag visste att om jag gjorde det så skulle jag klappa till honom och han skulle skjuta mig.
Efter kidnappningsförsöket höjdes säkerheten för de kungliga radikalt. Först nu fick alla livvakterna specialutbildning och fordonen försågs med kommunikationsutrustning. I dag har polisen i London ett särskilt team som registrerar och utvärderar personer som kan utgöra ett hot mot de kungliga.
Våren 2020 fick försöket att röva bort prinsessan ett sorgligt efterspel när Ronnie Russel tillkännagav att fattigdom och sjukdom tvingade honom att sälja sin medalj och meddelanden från de kungliga. Han ville få råd att gå i pension och kunna få en anständig begravning.
Lyckligtvis betalade en anonym köpare 50 000 pund för memorabilian.