Mat och klimat: Vad är egentligen okej att äta enligt WWF:s guide?
– Det är viktigt att vara engagerad som konsument, inte bara när du handlar mat, men även när du äter på restaurang, säger Anna Richert, matexpert på
Världsnaturfonden WWF.
Medelsvensken äter i dag ungefär ett kilo kött i veckan. Enligt Livsmedelsverket borde den siffran, av hälsoskäl, halveras till 500 gram. Samtidigt står köttproduktion och konsumtion för cirka 15 procent av de globala klimatgasutsläppen.
Det finns alltså både hälsomässiga och miljömässiga skäl till att fundera över vad vi äter, menar WWF.
Med sin köttguide vill WWF göra sitt till för att få oss, såväl konsumenter som företag och restauranger, att tänka till vid charkdisken.
I guiden bedömer WWF kött, ost och ägg baserat på forskning, lagstiftning och regler för hållbarhetscertifieringar bland annat. Graderingen går med pedagogiskt tydlighet från grönt till gult och rött ljus.
Importerad ost ökar
Köttguiden, som funnits i tre år, utökades i senaste versionen. Numera finns även griskött från Spanien och Italien med. Typiska varianter som kan hamna på charkbrickan på fredagsmyset. Och namnet till trots tar köttguiden även upp ost eftersom den seglat upp som en vanlig ersättare till kött.
I dag importeras mer än häften av osten vi äter
Enligt WWF ökar konsumtionen av ost samtidigt som andelen svensk ost minskat betydligt. Av guiden går det att utläsa att såväl fransk chèvre som italiensk mozarella och grekisk feta får underkänt på biologisk mångfald och djurvälfärd.
– I dag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här för både svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre ost och när vi gör det bör vi ställa krav och välja lokalproducerad eller ekologisk ost, säger Anna Richert.
Nya köttguiden från WWF
Köttguidens bedömningar görs enligt trafikljusmodellen och tar hänsyn till fem kriterier (klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika).
Rött ljus: Varning
Här menar WWF att det finns risk för mycket hög påverkan på planeten.
Griskött från Spanien, Polen och Italien fyller inte kriterierna för djurvälfärd, bekämpningsmedel och biologisk mångfald. Således tre röda ljus. Nötkött från Argentina, Uruguay, Brasilien, USA får rött ljus på fyra av fem kriterier.
Gult ljus: Var försiktig
Här menar WWF att det finns utmaningar. Importerad EU-ekologisk ost får till exempel gult ljus på punkterna klimat och biologisk mångfald. Svenskt griskött (dvs utan KRAV- eller Sigill-märkning) får gult på klimat, biologisk mångfald och djurvälfärd.
Grönt ljus: Ät ibland
Här får till exempel kravmärkta ägg fem gröna ljus, Svensk Krav-ost och svensk halloumi får grönt ljus på fyra av fem kriterier.
