Kritiserat minnesmärke byggs till 10-årsdagen
Attackerna på regeringsbyggnaderna och på Utøya sågs som ett slag mot demokratin och hela det norska samhället. Ganska snart fattades ett beslut om att hedra offren för attackerna med ett minnesmärke.
Men även om sorgen har varit gemensam har minnesmärkets utseende och placering diskuterats och kritiserats. Våren 2016 beslutade Norges regering att ge klartecken för att bygga ett monument av den svenske konstnären Jonas Dahlberg, till minne av offren för Utøya-massakern den 22 juli 2011.
Konstverket, kallat Memory wound, skulle vara som ett snitt i en udde nära platsen för massakern med offrens namn ingraverade i bergväggen. Men de boende var inte alls med på idén. Många av dem hade själva åkt ut med sina fritidsbåtar för att rädda ungdomar som flytt från Utøya under attentatet och tagit hand om dem efteråt. Men de argumenterade att det skulle bli som att bo i en kyrkogård. Kritiken bet och planerna skrotades.
Ett nytt förslag till minnesmärke togs fram. Nu som en installation på kajen i Utøya. Två halvmåneformade rader med 77 pelare i brons. En pelare för varje människoliv. Skulpturen ska också fungera som ett solur där pelarna återskapar två tidslinjer. En för bomben vid regeringsbyggnaden och en för morden på Utøya.
Även detta förslag har kritiserats men klubbades igenom i Hole kommun, där Utøya ligger, i maj 2020.
Minnesmärket ska vara klart sommaren 2021. Tio år efter attentaten.
Foto: Illustrationer från arkitetbyrån manthey kula
Texten är från Aller brott – Sommar 2020.
Här kan du beställa tidningen.
