Lee Christiernssons om att bli sitt sanna jag: Omöjligt att veta hur illa det kunde gått
Nu berättar Lee för Allas om vikten av nära och käras agerande när det kommer till psykisk ohälsa.
– Man ska ta saker och ting på allvar när man känner att det finns en person i ens närhet som håller på att tappa greppet, säger hen.
I januari 2023 kom Lee Christiernsson, tidigare känd som Snickar-Björn från tv-programmet Äntligen hemma, ut som transperson i en stor offentlig intervju som publicerades HBTQIA+-magasinet QX.
I den uppmärksammade ”komma ut”-intervjun berättar Lee ärligt om den långa vägen till könsdysforidiagnosen och rätt hjälp, med bland annat könsbekräftande vård.
– Nej, jag hade aldrig överlevt det. Aldrig!, säger hen i ett tillfälle under intervjun för att poängtera att det handlade om liv och död.
Lee Christiernsson: Återhämta mig från utmattningen
I Lees fall var det nödvändigt att komma ut offentligt. Något som hen också gjorde i TV4-dokumentären Att bli Lee som sändes under våren 2023.
– Det var ju mest står framför kameran, men på något sätt är det ju ett samarbete med både familj och vänner. Mina barn, min exfru och andra människor som varit inblandade.
Efter att dokumentären sändes har tv-profilen i stort sett enbart ägnat sig åt återhämtning, utanför rampljuset. För att ta hand om både kropp och psyke.
När Allas träffade Lee nyligen lät hen meddela att den intensiva och känslomässigt krävande perioden, innan hen fick rätt vård, hade tagit hårt på krafterna.
Hur mår du i dag?
– Det känns bra nu. Den här tröttheten som jag drabbades av var ju kanske inte på grund av att jag kom ut. Det har ju att göra med de här åren innan när jag ... Det var det som ackumulerade tröttheten, säger Lee och fortsätter:
– Det var ju en typ av utmattning, och det hade kunnat bli mycket värre. Men nu känner jag mig piggare och piggare. Sakta men säkert för varje dag som går.
Lees starka ord om psykisk ohälsa: Kan sluta illa
Lee vet av egen erfarenhet att psykisk ohälsa är ett komplext problem. Det finns inga genvägar eller enkla recept på hur man tar sig ur en sådan spiral.
– Ja, det finns ju inget enkelt svar som kan förklara hur människor kan ta sig vidare ... Hälsan är alltid det viktigaste, och det är ju den man förlorar när man är inne på en svår resa. Vad det än må vara, förklarar Lee.
Nu fick du rätt hjälp i tid, och du står här framför mig i dag, vad skulle du vilja säga till de som är på samma resa som du var? Som går igenom samma sak just nu?
– Jag skulle vilja säga att det viktiga är att ... Om man är en nära person, närstående eller vän, så tycker jag att man ska ta saker och ting på allvar när man känner att det finns en person i ens närhet som håller på att tappa greppet. För att man vet inte. Det är omöjligt att veta hur illa det kan gå, understryker Lee och fortsätter:
– Egentligen tycker jag att man ska vara väldigt hörsam på alla typer av psykisk ohälsa, och ta det på största möjliga allvar.
Suicidpreventiva dagen
Den suicidpreventiva dagen infaller den 10 september varje år och är instiftad av WHO, Världshälsoorganisationen. Denna dag hedrar och minns vi dem som vi förlorat i självmord.
Ett självmord drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda både till sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos närstående.
I samband med den internationella suicidpreventiva dagen uppmärksammar svenska Folkhälsomyndigheten stödet till efterlevande. I Sverige dör omkring 1 200 personer av suicid varje år.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Hit kan du vända dig för att få hjälp
Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.
Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk.
Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.
En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång.
Ring 112 eller åk till en akutmottagning.
Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.
Bris: 116 111, bris.se.
Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.
Jourhavande präst: Nås via 112.
Mind: chatt på mind.se
Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101
Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.
Röda Korset: redcross.se.
Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se
SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.
Telefonjouren: 020 -18 18 00.
Källa: mind.se och www.spesistockholm.se