Sunna tämjer körrenar: Det är ren kärlek!
”So much more than just an animal – reindeer” (Så mycket mer än bara ett djur – renen).
Så står det överst på 23-åriga Sunna Rensbergs instagramkonto. Meningen avslutas med ett stort rött hjärtformat utropstecken.
– Ja, det är ren och sann kärlek, säger hon med värme i rösten.
– Jag har alltid älskat djur men när jag var liten var det andra djur jag föredrog. Jag tänkte att det där med att tämja renar, det var inte jag intresserad av. Jag följde ofta med pappa som försökte lära mig, med renarna var ju lite vilda, busiga och det var jättesvårt att få grimma på dem. Jag misslyckades, gång på gång.
Fick en gosig ren som 11-åring
Men så hände något när Sunna var runt elva år. Hon fick en renkalv, Tjelm, som var stor och stark men samtidigt snäll och foglig. Det blev vänskap vid första ögonkastet.
– Han var så fin och redan efter första försöket gick han jättesnällt med mig. Vi satt ofta och gosade, han tyckte om att bli klappad och kliad, säger Sunna och ler vid minnet.
Lite senare körde Sunna in honom, och han blev den allra första ren hon kunde spänna släde för.
– Jag kunde själv sätta honom framför släden och ta en tur, det var då jag upptäckte hur roligt det var att tämja och köra in renar.
Renskötare i flera generationer tillbaka
Sedan dess har det inte rått några tvivel om att Sunna velat föra sin familjetradition vidare.
I dag är det hennes vardag att lära djuren dra slädar. Familjen Rensberg Andersson; mamma Agneta, pappa Glenn, Sunna, syster Signe och bror Jåvva bor på en gård i Sörvattnet utanför Lofsdalen och Idre.
Sedan flera generationer tillbaka är de i huvudsak renskötare, ( mamma Agneta arbetar dock som medicinsk sekreterare), och de tillhör en av landets 51 samebyar, Ruvhten sijte i Härjedalen.
Sunnas pappa som lärt upp henne fick en gång i tiden kunskaperna av sin far.
Vill vara med i körtävling
Familjen hjälps ofta åt med de många olika sysslorna, även om att lära och köra in renar har blivit något av Sunnas specialitet. Hon gillar att köra och har tävlat lite på hemmaplan på skoj mot kusinen men drömmer om att någon gång i framtiden kunna ställa upp i en riktig körtävling – precis som hennes pappa gjorde som ung.
Tävlingar arrangeras främst i Nordnorge. Under vinterperioden har de en del av renarna hemma på gården.
– Det är körrenarna, några som är under inkörning och minstingarna som ska utbildas till framtiden.I stora hagar och med utfodring varje dag lever de lite av ett hotelliv och vänjer sig vid att möta människor.
– De får inte bli för tama och tillgivna eftersom de ska kunna klara sig i flocken under övriga året och måste förstå att okända människor, hundar eller rovdjur kan vara faror, berättar Sunna.
Familjens övriga renar går tillsammans med huvudhjorden på vinterbete i skogen.
Hur många djur Sunna eller familjen har vill hon inte berätta – det sägs föra otur med sig, men ett antal är det i alla fall.
Stora, fina och starka ska de renar vara som väljs ut för att bli körrenar.
Se också: Erika är kvinna i en mansdominerad bransch
Trogen som en hund
Det är också en fördel om de har något kännetecken som en liten fläck eller en speciell färg så att de är lätta att känna igen när de kommer från sommarbetet på hösten. Sunna lär dem att ledas i grimma, uppleva klappar, bli mindre rädda för människor och vilja samarbeta. När de blir lite äldre får de vänja sig vid selar och så småningom också lära sig dra släde.
– Renar ogillar att trampa i djupsnö, som är jobbigt för dem, så de lär sig trava på i slingor i skoterspår, och ganska snart lär de sig hur spåren går också. Man styr inte utan det klarar de själva, förklarar Sunna.
Älskar man djur får man också en och annan favorit. Sunna gillar inte att favorisera men medger att hon har sin Gasta, som är snäll och trogen som en hund.
– Han är så fin och okomplicerad och jag kan alltid lita på honom, även om han egentligen är lite för tam, säger Sunna och berättar att liksom Rudolf med röda mulen är Gasta alltid med på julafton.
– Han gillar att dra släden i snön, han tar gärna emot en klapp från gästande turister och han har tagit brudpar till bröllop, ja, han är hur fin och snäll som helst, säger Sunna med kärlek i rösten.
Hon berättar att alla renar är unika individer med sin egen personlighet.
– Några är blyga, en del nyfikna och kärleksfulla, andra är busiga, envisa eller födda med stor integritet. Namn vill hon gärna ge alla sina djur.
– När jag började tämja renar var det viktigt att de fick samiska namn som gärna också beskrev individen. Helst namn efter personlighet, egenskaper eller utseende och det är fortfarande något jag strävar efter. Ibland kan en ren välja sitt namn själv som till exempel Smita, säger Sunna och skrattar.
Men efter ett antal år och många kalvar tryter fantasin. På senare år har några av kusinbarnen ibland fått välja och det har blivit namn efter deras favoriter i Harry Potter och Disneyfilmer, som Elsa från Frost.
Klimatförändringar drabbar
På flera håll i landet var det tufft för renägarna tidigare i år. I maj, då det helst ska vara milt när renkalvarna ska födas, kom snöstorm på snöstorm och de nyfödda kalvarna hade det tufft. Även om det inte var så illa i de sydligaste samebyarna som Sunna och hennes familj tillhör har de också blivit drabbade av klimatförändringarna.
– Många har det tufft. Rovdjuren har ökat, turisterna blir fler och allt för ofta görs ingrepp i djurens naturliga betesområden.
För Sunna Rensberg, som ser sitt jobb som en livsstil, gäller det att ha hopp, tillförsikt och nya idéer för framtiden. Hennes familj tar emot turister och intresserade som vill åka släde, träffa renarna eller lära känna djuren lite bättre.
Besökare får träffa renarna
– Det är pappa som startat detta och vi tar bara emot besökare som bokat under vinterhalvåret då vi har renar hemma.
– Det känns som ett bra sätt att berätta om rennäringen och den samiska kulturen, en chans att föra kunskap vidare och kanske öka förståelsen, säger Sunna.
De som kommer till gården i Sörvattnet kan välja bland olika aktiviteter.
– Man kan få en inblick i hur vi arbetar, få följa med in till renarna i hagen och utfodra dem och komma dem riktigt nära. Några renar kommer och vill äta ur handen, berättar Sunna.
Besökarna kan också få miljö-/turträna någon av de yngre renarna som ska tämjas, lära sig fånga en ren med lasso, vara med och sela och sedan åka släde efter en egen ren i vinterlandskapet. Man behöver inga förkunskaper, intygar Sunna.
– Renarna gillar det här, de vet precis var slingan går och var de ska springa. De brukar vara väldigt pigga och taggade på uppgiften så det är bara att luta sig tillbaka och njuta av turen och vinterlandskapet runt om!
Visste du att…
alla renar har horn, även vajorna. Sunna Rensberg berättar att naturen ordnat det så fiffigt att sarven tappar sina efter brunsten, och vajan kommer då högst i hierarkin och har företräde till maten under vintern. När vajorna föder sina kalvar i maj tappar de också sina horn.
Detta är Sunna Rensberg
- Ålder: 23 år.
- Bor: I Sörvattnet, Härjedalen.
- Familj: Pappa Glenn, mamma Agneta, syskonen Signe och Jåvva. Renar, hundar och katter.
- Gör: Egen företagare inom ren-skötsel, tämjer och kör in renar.
- Läs/se mer: Instagram: @sunnisrenar, hemsida: renar.se
Visste du detta om våra renar?
● Det finns 250 000-275 000 renar i Sverige i våra 51 samebyar.
● Hanrenen kallas sarv, kon för vaja och den kastrerade hanen är en härk.
● Renen blir ofta 10-15 år, men kan bli ännu äldre.
● Renen äter olika lavar men också runt 250 olika gröna växtarter och t e x svamp. När möjlighet ges är djuret en finsmakare som väljer de godaste växterna och helst bara det som är spädast på växten. Under barmark bygger renarna upp en fettreserv för att klara vintern.
● En kalv lär sig beta de rätta växterna av renkon. En kalv som förlorat sin mamma kan slå sig i lag med en gammal rentjur, som låter kalven beta i sin betesgrop.
● Parningsperioden är september/oktober och renkon föder kalven i maj.
● Renen är anpassad till kalla vintrar. Varje del på djuret är hårbeklätt, till och med mulen!
● Vikt: Runt 110 kilo (sarv) och 70 kilo (vaja). Mankhöjd mellan 90 och 140 centimeter, ungefär som en ponny.
Fakta: samer.se, skansen.se