Forskaren följde tio kvinnors väg ut ur kriminalitet: ”Fick kämpa väldigt hårt”
Robin träffade kvinnorna i avhandlingen ”Maintaining decistance” mellan 2016 och sommaren 2021. En åldersmässigt blandad skara som alla hade domar i bagaget och som var i färd med att förändra sina liv.
Deras bakgrundshistorier var likartade på flera sätt. De hade redan som unga varit föremål för sociala insatser, hade haft det jobbigt hemma och problem i skolan. I flera fall hade de kommit i kontakt med äldre spännande killar som introducerat dem till ett nytt umgänge och fått dem att känna sig uppskattade. Nio av tio knarkade och flera av dem hade utsatts för våld i olika former. Sex av tio led av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
– Det stora problemet är att de haft en kriminell livsstil så länge. Då är det väldigt mycket som ska till för att de ska bryta, säger Robin Gålnander.
Släppte drömmen om Svenssonliv
De yngre av kvinnorna kunde fortfarande ha drömmar om ett svenssonliv med man, hus och barn. För de äldre, och mer luttrade, hade drömmarna falnat med åren. De såg mer rationellt på tillvaron.
– De kände att det tåget hade gått. De var mer inne på att de ville ha lugn och ro. Att de ville slippa kontrolleras av staten och av män.
Robin Gålnander menar att avståndet mellan ett liv som missbrukande kriminell och svenssons vardag är milsvitt. Och hur beter man sig ens i en vardag man inte känner till när man ska bryta med det gamla?
Kvinnor, säger Robin Gålnander, kan bli väldigt ensamma och isolerade när de bryter med sitt gamla umgänge. Samtidigt finns det skam och skuldkänslor kring att berätta om det gamla livet.
– Det är tydligt i intervjuerna. De skämdes för sina tidigare liv och undvek situationer där de behövde berätta.
Kvinnor lastas dubbelt
Gamla könsroller lever kvar i hur omgivningen ser på kvinnor som begått brott. Det är som att de brutit mot både lagen och mot hur kvinnor ska uppföra sig. De sviker omvårdnadsidealet.
– Det finns en dubbel avvikelse där.
Flera av de intervjuade kvinnorna hade barn. I några fall var kontakten bruten och i andra fall så hade de vårdnaden om barnen och var oroliga att bli av med den.
När Robin Gålnander ska summera den största utmaningen för kvinnor att lämna en kriminell livsstil så pekar han speciellt på den för Sverige unika narkotikalagstiftningen.
– Det är i princip bara i Sverige som det är olagligt att ha knark i blodet.
Ett förorenat urin-, eller blodprov skulle kunna sänka en provanställning eller riskera vårdnad om barn. Samma sak med att vägra att lämna nämnda urin- och blodprov. Det är ett stressmoment.
Tyckte inte Svenssonlivet gav något
Av de kvinnor Robin intervjuade tog flera återfall under tiden som han intervjuade dem. Både i narkotika och kriminalitet. Men sammanfattningsvis verkar det som att det gått bra för de flesta.
– Generellt gick det bra för dom. Men de fick kämpa väldigt hårt för allt från att fixa egen bostad till att få vård.
En av kvinnorna valde att ge upp svenssonlivet.
– Hon hade försökt, kämpat och slitit som en hund men tyckte inte att det gav så mycket.
