Anna Janssons bästa tips till dig som drömmer om att skriva

Deckardrottningen Anna Jansson har i två decennier haft skrivandet som största intresse, passion och sysselsättning. Sedan debutromanen kom år 2000 har hon hunnit skriva drygt 60 böcker och getts ut i 17 länder. Bara i Sverige har hennes böcker sålts i över fyra miljoner exemplar.

Efter reklamen: 6 saker du inte visste om Anna Jansson

När Anna började skriva den första boken om polisen Maria Wern, Stum sitter guden, i slutet av 1990-talet bottnade det i en frustration kring hur staten behandlade psykiskt sjuka och deras anhöriga i samband med att en rad mentalsjukhus stängdes ner. Och det är det Annas främsta skrivtips handlar om – att hitta det du brinner så starkt för att du bara måste skriva om det.

nöjeAnna Jansson om svåra tiden: ”Förstår inte hur jag kom igenom det”

– Om du när en författardröm, betyder det att du har en historia du vill skriva ner. Det måste vara utgångspunkten – att man har något att berätta. Något som är så viktigt att berätta att man är villig att sitta 800 timmar på sin bak och skriva. Sen är det bara att sätta igång, att börja skriva. Se till att du får tid att göra det och att folk i din närhet respekterar att du behöver den tiden, säger hon.

Lär känna dina karaktärer

En annan sak som Anna tycker är viktig, och som hon själv är noga med, är att inte blanda in för många utomstående i skrivprocessen. Själv skriver Anna alltid tills hon känner sig klar innan hon låter sin förläggare eller någon anhörig läsa manuset.

– Jag tycker inte att man ska snegla på andra och hela tiden fråga om det man skriver duger. Det viktigaste är att hitta sin egen berättelse och sina egna ord. Och i starten handlar det främst om att få mycket egentid. För att sedan få driv i sin berättelse, är det allra viktigast att lära känna sina karaktärer.

Hur gör man det?

– Man tar ett papper och en penna, eller öppnar ett Worddokument, och så skriver man ner precis allt om den personen. Hur ser personens bakgrund ut? Hur har den vuxit upp? Vad har den för utbildning? Har den råkat ut för något trauma, som en bilolycka eller en kärlekssorg? Vad har den varit med om som påverkar hur den tänker och agerar politiskt, religiöst eller socialt? Är det en introvert eller väldigt social person? Allt du kan komma på att fråga om en person ska du fånga in. Personligen står jag inte ut med hjältar som är perfekta, det måste finnas något som skaver där.

Ta reda på manusets höjdpunkter

När man väl har tagit reda på allt som finns att veta om sina karaktärer – även de negativa sidorna – är det dags att sätta dem i konflikt med varandra, säger Anna. På något sätt måste det finnas en motsättning mellan karaktärerna, som skapar en intressant handling. Anna tipsar om att lista ut vad som är bokens höjdpunkter.

– En höjdpunkt är till exempel när personerna i boken träffas för att göra upp. Man kan skriva ner de här höjdpunkterna på lösa lappar som blir till en tankekarta, där man skriver ner allt som ska föra handlingen framåt. Efter det brukar jag rekommendera att man skriver ett synopsis.

Hur håller man disciplinen uppe för att skriva en hel bok?

– Alltså – antingen vill man skriva eller så vill man inte skriva. Man måste avsätta tid för det liksom man gör för andra viktiga saker. Även om man sitter och stirrar in i datorn en hel dag är det inte farligt. Men jag börjar varje ny skrivdag med att läsa igenom det jag skrev dagen innan. På det sättet kommer jag in i rätt stämning, jag bevarar tonen från igår och kommer på nya saker medan jag läser. Fördelen med det är också att det jag skriver inte behöver bli perfekt från början, för jag vet att jag kommer läsa igenom det minst sju gånger till.

Bästa tipset till dig som vill skriva en deckare

Om man vill skriva en deckare – vad är ditt bästa tips då?

– Läs tidningar, massor av tidningar. Och se på deckarserier. Man kan knycka skamlöst från andra tycker jag – någonstans kan det vara en mordvapen och på ett annat ställe kan det vara hur de döljer brottet. Man kan såklart inte knycka en historia rakt av, men man kan ta saker här och där och få nya idéer från andra.

nöjeFörfattaren Sofie Sarenbrant: ”Slutet måste vara överraskande”

Om man vill skriva om kärlek – hur får man det äkta och trovärdigt?

– Man kan använda så mycket som man törs av sina egna erfarenheter, men twista till dem. Sen har man ju sett andras kärlek, sina kompisars eller föräldrars, och det går också att inspireras av. Jag tycker att man ska vara väldigt nyanserad när man skriver om kärlek, det räcker med små gester. Och så ska man komma ihåg att det inte alltid är den allra mest självklara kärleken som är den roligaste att skriva om.

Hur vet man om det man skrivit är bra?

– Det känner man i magen. När jag har skrivit något som jag tror är bra känner jag mig lycklig, jag liksom känner det i mig. Och när jag läser andras böcker kan jag känna en positiv avundsjuka, en ilande känsla i kroppen som säger att det här är riktigt bra.