KB-mannen, sprängningen och jakten på bokskatten
– Vi vet var ytterligare ett antal av dem finns, säger Greger Bergvall, bibliotekarie på Kungliga Biblioteket.
Den 8 december 2004 bryts den stilla morgonen i Stockholm av en rejäl smäll. Det är en lägenhet på Surbrunnsgatan som totalförstörts i en gasexplosion. Lägenhetsinnehavaren, en 48-årig man, hittas i resterna av sitt hem. 48-åringen Anders är i tidningarna känd som KB-mannen, en bibliotekarie som suttit häktad misstänkt för att ha stulit ovärderliga vetenskapliga originalverk från sin arbetsplats på Kungliga Biblioteket där han var chef för handskriftsenheten. Böckerna har sedan sålts vidare för miljonbelopp och är, i många fall, på drift än. Bibliotekarien hade erkänt stölderna innan han släpptes ur häktet.
Smällen har varit kraftig, med en sprängverkan motsvarande ett par kilo trotyl. Det är kanske inte ett mirakel men i alla fall en välsignelse att ingen av grannarna skadas. Det tar åtskilligt med tid för kriminalteknikerna att gå igenom bråten efter explosionen. Tolkningen av händelseförloppet är att Anders sågat av en gasledning, lagt sig och väntat på en tändande gnista. I brandresterna hittar man även ett papper med Anders handstil. Två spalter. Saker som gör livet värt att leva och saker som gör livet omöjligt att leva. Innehållet är okänt men ekvationen verkar ha varit dyster.
Chef på Kungliga Biblioteket
Sedan dess har Anders historia berättats i reportage, poddar och som tv-serie med Gustaf Skarsgård i huvudrollen bland annat. Det är historien om ett ungt akademiskt stjärnskott som är medveten om sin briljans. När han söker en professorstjänst i Lund och får nej kan han inte tro sina öron. Han blir rentav förbannad på bedömarna bakom beslutet.
Posten som chef på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning är prestigefull och helt i linje med hans ambitioner. Anders uppskattar en god cigarr, randsydda skor och initierade konversationer med likar.
Längs karriärvägen har han haft hjälp av beskyddare som sett hans potential och hjälpt honom vidare. Anders har en energi och en rastlöshet som gagnar honom väl. Greger Bergvall, som jobbade på KB samtidigt men på en annan enhet bekräftar att mediebilden till viss del stämmer.
– Det var en mycket lärd man som hade svårt att sitta still. Han var en uppskattad chef men kunde ha spratt för sig. Kanske inte så att han la häftstift på någons stol men man kan säga att han testade gränser.
Chef med tillgång till dyrgripar
På vägen mot tjänsten på KB har Anders haft uppdrag på andra bibliotek. Han har också förstått att bokrariteter är värdefulla och åtrådda. Samlare köper böcker för att det anses vara en god investering, inte för att de är intresserade av exempelvis vad en munk på 1500-talet trott om universum. Redan i slutet av 80-talet säljer han några stulna böcker genom ett auktionshus i Tyskland och får pengar i handen.
I och med anställningen på KB har han plötsligt unik tillgång till böcker värda miljoner på den öppna marknaden. Dyrgriparna finns i de underjordiska magasinen. Det är verk som kan vara flera hundra år gamla och som sällan eller aldrig öppnats. Böcker som allmänheten knappt ens vet existerar.
Bokstölderna är inte speciellt förslagna. I vissa fall finns verken bara registrerade i olika kortregister medan andra även är registrerade i datorprogrammet Libris. När Anders tar en bok så försöker han även sudda ut det faktum att verket överhuvudtaget funnits i KB:s samlingar. För om boken aldrig har funnits där så kan den ju inte ha blivit stulen eller hur?
Lämnar spår efter sig
Stölderna pågår av allt att döma under en rad år. Hans kontakt på det tyska auktionshuset ser till att det stulna får nya ägare och att pengarna hamnar i Anders ficka. På arbetet har han samma energi som vanligt. Bland annat jobbar han med säkerheten i specialläsesalen. Han blir invald i litterära sällskap och skriver hyllade artiklar. Bland annat om KB:s historia.
Men även om allt ser ut att ha gått som smort så har han lämnat spår efter sig. Spår som blir tydliga 2004 när bibliotekarier letar efter Das illustrirte Mississippithal, som en tysk forskare frågat efter. 78 grafiska blad med miljöer kring den amerikanska floden av konstnären Henry Lewis. Boken var raderad ur alla kartotek men fanns i en katalog. KB hade alltså ägt boken men nu var den borta. Biblioteket satte samman ett eget team av utredare för att spåra tjuven.
När det tyska auktionshuset firade 50 år våren 2004 skröt de om en rekordaffär de gjort. En köpare hade bjudit 94 300 euro för en förstahandskildring av Magellans världsomsegling 1523 nedtecknad på latin av Maximilianus Transsylvanus.
Ett fynd från KB:s magasin ska det visa sig. Bibliotekets egen spaningsgrupp och en inventering pressade Anders så mycket att han till slut erkände att han stulit böcker.
– Han blev nervös av utredningen och berättade för bibliotekarien som ledde den om vad han hade gjort.
Anders ber att kollegerna ska vänta med att polisanmäla så att han får chans att ställa allt till rätta. Men Riksbibliotekarien lyssnar inte på det örat utan anmäler direkt.
I förhören med polis samarbetar Anders med utredarna. Bland annat genom att skriva ner titlar på de verk han stulit och sålt under sitt alias Karl Fields. En akademiskt ironisk blinkning åt den svenske favoritförfattaren Erik Axel Karlfeldt.
När lägenheten på Surbrunnsgatan exploderade hade Anders blivit släppt ur häkte. Men han måste varit medveten om att livet aldrig skulle bli detsamma igen.
Jakten på de stulna böckerna: "Sluga advokater"
2011 upptäckte Greger Bergvall en av de stulna böckerna på bokmarknaden. Upptäckten blev början på en jakt efter stöldgodset som pågår än. Svenska åklagare har även försökt att komma åt den tyska kontakt som skötte de flesta försäljningarna för både häleri och smuggelbrott. Man har inte lyckats. På båda punkter har ärendet förhalats så mycket så att brotten hunnit preskriberas.
– Enligt en tysk åklagare så har auktionshusets advokater varit sluga, säger Greger Bergvall som arbetat aktivt med att spåra böckerna.
2015 lämnades ett verk av den italienske arkitekten Nicola Sabbatini från 1638 samt verket Oculus av den bayerske läkaren Christopher Scheiner från 1619 tillbaka till KB av amerikanska myndigheter som lokaliserat stöldgodset. Då hade fem av 62 stulna böcker återlämnats.
I oktober 2021 meddelade dock KB att man lyckats återbörda ytterligare tio böcker genom en donation från en privatperson. En rik entreprenör med ett levande historieintresse.
Entreprenören beskriver kort sin förhandlingsteknik som ”hästhandlarmetoder”.
– Entreprenörens erfarenheter av och förståelse för samlarvärlden har varit oerhört viktiga för framgång i de komplicerade förhandlingar som inleddes där bibliotekets sista spår slutade. Utan dessa hade vi aldrig fått hem böckerna, säger Greger Bergvall.
Därmed har 17 av de stulna verken hittat tillbaka till KB. Samtidigt pågår en process där Riksantikvarieämbetet försöker få hem ytterligare en stulen bok som finns hos en holländsk handlare. En väsentlig utmaning är att när en vara (stulen eller ej) säljs på en offentlig tysk auktion så har den bytt ägare. I England och USA försvinner äganderätten om det visar sig att varan är stöldgods som passerat landets gräns.
– Det var därför vi lyckades få hem några verk därifrån.
Källa. Café, P1 Dokumentär Bibliotekarien-boktjuven som sprängdes