SVT:s Tara Moshizi: Jag har lärt mig hantera min högkänslighet

En melodislinga från ett leksakståg hörs i bakgrunden på andra sidan luren, när allas.se ringer upp journalisten Tara Moshizi för en coronasäker telefonintervju. Just denna dag är hon hemma i lägenheten i Vasastan med tvååringen Frans som är hemma snuvig.

– Jag får muta honom med lite kex och mackor tills hans pappa kommer hem, så får vi förhoppningsvis prata ostört en stund, säger Tara, 37, och tar upp sin son i famnen.

Tara och sambon David träffades för sju år sedan. Men ödet, som spelat dem ett spratt ett par gånger, hade nog velat att de blev ett par ännu tidigare. Mer om det lite senare…

När Tara inte är hemma med familjen brukar hon stå framför en kamera på SVT, bland annat som programledare för Kulturnyheterna. Sedan slutet av januari är hon även ny programledare i SVT:s Morgonstudion, då hon ersätter Carolina Neurath på måndagarna.

Med Pelle Nilsson i Morgonstudion

Helt nytt är dock inte jobbet för Tara, som vikarierade på programmet i somras.

– Jag trivs jättebra i den här rollen. Jag har nytta av min kulturjournalistik och får även utlopp för mitt intresse för samhällsfrågor och inrikespolitik. Jag älskar att lära mig nya grejer och få träffa landet främsta experter, säger hon.

Vid sin sida i Morgonstudion har hon Pelle Nilsson, som synts i programmet sedan det ersatte Gomorron Sverige 2017.

– Pelle har ett sådant coolt, värmländskt lugn. Jag har aldrig sett honom uppstressad. Jag däremot är lite göteborgskt käck sådär, så vi kompletterar nog varandra bra!

Kom till Sverige efter Iran-Irak-kriget

Tara växte upp i Mölnlycke utanför Göteborg. Sina första år i livet bodde hon i Iran, innan hon som fyraåring kom till Sverige 1987.

– Mina föräldrar önskade en bättre framtid för mig och min bror, och eftersom landet låg i spillror på grund av Iran-Irak-kriget flyttade vi hit. Mamma hade läst mycket om Sverige som ung och hade mycket varma tankar och känslor för landet, berättar Tara.

Den första tiden i Sverige bodde familjen på en flyktingförläggning i Svappavaara. Det var bitande kall vinter när de anlände, men togs emot av lokalbefolkningen med just värme. Tara fick många vänner och upplevde att de flesta var positivt inställda till de nyanlända invånarna.

– Jag minns särskilt en kvinna vid namn Märta som knackade på hos oss en dag. Hon bjöd hem oss, dukade med sitt finaste porslin och bjöd på köttbullar.

Tara minns även Märtas dotter. Tyvärr minns hon inte hennes namn, men skulle gärna komma i kontakt med henne.

– Märta har tyvärr gått bort, och jag har försökt hitta hennes dotter utan att lyckas. Jag skulle vilja tacka henne för all värme och kärlek de skänkte oss, det betydde så himla mycket för mig, säger Tara och blir lite rörd.

Ville bli journalist

Redan som liten visste Tara Moshizi att hon ville bli journalist. Hon älskade att skriva, gjorde egna små böcker och spelade in radioprogram på kassettbandspelare med en kompis. Att lyssna på radio var ett stort intresse.

– Jag har så starka minnen av hur jag brukade komma hem från skolan, sparka av mig kängorna, blanda O’boy och göra toastmackor med philadelphiaost och skivade rädisor och lyssna på P4 tills min mamma kom hem, säger Tara och skrattar.

Den journalistiska banan slog Tara Moshizi in på redan i nionde klass när hon efter en uttagning blev ungdomsreporter på Göteborgs-Posten. Hon började skriva filmrecensioner, artiklar och krönikor.

– Där fann jag verkligen min rätta plats på jorden, säger Tara.

Efter grundskolan pluggade Tara språk i Frankrike och England, och läste statsvetenskap och filosofi i Lund. Hela tiden hade hon journalistiken i sikte och sökte så småningom in till journalistutbildningen på Skurups folkhögskola i Skåne.

Efter examen och jobb på Sveriges Radio och Aftonbladet i Stockholm fick Tara ett samtal från Malmö, där man efter uppdelningen av gratistidningen City Malmö Lund 2011 behövde en kultur- och nöjesredaktör till nystartade Malmö City. En intensiv men rolig period tog fart för Tara som älskar kultur i alla dess former.

– Det var en väldigt spännande tid med nystartade klubbar, konst, teater och konserter…

Tara stannar upp lite i sin berättelse. Det visar sig att Frans äter makaroner direkt från golvet. Tara skrattar gott och fortsätter:

– Det var alltid något som hände, och var det någon gång brist på innehåll i Malmö kunde man alltid sticka över till Köpenhamn, minns Tara.

Sedan ringde det från Sveriges Radio i Stockholm, där man ville ha Tara som programledare på radioprogrammet P3 Populär. Det har nu gått tio år, Tara är kvar i huvudstaden och numera även ett känt ansikte i tv-rutan.

– Men jag längtar hem lite till Göteborg, till min mamma och styvpappa. Jag är löjligt mycket göteborgare i själen och älskar räkor, ordvitsar, Håkan Hellström och att gå och tjöta med folk på Avenyn!

Utöver programledarskapet är Tara Moshizi även bok- och filmexpert i SVT:s Go’kväll. Och listan på tidigare uppdrag är lång: hon har bland annat lett direktsändningar i SVT, som Nationaldagen på Skansen, Nobelfesten, Världens barn-galan och Eldfesten i samband med det persiska nyåret, varit producent på Sveriges Radio – bland annat för Sommar i P1 – och sitter med i juryn i Swedish Music Hall of Fame.

Varje gång Tara får en jobbförfrågan ställer hon sig själv två frågor:

– Ett, kommer jag ha kul? Och två, kommer jag lära mig något? Är svaren ja så ligger det nära till hands att jag tackar ja, säger hon.

Har Katarina Sandström som coach

Att göra så vitt skilda saker kan tyckas kräva både ett enormt driv och ett bra självförtroende?

– Ja, fast varje gång jag börjar ett nytt uppdrag hamnar jag alltid i en fas som säger att jag inte kommer att klara av det. Men då lutar jag mig emot att jag faktiskt klarat av saker innan. Och så frågar jag mig själv: ”Vad är det värsta som kan hända?”. Visst kan det bli katastrof, men det löser sig nästan alltid. Jag är ju inte barnkirurg liksom!

Självförtroendet är något som Tara vårdar hela tiden. Bland annat tar hon hjälp av SVT-kollegan Katarina Sandström på Rapport, som har blivit Taras coach.

– Vi pratar mycket om det här med att våga tro på sig själv och hur man ska tänka när något i en sändning går snett. Det är väldigt speciellt att vara programledare inför en miljon tittare, det är ett stort ansvar och man är ganska ensam i sin roll.

Eftersom det inte finns någon programledarskola menar Tara att det är svårt att veta hur man ska agera i vissa situationer.

– Det har varit himla bra att få prata med Katarina som har så stor erfarenhet, det har verkligen varit guld värt. Sedan pratar vi även mycket om våra husdjur, säger Tara, som är matte till den 7-åriga sibiriska katten Pixel.

Att synas i tv som svensk-iranier betyder mycket för Tara.

– Det innebär att såna som jag kan spegla sig i någon de ser på tv. När jag var liten var Brenda i tv-serien Beverly Hills den enda jag kunde känna igen mig i, bara för att hon hade långt, brunt hår! Det är för sorgligt, säger hon och skrattar lite uppgivet.

För fyra år sedan var Tara en av tretton journalister som skrev under en debattartikel i Expressen som kritiserade SVT för bristande mångfald. Bland annat tog de Morgonstudion som exempel.

– När man jobbar med nyhets- och samhällsjournalistik, och har en bakgrund som innebär att man är född i ett annat land eller har upplevt flykt och utanförskap, är det klart att man går in med ett annat synsätt än sina svenskfödda kollegor. Det handlar inte om hud- eller hårfärg, utan om att man har kunskap om hur det är att vara en minoritet. Man måste se mångfald som en kompetens, säger hon.

Även om Tara känner att SVT har en helt annan medvetenhet i dag än för några år sedan tycker hon att arbetsgivaren är alldeles för långsam.

– Det är trist att SVT vaknat först nu, för det är ett arbete som tar väldigt lång tid. Men jag är försiktigt hoppfull inför framtiden. Det känns som att hela medie-Sverige har vaknat, vilket dels beror på Black lives matter-uppropet. Men det är synd att det ska krävas en så stor rörelse innan det sker en förändring, för vi är många som länge har larmat om att det är på tok för snedfördelat.

Tara säger att det till syvende och sist handlar om människors lika värde och att Sverige som mångkulturellt land måste ha med fler minoriteter i medierna.

– Om medierna inte lyckas spegla Sverige så som det ser ut, har de inget existensberättigande, säger hon.

Förstod hon var högkänslig

Förutom sina tv-uppdrag tipsar Tara även om aktuella podcasts i Svenska Dagbladet. Att sitta hemma på kammaren och skriva emellanåt passar henne bra, då hon hela livet varit högkänslig. I det yrke hon har känner Tara ett behov av att vissa dagar inte träffa några människor alls.

samhälleAlice Bah Kuhnke: ”Jag har tränat ett helt liv på att bli kritiserad”

– Jag har alltid haft väldigt lätt för att fånga upp stämningar i ett rum, och kan lätt bli uppstressad av att känna av andra människors känslor. När jag som vuxen läste om högkänslighet i en tidningsartikel föll alla bitar på plats, berättar hon.

Tack vare att hon nu vet vad personlighetsdraget innebär har hon lärt sig att hantera det – och i vissa fall dra fördel av det.

– I många situationer är det till nytta att känna av hur människor mår. Om jag till exempel i direktsändning märker att en gäst är medieovan eller nervös kan jag anpassa mitt bemötande efter det.

Under corona-året som gått har Tara haft mycket tid hemma med familjen – även om det inte alltid är så lugnt med en tvååring. De har varit mycket ute i skogen och lagat mat på stormkök, gärna pannkakor. Men mest av allt är Tara en pysselmamma som älskar att baka, lägga pärlplattor, rita, lägga pussel och måla med kladdiga färger.

Se också: Så fixar du jobbintervjun i 8 enkla steg

Efter reklamen: Så fixar du jobbintervjun i 8 enkla steg

Men hur var det då när hon träffade mannen i sitt liv och pappan till sitt barn? Jo, de träffades på nätet för sju år sedan och tog en öl ihop. Men under dejten visade det sig att Amor hade försökt slå sina pilar i de tu ett par gånger tidigare.

– David är ett år yngre än mig, och det visade sig att vi gick på samma gymnasium – samtidigt! Vi har haft samma lärare och gått på samma skolavslutningar. Men i den åldern spanar man ju inte på killar som är yngre, haha…

Dessutom gick Tara och David samma utbildning på samma universitet i England – dock med ett par års mellanrum.

– Amor visade sig inte vara så pricksäker. Men när vi till slut träffades i Stockholm var det kärlek vid första ögonkastet!

6 snabba med Tara Moshizi

1. Du är en ostälskare av rang – vilken är favoritosten?–

En riktigt salt och stark roquefort, gärna på ett kex med svärmors plommonmarmelad får det att dansa på tungan!

2. Det sista du gör innan du somnar?

– Jag vill säga att jag pussar på min sambo, men tyvärr är det att scrolla på mobilen…

3. Vad har du för oanad talang?

– Som före detta DJ är jag väldigt bra på att sätta ihop ett mixerbord! Det är en bra egenskap på till exempel bröllop när tekniken strular.

4. Den här fördomen tror jag att folk har om mig?

– Att jag skulle vara snobbig. Folk kanske tror det för att jag gillar champagne och dyra väskor, haha!

5. Vem skulle du vilja byta liv med för en dag?

– Någon som är väldigt religiös, eftersom jag inte är det… Jag väljer Dalai Lama, jag skulle vilja känna hur det är att vara så andlig.

6. Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag drömmer om att bo i ett hus vid havet och att ha ännu fler husdjur – gärna en hund eller två. Och så hoppas jag få fortsätta vara programledare på SVT och jobba med fler produktioner. Men det här året har fått mig att inse att så länge alla är friska så är jag nöjd.