Alzheimerfonden fick en stor donation – nu ska pengarna eldas upp
Det började som en helt vanlig januaridag på Alzheimerfondens kontor i Stockholm.
Året var 2019. Med posten hade det kommit ett anonymt brev. I detta fanns tre saker.
Se också: Nina Gunke efter sin alzheimerdiagnos: "Vill inte gömma mig"
Ett nummer av Svensk dam, en summa på 320 000 kronor i gamla 500-sedlar och en lapp med en text. Det stod att pengarna kom från en person som hade tröttnat på bankernas obefintliga rätta. Därför fanns de inte på något konto. Och personen som ägde dem hade också blivit lite glömsk.
Men det fanns inget namn eller någon adress.
Budskapet gick dock inte att ta miste på. Pengarna var ett bidrag till att stötta den ideella föreningens verksamhet och Alzheimerforskningen.
Alzheimerfonden provade att lösa in pengarna hos Riksbanken, men fick höra att det behövdes en redogörelse för var personen – det vill säga ägaren – hade fått sedlarna ifrån.
– Men donationen var ju helt anonym, vi har ingen aning om vem det är som skickat pengarna, sa Liselotte Jansson nyligen till DN.
Fallet fick stor uppmärksamhet i början av 2019. Många medier skrev om donationen som då riskerade att bokstavligen brinna inne. Men hoppet fanns fortfarande att pengarna kunde räddas.
Nu har man tyvärr kommit till vägs ände.
Liselotte Jansson tog kontakt med en jurist som drev fallet i förvaltningsdomstolen. För några veckor sedan fick Liselotte dock reda på att pengarna skulle makuleras eller eldas upp.
Regelverket sätter stopp
Susanne Meyer Söderlind, pressekreterare på Riksbanken, svarar att hon tycker att situationen är tråkig men att bankens regelverk är tydligt.
– Vi har föreskrifter som säger att om vi ska lösa in ogiltiga sedlar så måste vi veta var sedlarna kommer från. Det får inte finnas någon anledning att anta att sedeln härrör från brott eller brottslig verksamhet. Och nu är det väl inte så att vi tror att just den här donationen kommer från en skurk. Men det är väldigt viktigt för oss som myndighet att alla behandlas lika. Det finns ingen möjlighet att göra undantag, säger hon till DN.
Inte heller kommer Alzheimerfonden att få tillbaka sina sedlar. Susanne Meyer Söderlind säger till DN att Riksbanken har rätten att behålla dem eftersom de inte har något värde. Enligt regelverket behöver banken inte ta hänsyn till ett eventuellt andrahandsvärde.
– Om vi inte kan lösa in sedlarna så behåller vi dem. Sedlarna blir till fjärrvärme.
Detta är Alzheimers sjukdom
I dag lever fler än 160 000 människor i Sverige av någon form av demenssjukdom. Det finns cirka 100 olika diagnoser och många har flera diagnoser samtidigt. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och fler kvinnor än man drabbas.
Det saknas fortfarande både botemedel och bra mediciner. Till år 2050 beräknas antalet drabbade ha fördubblats. Detta på grund av att de stora kullarna som föddes på 40-talet då kommer att ha uppnått en hög ålder.
Fakta: Alzheimerfonden
Liselotte Jansson på Alzheimerfonden är kritisk till regelverket och anser att det bör anpassas och inte vara lika hårt för ideella organisationer som samlar in pengar till välgörande ändamål.
– Det är ett problem. Vi får ofta testamenterade donationer och det är omöjligt för släktingar att veta varför moster Anna med alzheimer hade 100 000 kronor hemma. Det måste finnas ett undantag för oss. Riksbanken kan ju inte jämföra oss med ryska oligarker, säger hon till DN.
Liselotte Jansson har tidigare försökt nå någon som haft information om donationen via Svensk Dam som gjorde ett reportage om donationen. Dock utan framgång.
Se också: Detta är alzheimers sjukdom
