Digitalt utanförskap kan bli socialt utanförskap
Samhället digitaliseras i en rasande takt, vilket har medfört att möjligheten att kunna vara uppkopplad idag är lika med att ha en aktiv roll i samhället.
Och trots att så många som 98 procent av Sveriges befolkning har tillgång till internet har många missat det digitala tåget.
Äldre riskerar att hamna i digitalt utanförskap
Det finns flera olika anledningar till att man upplever ett digitalt utanförskap, det kan bero på att man gick i pension innan det digitala intåget satte ordentlig fart. Men också på att den teknik man kunde när man arbetade inte längre räcker för att hänga med i det allt mer digitaliserade samhället.
Se också: 5 spännande fakta om Swish
Och i vissa fall har man aldrig riktigt lärt sig det digitala, det finns änkor och änklingar där den andra parten var den som betalade räkningar på datorn och barnen har kanske flyttat långt hemifrån och kan inte hjälpa till.
Många äldre i dag vill dessutom inte störa med sina frågor, vilket gör att de riskerar att hamna utanför samhället.
Och problemen blir bara fler och fler. Man förväntas parkera, gå på offentliga toaletter, betala räkningar och mycket mer digitalt. Och många upplever problem när de ska resa någonstans – att bara köpa en vanlig buss- eller tågbiljett har blivit ett hinder för många. All information i dag går att söka på internet och alla förväntas ha en dator.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi (läran om den friska ålderdomen) och leder forskargruppen ”Aktivt och hälsosamt åldrande” på Lunds universitet:
– Forskning visar att det är de så kallade ”teknikskiftena” som utmanar oss människor. Detta gäller i hög grad också den digitala tekniken, eftersom den som levt större delen av livet i en annan teknologierna inte känner igen sig när ”allt” blivit digitalt. Även om man uppfattar sig som teknikkunnig visar det sig att den kunskap man har om gammal eller tidigare teknik inte räcker – man måste tänka och agera på ett helt annat sätt. Sedan kan detta brytas ner till en mängd olika delmoment som uppfattas som svåra på olika sätt.
Är det digitala utanförskapet något man ser minskar eller ökar bland äldre?
– Som för det flesta frågeställningar som gäller äldre och åldrande är det egentligen omöjligt att svara på efter som man adresserar äldre som EN grupp. Äldre är en mycket heterogen skara som definitiv inte kan och ska adresseras så. Det är mycket stor variation bland äldre personer, när det gäller specifik åldersgrupp, utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, etnisk bakgrund, språkkunskaper, socioekonomi, tillgång till stöd och hjälp från yngre familjemedlemmar osv.
Ekonomin är en viktig faktor
– Flertalet ”yngre äldre” (exempelvis nyblivna pensionärer) har under lång tid använt digital teknik i arbetslivet och har därmed en god kompetens för att följa med i denna utveckling. Den som är ”äldre äldre” och idag är i 85-90-årsåldern har inte samma förutsättningar. Vidare är ekonomin en viktig faktor eftersom det kostar att följa med i den digitala utvecklingen, vilket också gör skillnad bland dagens äldre. Om man har låg pension kan det vara helt otänkbart att köpa en smart telefon och mobilabonnemang.
Inte bara äldre i digitalt utanförskap
Susanne Iwarsson vill dock betona att det inte är enbart äldre som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Det finns en rad andra grupper i befolkningen som är berörda, exempelvis psykiskt sjuka, den som har missbruksproblem, fötts med eller drabbats av funktionsnedsättning tidigt i livet; sammanfattningsvis de som befinner sig i sårbara situationer, har låg inkomst, låg utbildning eller befinner sig i utanförskap även på andra plan.
– På befolkningsnivå ökar dock andelen användare av internet och produkter som smart telefon och surfplatta stadigt över åren och de flesta har nu tillgång till sådana tjänster.
På vilket sätt kan ett digitalt utanförskap även bli ett socialt utanförskap?
– Eftersom så många aktiviteter idag sker med digital teknik är det ganska självklart att ett digitalt utanförskap också kan leda till socialt utanförskap. Detta blir särskilt tydligt i skenet av coronapandemin eftersom just den digitala tekniken fått så stor betydelse för att upprätthålla våra sociala kontakter nu när fysisk distansering är nödvändig, säger Susanne Iwarsson.
Kan ett digitalt utanförskap leda till hälsoproblem?
– Alla former av utanförskap kan leda till hälsoproblem. Hälsa är ett brett begrepp och omfattar många dimensioner utöver att per definition vara sjuk i termer av specifika diagnoser. Enligt Världshälsoorganisationen är aktivitet och delaktighet viktiga dimensioner av hälsa och just dessa dimensioner påverkas i hög grad av utanförskap. Utanförskap kan också leda till eller förvärra sjukdomstillstånd, inte minst när det gäller psykiska diagnoser. En annan viktig dimension är självskattad hälsa och det är rimligt att tänka sig att denna dimension ganska snabbt påverkas i negativ riktning av upplevelser av utanförskap.
Digital teknik under coronapandemin
Susanne Iwarsson leder ett forskningsprojekt med frågeställningen hur corona har påverkat äldres tillgång, möjligheter och intresse av att ta del av digital teknik.
– Vi är intresserade av likheter och skillnader mellan olika generationer i detta avseende och har en enkät ute som inom kort bör kunna ge svar på frågan. Jag tror att alla i befolkningen påverkas av coronapandemin och behovet av att hitta nya möjligheter till aktivitet och delaktighet – inte minst i form av sociala kontakter. Rent intuitivt bör detta gälla även för äldre personer, men vi är spända på resultaten av vår pågående studie.
Vad finns det för möjligheter att hjälpa äldre med ett digitalt utanförskap?
– Det finns många olika typer av initiativ för att stödja äldre när det gäller användningen av digital teknik. Ett exempel är SeniorNet som erbjuder stöd såväl online som i form av lokala aktiviteter. Det finns också studiecirklar som anordnas av de traditionella studieförbunden, många kommuner tillhandahåller sådana aktiviteter inom ramen för så kallade träffpunkter för seniorer, pensionärsorganisationerna anordnar kurser, biblioteken ger stöd och så vidare.
– Det finns egentligen ganska mycket men det kan och behöver säkert göras mer, säger Susanne.
– På individnivå är det många som får hjälp av yngre familjemedlemmar, vänner och grannar. I forskningssammanhang kallar man de som hjälper äldre med digitala tjänster för ”varma experter”. Denna positiva benämning ger vid handen att det är enklare och uppfattas som positivt och tryggt att be någon man känner om hjälp. Detta är säkert ömsesidigt eftersom det ofta känns bra att kunna hjälpa någon annan och just detta främjar i hög grad kontakten mellan yngre och äldre generationer, avslutar Susanne Iwarsson.
Nu finns Digitant på Facebook!
Har du redan Facebook, eller tänker skaffa det, och vill få fler tips om den digitala världen, appar, internet och mycket mer? Följ vår Facebooksida Digitant genom att klicka här och klicka på "gilla" för att få ännu mer tips!
