Sofias semesterflört sålde henne till okända män: ”Han låste in mig och lät mig våldtas”
När Sofia Norlins andra dotter kom till världen i september 2018 var det tio veckor för tidigt, och de fick stanna kvar i flera veckor på prematuravdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Första kvällen när sjuksköterskan lämnat dem ensamma i sitt rum och stängt dörren drabbades Sofia plötsligt av panik. Hon sprang snabbt in i badrummet och gömde sig i ett värmeskåp.
– Efter en stund av total förvirring och panik förstod jag att jag hade fått en rejäl flashback från det jag hade utsatts för tolv år tidigare. På något sätt kastades jag tillbaka i tiden och trodde att jag blev inlåst i ett rum och våldtagen igen, berättar Sofia, 33.
Sofia bor med sin man Morgan och deras två döttrar, tre och fyra år gamla, samt hund, katter och höns i ett hus på landet ett par mil utanför Linköping. Ända sedan hösten 2006 hade Sofia gjort allt för att förtränga de hemska minnena. Så fort de gjorde sig påminda såg hon till att sysselsätta sig ännu mer och fylla vardagen till bredden.
– Jag läste till socionom på universitetet, samtidigt som jag arbetade 80 procent som biträdande verksamhetschef. Efter utbildningen jobbade jag som verksamhetschef inom kommunal verksamhet, samtidigt som jag aktivt tränade och tävlade med hund. Jag startade senare ett eget företag med hundkurser vid sidan om arbetet. Efter att barnen fötts arbetade jag som socialsekreterare och engagerade mig politiskt, berättar Sofia som är liberal med förtroende- och styrelseuppdrag, samt ordförande för Liberala kvinnor i Östergötland.
Träffade en charmig och cool fransman
Sofia var 18 år när hon mötte en man som kallade sig för Leo, när hon återvände till Luxemburg för att hälsa på vänner hon lärt känna när hon sommarjobbat i det lilla landet. Hon hade precis börjat läsa ekonomiprogrammet andra året på gymnasiet. Han var dubbelt så gammal, runt 35 – en lång och stark fransman med långt, mörkt hår och som jobbade som skådespelare.
– Vi var på en nattklubb när han kom rakt emot mig. ”Leo” var så charmig och cool, en riktig gentleman som ville veta allt om mig. Vi pratade hela kvällen och hade jätteroligt tillsammans. Det slutade med att jag följde med honom, vi tillbringade både natten och efterföljande dag tillsammans innan jag skulle flyga hem till Sverige igen. Jag blev verkligen kär i honom och den känslan växte bara mer och mer när vi sedan hördes av via telefon och meddelanden. Han visade sig vara väldigt romantisk, berättar Sofia.
Ganska snart hälsade mannen på Sofia i Linköping. Eftersom hon fortfarande bodde hemma träffade han även hennes mamma och hennes vänner.
– Sedan bestämde jag mig för att åka hem till honom i Frankrike under höstlovet. Mamma gillade inte alls den idén, hon hade inte fått ett så bra intryck under hans besök. Men jag hade ju fyllt 18 år och tyckte att jag kunde stå på egna ben. Så här i efterhand är det klart att jag ångrar att jag inte lyssnade mer på henne. Men man ska tänka på att jag var väldigt kär och längtade mycket efter honom …
Plötsligt som en helt annan människa
Sofia flög till Frankfurt i Tyskland och tog en buss till Luxemburg. Leo bodde nära gränsen på den franska landsbygden och skulle hämta henne med bil.
– Men han var flera timmar sen, jag fick sitta i regnet och vänta. När han till slut kom försökte jag prata med honom, men då svarade han bara kort. Han var inte alls som vanligt, utan kändes väldigt kall och sur. Jag tänkte att det måste varit något som hänt och att han skulle vara sitt vanliga jag snart igen.
Aller Media stöttar Storasyster
Vi, som en del av Aller media, strävar ständigt efter att ge Sveriges kvinnor ett rikare liv. Därför har vi skapat Lauramånaden, en månad dedikerad åt att stötta en organisation som förbättrar kvinnors – våra medsystrars – liv.
I år stöttar vi Storasyster – Sveriges största stödorganisation för den som utsatts för sexuella övergrepp.
Du kan också stötta Storasyster! Swisha din gåva till 900 67 92 och märk med ”Gåva”.
#Lauramånaden2022
Efter att ha åkt den sista biten på en landsväg stannade de utanför ett vitt och slitet parhus omgärdat av åkrar och skog. Mannen bodde i den ena delen och hans farmor i den andra.
Jag var helt övertygad om att han skulle döda mig
Bostaden var inredd med mörka tapeter och murriga 1970-talsmöbler. En lukt av mögel slog emot Sofia, som undrade var hon egentligen hade hamnat.
– Vindsrummet där vi skulle sova liknade ett gammalt pojkrum. Det fanns en gammal tjockdator och på väggarna hängde planscher med nakna kvinnor. I ett hörn stod ett mögligt akvarium med en död fisk i. Det var liksom inte riktigt vad jag hade föreställt mig …
Inlåst på rummet utan mat eller toalett
Eftersom det var sent gick de och la sig i dubbelsängen direkt. Mannen fortsatte vara otrevlig. På morgonen vaknade Sofia av att han klädde på sig och gick ut ur rummet utan att säga någonting. Sedan låste han dörren.
– Givetvis blev jag både förvånad och lite chockad över att han låste in mig. Jag kunde inte fatta vad han höll på med egentligen, var det någon form av lek? Plötsligt hörde jag ytterdörren slå igen och såg honom åka i väg i sin bil.
Sofia var både hungrig och kissnödig. Till slut kunde hon inte hålla sig längre och hittade en papperskorg av plåt i rummet.
– Jag var tvungen att kissa i den, vilket förstås kändes väldigt konstigt och förnedrande. Men det var ju i och för sig ingen som såg mig. Timmarna gick och jag var både rädd, arg och frustrerad. Det kändes som om jag var med i en film, för sådant här händer inte i verkliga livet. Jag förstod verkligen ingenting.
Överfallen av en äldre man och slogs för livet
När mannen till slut kom hem på kvällen hade han med sig en äldre, plufsig man i 50-årsåldern som stank av cigaretter.
– Jag tog sats för att ge Leo en utskällning men när han öppnade dörren fick jag direkt ett slag i magen så att jag snubblade baklänges och hamnade i sängen. Leo och mannen stod och pratade, skrattade och tittade på mig. Snart gick Leo därifrån med orden ”have fun”.
Det här är Storasyster
Storasyster grundades 2012 och är i dag, med sina 140 volontärer, Sveriges största stödorganisation för den som utsatts för sexuella övergrepp.
Storasyster erbjuder olika typer av stöd:
- Mejl- och chattjour där den utsatta får en stödperson över chatt, mejl eller video.
- Juridisk rådgivning
- Medföljning till polis, vård- eller behandlingsinstanser
- Samtalsmottagning med stödsamtal, rådgivning och psykologisk behandling
- Samtalsgrupper för utsatta och anhöriga
- Alla personer från 13 år, oavsett könsidentitet, kan vända sig till organisationen. Även anhöriga är välkomna att ta kontakt för stöd och hjälp.
- Storasyster arbetar för att öka medvetenheten om och minska förekomsten av sexuellt våld. Organisationen erbjuder utbildningar och ger regelbundet ut rapporter kring ämnet sexuellt våld. Man har också grundat två sajter – stödefterövergrepp.se, där verksamheter som kan ge stöd till utsatta finns listade, och låtossprataomsex.nu där personer som upplever sexualitetsproblematik efter övergrepp kan få hjälp.
Den som vill komma i kontakt med Storasyster kan besöka hemsidan, storasyster.org.
Den äldre mannen gick fram till Sofia och drog ner henne så att hon låg raklång på rygg i sängen.
– Han la sig över mig med sin armbåge i mitt mellangärde, jag trodde jag skulle gå sönder under hans tyngd. Med andra handen tog han tag om mitt hår så att jag inte kunde röra mig alls. Han hade sitt ansikte precis framför mitt och jag kände stanken av svett och cigaretter, berättar Sofia och fortsätter:
– Efter en stund, som kändes som en evighet, släppte han taget om mitt hår och tog en kudde som han sakta förde mot mitt ansikte. Jag var helt övertygad om att han skulle döda mig. Jag vet inte varifrån jag fick styrkan eller kraften, men jag började slåss och sparkas för allt jag var värd. Det var som att ju mindre luft jag fick, desto vildare blev mina försök att komma loss. Till slut fick jag tag i vad jag tror var hans hår och öra och slet till. Efter det blev allt svart och när jag vaknade upp igen satt Leo där.
Förnedrad och våldtagen
Leo hade en smörgås och frågade om Sofia var hungrig.
– Men i stället för att ge mig mackan doppade han den i papperskorgen av plåt. Jag var tvungen att välja mellan att äta den eller den döda akvariefisken. Jag tog fisken och svalde den hel, utan att tugga.
Sofia vet inte varför, men detta fick Leo att se rött.
– Han tog tag i min arm och vred upp den på ryggen samtidigt som han tog tag i mitt hår. Han tryckte ner mitt huvud i det dyiga akvariet och jag kände hur det slemmiga vattnet fyllde både näsan och munnen. Han upprepade det flera gånger tills han verkade tröttna och gick därifrån.
De efterföljande dygnen varvades mellan att Sofia hölls inlåst i rummet till att hon togs med på turer med bilen – och blev våldtagen av flera olika män.
– Vi åkte runt och hämtade upp pengar från flera män. Efter ett tag insåg jag att samma män senare dök upp hemma hos Leo, eller att han körde mig till dem igen. De hade alltså betalat för mig, och jag var någon form av handelsvara. Det var även tydligt i deras beteende att jag enbart var en vara som de kunde hantera hur de ville. Leo satt alltid med, han sa att det var för att de inte skulle döda mig.
Vågade inte berätta sanningen för mamma
Någon chans att fly existerade inte. Leo hade även tagit ifrån henne mobiltelefonen.
– Jag fick ringa och skicka sms till mamma och säga att allt var bra. Under tiden stod han bredvid. Han kunde ju inte svenska, men jag vågade inte säga något. Jag hade ju heller ingen aning om var jag befann mig, där ute på den franska landsbygden någonstans. Jag skämdes även något fruktansvärt, vilket nog var den största orsaken till att jag inte sa något. Leo fick mig att tro att allt detta var mitt fel och något jag ville.
Leo kom också med hot, om det nu var så att hon funderade på att smita därifrån.
– Han sa att männen som våldtog mig bodde längs med vägen och skulle ge sig på mig direkt om jag passerade förbi. Då föredrog jag att vara med Leo, eftersom han även hade stunder då han var som när vi träffades. Han pendlade mellan att vara supermysig och en tyrann.
Efter sju, åtta, nio eller kanske tio dagar – Sofia tappade räkningen i skräckhuset – öppnade den enbart franskspråkiga farmodern dörren. Leo hade precis åkt iväg med bilen, och hon visade Sofia med sitt kroppsspråk att hon skulle packa sina grejer och springa därifrån.
– Jag har ingen aning om hon räddade mig, eller om han hade sagt åt henne att göra sig av med mig. Men jag fick ändå känslan av att hon visste vad som pågick. Farmodern gav mig tillbaka min mobil och visade vilken väg jag skulle ta.
Kände skuld och skam för övergreppen
Sofia tog sig till Luxemburg via buss och sedan transferbussen till Frankfurts flygplats.
– Jag ringde till mamma och bad henne att boka om min flygbiljett. Hon hörde på min röst att jag inte mådde bra, och när jag kom hem försökte hon många gånger få ur mig vad som egentligen hade hänt. Till slut sa jag att Leo var dum och hade slagit mig, att jag inte ville träffa honom mer. Mamma tyckte att jag skulle anmäla honom hos den franska polisen, men jag vägrade. Det var, och är fortfarande, så mycket skuld och skam kring allt som hänt.
Det jag så länge tryckt undan gick plötsligt inte längre att dölja
Vardagen bestod av mycket mörker, men Sofia behöll allt det hemska inom sig. Hon gick tillbaka till skolan och försökte leva ett så normalt liv som möjligt.
Året efter övergreppen träffade Sofia Morgan och tio år senare gifte de sig. I tolv år höll hon sin hemlighet för sig själv utan att berätta för någon, inte ens sin make. Men 2018 brakade allt samman.
– Det var otroligt jobbigt att berätta för Morgan vad som hade hänt. På grund av hur jag hade agerat i vissa situationer genom åren, misstänkte han att jag hade varit med om något som jag inte ville prata om. Därför blev han inte så förvånad – men chockad, ledsen och förbannad på min förövare.
Sofia berättade även för en nära vän och sin mamma, som blev chockad.
– Det jag så länge tryckt undan gick plötsligt inte längre att dölja. Jag försökte få hjälp via vårdcentralen men de tog mig först inte på allvar. Jag sökte då hjälp via en privat utförare, men denne hade inte den kompetens som krävdes för den här typen av komplext trauma.
Terapi och medicin mot PTSD
Våren 2021 blev Sofia inlagd på psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping efter ett självmordsförsök.
– Jag vet att det är fruktansvärt att försöka göra något sådant när man är mamma, det får liksom inte hända. Egentligen ville jag inte dö, men minnena av det som hänt var så extremt påträngande och jag kunde inte sova en blund många nätter. Det går nog inte att föreställa sig om man aldrig upplevt det. Antingen skulle mina tankar långsamt ta död på mig, eller så kunde jag bestämma själv att dö direkt. Just då kände jag ingen annan utväg.
Sofia fick diagnosen komplext PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), vilket är vanligt när man varit med om traumatiska händelser.
I dag mår hon bättre, även om det fortfarande är mycket upp och ned. Ett par gånger i veckan går hon i terapi med metoden EMDR (eye movement desensitization and reprocessing), där hon följer terapeutens fingrar med blicken. Terapeuten rör sina händer enligt specifika mönster samtidigt som delar av traumat är aktiverat. Syftet är att växelvis stimulera vänster och höger sida av hjärnan för att bearbeta det traumatiska minnet.
– Det har tagit nästan ett år att bli så pass stabil att jag vågar närma mig händelserna i Frankrike. Tidigare har hela min kropp reagerat så kraftfullt med skräck och ångest att en stor del av tiden gått åt till att kunna hantera känslorna utan att de tar över. Vi har börjat med minnen som inte är fullt så svåra, och närmar oss sakta det som gör mest ont.
Ketaminet tillsammans med terapin har varit livsavgörande för mig
Terapin kombineras med att hon var tionde dag medicineras med ketamin i mild dos. Det är egentligen ett sövningsmedel för hästar, men när det går ur kroppen ger det en positiv och antidepressiv effekt.
– Ketaminet tillsammans med terapin har varit livsavgörande för mig. Jag känner nu att jag blir starkare och tryggare i mina känslor, även om det fortfarande är dagar som är obeskrivligt svåra.
Sjukskrivningen underlättar läkningsprocessen
Tiden har varit väldigt jobbig även för övriga familjen. För närvarande är Sofia sjukskriven på heltid.
– Det är klart att min man har varit orolig, speciellt när jag skadat mig själv. Som tur är har han kunnat jobba hemifrån under pandemin, och även varit hemma för att ta hand om mig i form av vård för närstående.
Målet för Sofia är att i år kunna börja jobba igen, om så bara 25 procent till att börja med.
– Jag är så trött på att bara gå hemma, jag vill verkligen göra något. Vara med och påverka och förändra, säger hon. Men tidigare har jag alltid flytt mina känslor genom att sysselsätta mig, och det går inte när jag är sjukskriven. Så av den orsaken är sjukskrivningen en väldigt viktig del av tillfrisknandet – jag kan inte fly känslorna genom arbete.
Att anmäla sexualbrott
- Att bli utsatt för ett sexualbrott väcker ofta känslor av skam och skuld hos den utsatta. Det gör det mindre sannolikt att man vänder sig till polisen.
- Andra orsaker till att man inte anmäler är bland annat rädsla för att inte bli trodd, rädsla för förövaren och det egna psykiska måendet.
- Enligt samtyckeslagen går gränsen för vad som räknas som brottsligt vid om deltagandet i en sexuell handling är frivillig eller inte. En gärningsman kan därför fällas för exempelvis våldtäkt även om varken våld eller hot förekommit.
- Enligt lagen har man när som helst rätt att säga nej till sex, även om man tidigare samtyckt till handlingen.
- Under 2020 anmäldes cirka 25 000 sexualbrott. Av dem rubricerades 9 580 som våldtäkt. Men i den Nationella trygghetsundersökningen som Brå genomförde samma år uppgav 4,6 procent av befolkningen – eller 375 000 personer – att de utsatts för sexualbrott.
- Som utsatt har man ingen skyldighet att anmäla ett sexualbrott, men det är viktigt att göra det för att ens rättigheter ska kunna tillgodoses. Till exempel kan man då få ersättning från Brottsoffermyndigheten, om gärningsmannen inte kan bindas till brottet.
- Det är också viktigt att ta kontakt med polisen så snart som möjligt för att eventuella bevis ska kunna säkras.
Källa: Storasyster, Brå, Polisen
Något Sofia ångrar är att hon inte vågade berätta vad som hänt och anmäla Leo efter hemkomsten från Frankrike.
– Tänk om det innebar att han fortsatte utsätta andra kvinnor? Jag tror knappast att jag var den enda. Sättet han och de andra männen agerade på var så uträknat, det kändes som de visste precis vad de gjorde.
Trots att Sofia vet att hon inte gjorde något fel, så skäms hon fortfarande.
– Skuld och skam är en stor del av problematiken kring PTSD. Och vid sexualbrott är det väldigt vanligt att offret lägger all skuld på sig själv. Det är därför det är så viktigt att berätta, och gärna så fort som man kan så att någon kan hjälpa till att lyfta bort känslan av skuld och skam, säger Sofia.
Hit kan du som utsatts för sexuellt våld vända dig för hjälp
Har du eller någon du känner utsatts för sexuellt våld? Hit kan du vända dig för hjälp, stöd och rådgivning:
- I akuta situationer ska du alltid ringa 112. Polisen kan komma till dig, ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och se till att du får vård. Det är bra att polisanmäla ett sexualbrott så fort som möjligt, men det går också bra att göra det efteråt – även om det har gått lång tid sedan det hände. Om det inte är akut når du polisen på 114 14.
- Organisationen Storasyster erbjuder stöd och hjälp till den som utsatts på flera olika sätt, bland annat via chat, stödsamtal, samtalsgrupper, juridiskt stöd och medföljning till vårdinrättning och myndigheter. Läs mer på Storasysters hemsida.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- Föreningen Tillsammans erbjuder bland annat stödtelefon och stödgrupper till utsatta.
- På Brottsoffermyndighetens hemsida frivilligtsex.se finns kontaktuppgifter till en rad organisationer och myndigheter dit man som utsatt för sexuellt våld kan vända sig, såväl vuxna som minderåriga.
- Hos Vårdguiden 1177 finns ytterligare kontaktuppgifter och länkar till instanser som kan hjälpa och stötta offer för sexuellt våld.