Stefan om scientologerna: ”Var helt uppslukad av sekten”
När Stefan Malmström började fundera över varför han gick med i scientologerna hittade han ingen rimlig förklaring.
– Jag växte upp i ett tryggt villaområde i Finja utanför Hässleholm med mina föräldrar och två bröder och var absolut ingen sökare som ville hitta meningen med livet. Jag älskade idrott och satsade stenhårt på att nå eliten inom orientering, säger Stefan som bor med sin familj i en villa utanför Karlskrona.
Han hamnade i rörelsen av en ren slump.
– Jag var 17 år och följde med min dåvarande flickvän till hennes äldre syster för att fika. Där träffade jag några människor som var sju, åtta år äldre än jag. En av dem var utbildad civilekonom vid universitetet i Lund, en annan hade gått ut gymnasiet med de allra högsta betygen. Alla verkade så kunniga och bildade, vilket väckte min beundran. Att de visade intresse för mig och det jag höll på med gjorde mig smickrad.
Visste inget om scientologerna
En i sällskapet frågade om han fick göra ett test på Stefan och frågade: ”Tänk på årtalet 1787 och den 23 juni, vad får du upp för bild?”
– Jag blev förstås överrumplad och visste först inte vad jag skulle svara. Men så tänkte jag mig tillbaka till historielektionerna i skolan och årtalet ledde mig till Frankrike. Jag svarade att jag såg kvinnor i vackra balklänningar. Då fick jag en följdfråga om var jag befann mig.
– På ett slott, svarade jag. De log och tyckte jag haft tur som tillhört adeln, medan någon av dem fått nöja sig med att vara bonde i Småland i sitt tidigare liv. En bärande del i scientologin är övertygelsen om att vi levt flera tidigare liv. Men jag förstod inte att de här människorna var scientologer eller vad det innebar. Det fanns liksom inget internet där jag kunde googla fram fakta, säger han och ler.
Triggades av att få avancera inom sekten
Där och då var han fast. Han gjorde slut med flickvännen och blev tillsammans med en tjej som var med i Scientologikyrkan i Hässleholm.
Stefan berättar hur han allt som oftast träffade de här människorna under ett par års tid och sakta sögs in i sekten och dess värderingar. Medlemmarnas berättelser om hur man genom kurser och auditering (scientologiterapi) avancerade till högre nivåer och blev en starkare människa triggade honom. Han var ju idrottsman och ville vara bäst!
De ville att han skulle skriva på ett kontrakt om att jobba för Scientologikyrkan i Hässleholm och hjälpa till att frälsa världen från sinnessjukdom, relationsproblem, krig, konflikter och annat elände. Stefan tvekade först, men intrycken var starka.
Var en duktig värvare
Mitt under en orienteringstävling i Blekinge tog han beslutet.
– Jag kom till en äng och tittade mig omkring. Då frågade jag mig själv varför jag sprang omkring i skogen och letade efter skärmar när världen höll på att gå under? Jag bröt tävlingen, åkte hem till Hässleholm och skrev på kontraktet som innebar gratis arbete åt Scientologkyrkan alla veckans dagar året runt.
Som ny medarbetare fick han börja med att värva nya medlemmar genom att få människor på stan att göra ett personlighetstest och genom att sälja böcker om scientologin.
– Jag var tyvärr en duktig värvare, säger Stefan eftertänksamt och tittar ut genom fönstret där familjens katt Bosse gör några fruktlösa försök att fånga en fjäril.
– En del som jag värvade tillhör fortfarande scientologerna och det känner jag dåligt samvete över.
Se också: Sophie Jahn om nattliga skräckridningarna på hästgården
Alla får personliga mål inom Scientologikyrkan
Han berättar om det hårda arbetet för Scientologikyrkan där alla får personliga mål, som exempelvis kan handla om att sälja ett visst antal böcker under en vecka. Veckan därpå höjs målen och så fortsätter det.
– Självklart händer det förr eller senare att du får ett mål som inte nås. Då får du gå ett etikprogram för att bli en bättre människa. Det kan ses som ett slags straff för att du misslyckades. Presterar man riktigt dåligt blir det mer påtagliga straff som att till exempel att städa lokalerna i flera veckor efter arbetstid.
För att försörja sig arbetade han som lärarvikarie. Någon fritid var det inte tal om eftersom den tiden gick åt till arbete inom Scientologikyrkan och egna studier två timmar om dagen som rörelsen krävde.
Ville bli en supermänniska
– Under ett par års tid var jag helt uppslukad av sekten och dess värderingar. Mitt enda mål var att komma vidare i min utveckling och bli en supermänniska.
Men någonstans började ändå ett tvivel gro inom honom.
– Att vara med i en sekt är ungefär som att bo i en diktatur som Nordkorea. Du har ingen rätt att tycka eller säga något som strider mot rörelsen eller att ifrågasätta någon av ledarna. Om du pratar med någon om det i hemlighet så är det den personens skyldighet att ange dig och då blir du straffad. Jag märkte dock på en annan kille att han också börjat tvivla och vi började prata lite om det. Men att hoppa av fanns inte. Jag visste att jag skulle utsättas för en massiv övertalningskampanj och troligtvis skulle det också bli andra följder.
Vägen ut ur sekten
En oväntad händelse skulle bli Stefans väg ur sekten.
– Vi hade en ledare, en äldre engelsman, som startat Scientologikyrkan i Hässleholm några år innan jag drogs in. Han hade snöat in på scientologernas bisarra science fictionbetonade skapelsehistoria som bland annat handlar om att vi är fångna på en fängelseplanet. Engelsmannen drog plötsligt igång ett hemligt projekt som gick ut på att vi skulle lämna fängelseplaneten i en farkost som låg gömd sju meter under marken. Vi skulle bara gräva fram den först och han köpte mark i ett sommarstugeområde där den skulle ligga gömd. Då började jag dra öronen åt mig på allvar. Men jag vågade inte säga något.
Engelsmannens projekt stred dock mot sektens regler och betecknades som ett allvarligt brott.
– Någon skvallrade till scientologernas Europahögkvarter i Köpenhamn om vad vi höll på med. När ett gäng uniformerade scientologipoliser plötsligt kom upp till Hässleholm och gjorde razzia i våra lokaler fick jag nog. Jag flydde till Båstad där jag tog jobb som bartender. Min flickvän flydde till Malmö och vårt förhållande tog slut.
Försökte döva sitt samvete
Att göra något som inte var sanktionerat uppifrån inom sekten innebar att man fick välja mellan uteslutning eller straffarbete om man ville komma tillbaka.
– När jag försvann tolkades det väl som att jag valde uteslutning, för ingen från scientologerna tog kontakt med mig.
Det var nu Stefan på allvar började må riktigt dåligt.
– Inombords fanns en enorm tomhet och vilsenhet. Och ett självförakt för att jag hade låtit mig manipuleras. Jag minns att jag festade hårt den sommaren för att döva mitt samvete. Det fanns människor jag lurat, vänner och familj som jag valt bort.
Började studera på högskolan
Räddningen var att han kom in på högskolan i Växjö och började läsa kommunikation. När han studerade ämnen som till exempel socialpsykologi började saker och ting klarna kring vad det var som skett i hans hjärna fem år tidigare.
Han träffade sin förra fru som var från Karlskronatrakten och de flyttade dit. Paret fick tre barn och Stefan gjorde karriär inom mediavärlden och hade ansvar för större projekt åt de etablerade tv-kanalerna.
Men under ytan gnagde tankarna på det som hänt 35 år tidigare.
Äktenskapet tog slut och något år efter skilsmässan träffade han Hanna.
– Stefan berättade att han varit med i scientologerna, men det reflekterade jag inte över eftersom det låg så långt tillbaka i tiden, säger Hanna.
Skrev boken”Hjärntvättad”
Efterhand märkte hon dock att det var något som inte släppt greppet om honom.
Stefan hade kommit fram till att han ville skriva en bok med utgångspunkt från sin tid i Scientologikyrkan.
– Till att börja med tyckte jag det var bra om han kunde skriva av sig och må bättre. Jag trodde det skulle bli ett manus som blev liggande i en byrålåda och som möjligtvis barnbarnen skulle läsa nån gång, säger Hanna.
Men Stefan ville mer än så.
– Jag ville inte skriva en biografi, eller en vanlig bok om hur jag tog mig ur en sekt, sådant finns det för mycket av. För att locka unga vuxna, det är ju ofta dem som sekterna fångar upp, så valde jag genren thriller där hälften är min egen historia och andra hälften är fiction.
”Hjärntvättad” är tre parallellhistorier som knyts ihop och som utspelar sig både i Karlskrona och i Stockholm och har kopplingar till New York.
Arbetet med boken tog fyra och ett halvt år och involverade hela familjen.
– Jag satt nästan hela tiden i den fåtöljen och skrev, säger Stefan och pekar bort mot ena hörnan i allrummet.
– På väggarna hade du hängt upp post-it-lappar och ritat tidslinjer. Hela rummet präglades av bokprojektet, du var som uppslukad, säger Hanna som samtidigt skrämdes av det som var på väg att bli offentligt.
– När jag läste manuskriptet frågade jag mig om jag verkligen ville att det här skulle komma ut. Men samtidigt förstod jag hur viktigt det var för Stefan och då gav jag honom mitt fulla stöd.
Har blivit kallad lögnare
Förra hösten släpptes boken. Stefan har också börjat hålla föreläsningar, främst på gymnasieskolor för att ge unga vuxna motståndskraft mot att dras in i destruktiva rörelser.
Att få ventilera själen var bokens positiva effekter. Det negativa var att han på nytt fick scientologernas uppmärksamhet efter 35 år.
– Medlemmar har hört av sig och kallat mig lögnare. I scientologikretsar är jag nu en person som kallas ”fair game”, det vill säga att det är legalt att göra allt för att förstöra för mig och smutskasta mitt namn. Det kan ske genom fejkade Facebook-konton eller att de hackar min dator och ställer till det för mig. Det gäller att vara på sin vakt.
Stefan Malmström ångrar dock inte boken han gav ut.
– Men utan stödet från min familj hade jag inte klarat av det, säger han och ger Hanna en kärleksfull blick.
Det här är Stefan Malmström
Ålder: 59.
Bor: Hus i Spandelstorp utanför Karlskrona.
Gör: Författare, föreläsare, konsult.
Familj: Hustrun Hanna, 50, barnen Jacob, 30, Linnea, 29, och Johanna, 21 från sitt första äktenskap.Tillsammans med Hanna har han Astrid 13. Hanna har Elsa, 24, och Gabriel, 22, från sitt första äktenskap.
Fritidsintressen: Orientering, golf och att läsa böcker.
Scientologirörelsen startade i USA
Science fictionförfattaren Lafayette Ronald Hubbard startade scientologirörelsen i USA i början av 1950-talet. Huvudidén bygger på att man under hypnosliknande suggestion, auditering, kan gå tillbaka i livet för att lösa upp trauman som alla människor bär på, så långt tillbaka som för 75 miljoner år sedan.
Genom att genomgå olika stadier i auditering påstås man till slut bli en supermänniska. Att genomföra alla stadierna kostar minst drygt 2 miljoner kronor, men många betalar ännu högre belopp.
Scientologikyrkan hävdar att organisationen har mer än 11 000 kyrkor och grupper i 165 länder. Under de senaste åren har flera ledande scientologer lämnat rörelsen och organisationen har anklagats för att utsätta kritiker för förföljelse och trakasserier.
Huvudkontoret finns i Los Angeles och i Sverige finns det Scientologikyrkor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Rörelsen har genom åren värvat flera internationella kändisar, till exempel skådespelarna Tom Cruise, John Travolta och Kirstie Alley.