Rosy och Loa Falkman: Vi är lika kära efter nästan 50 år tillsammans
I nära 50 år har Rosy och Loa Falkman varit ett par och kärleken blir knappast svagare.
Här, i en exklusiv intervju i deras villa i Stocksund, berättar de om sitt liv där familjen alltid är nummer ett.
Ringklockan hinner inte ens ljuda innan dörren till Rosy och Loa Falkmans konstnärshem på höjden i Stocksund öppnas. Hunden Nico står och tittar nyfiket och rusar snabbt fram för att hälsa när Rosy öppnar dörren. Rosy bjuder på bubbelvatten och visar vägen in till husets hjärta, ateljén med högt i tak och fylld med konst, ett intresse hon haft parallellt med sin passion för dansen.
– Det finns många likheter mellan olika konstarter, det handlar om förmedla olika känslor, säger Rosy och på frågan om hon delar intresset för konst och sitt sinne för inredning med sin man, svarar hon ”Absolut inte”. Och när man pratar om trollen: från ovanvåningen skrider Loa in i rummet och ler lika varmt som sin fru. Det är lätt att känna sig välkommen.
Loa Falkman: Fängslades av Rosys utstrålning
Paret har bott tillsammans i snart fem decennier.
– Ja, det var en novemberkväll 1973 då jag var på Operan och såg Petrusjka. Där fanns en dansare som hade sådan otrolig utstrålning som jag fängslades av. Rosy! Jag sökte anledningar att få träffa henne och vid ett tillfälle fixade min vän Gösta Winbergh, som också var kompis med Rosy, en luciafest till vilken han såg till att vi båda blev bjudna. Han visste att jag var intresserad av Rosy.
– Och jag tyckte han var jättesnygg och charmig, säger Rosy som vidare menar att kärnan i ett så pass mångårigt äktenskap handlar om total respekt för varandra.
– Visst har vi kämpat, men vi har också haft och har väldigt roligt ihop. Jag kan bli riktigt irriterad på honom men än i dag kan jag bli sådär riktigt varm i hjärtat så jag nästan spricker när jag kommer nära Loa.
Han menar att det är en självklarhet att de fortfarande är tillammans. Samtidigt som de lever i en symbios med varandra ger de också utrymme för total frihet av olika intressen. Och ingen av dem är speciellt svartsjuk av sig. Det handlar om tillit.
– Vi har liksom vuxit ihop.
Småbarnsåren var tuffa: Längtade mycket efter Rosy och familjen
Under åren som gått sedan denna fest har paret gått igenom livets båda bättre och sämre dagar. Men erkänner att de som familj varit förskonade från en hel del.
– Hälsan tiger still. Men när det kommer till sorg och smärta är vi båda sådana som gärna går vidare. Kanske ältar Rosy lite mer än mig. Men vi sätter punkt och sedan är det historia, menar Loa.
– Ja, vi är nog i grunden väldigt positiva personer.
Loa drömmer sig till lösningar
Rosy berättar att hon kan ligga vaken de nätter hon oroat sig för något och nästa morgon har hon en lösning på problemet. Loa däremot drömmer sig till lösningar. Han kan vakna upp och har under natten fått en meta- for till sig i drömmen som hjälper honom att lösa ett problem eller hur han ska gå vidare i livets vägskäl.
Tuffaste åren för paret var nog ändå småbarnsåren. Då blev automatiskt barnen nummer ett. Relationer går alltid upp och ner, det är ju en förutsättning för att förhållandet ska utvecklas, menar paret.
Till en början jobbade de båda två en hel del eftersom Rosy hade en karriär som dansös. De fick ganska många år tillsammans på tu man hand innan de till slut fick sin efterlängtade Daniel och därefter, tre år senare, även Jacob.
Loa beskriver hur familjen, trots hans gedigna och storslagna karriär, alltid varit nummer ett.
– Jag har tackat nej till många jobb på grund av att jag inte velat sitta ensam på olika hotellrum och deppa och längta efter Rosy och barnen. Loa berättar om ett undantag då han inte kunde säga nej till att vara med i uppsättningen av Don Giovanni i Prag.
– Jag var borta från familjen i tio veckor och Jacob var bara 1 år. Jag minns hur jag tassade in på hans rum den natten jag kom hem och han plötsligt satte sig spikrak i sängen och tittade som om han undrade ”Vem är du?”. Loa beskriver att det sved i pappahjärtat och för att få tillbaka sin sons förtroende och åter få Jacob att närma sig sin pappa satt de och rullade apelsiner där mitt i natten.
Loa tappade lusten för jobbet
Eftersom Rosy och Loa driver hans varumärke som ett familjeföretag är Rosy den som i alla år sett till att familjeliv och arbete ska kunna förenas på att bra sätt. Hon är creator director, den som håller i alla trådar, producerar, sköter räkningar, bokningar, hem och hushåll. Loa vet inte hur han skulle klara sig utan Rosy.
– Hon var i Paris ett par dar och där stod jag plötsligt, helt lost, och visste inte hur jag skulle betala räkningar. Rosy nickar och menar att hennes make alltid lidit av A4-skräck. Hon däremot har tidigare varit ordförande för operabaletten och att föra kassabok skapade en logik för Rosy, som håller i allt. Utom att stå på scen, den biten är Loas.
– Men vårt fokus är detsamma. Vi är inte de viktiga, det är publiken vi vill nå och det är de som ska få valuta för pengarna.
För Rosy och Loa går arbetet och fritiden hand i hand, deras söner har vuxit upp i deras världsbild och vet inte om något annat. Ibland har de varit bortresta ett längre tag.
– Vi har aldrig haft ett 9-5-jobb. Där Loa arbetade fanns familjen, helt enkelt.
Rosy är den som lägger Loas arbetsschema och på frågan hur Loa kan hålla i så otroligt många år inom så många olika genrer är båda överens om att det handlar om att alltid fortsätta utvecklas.
– Jag är aldrig nöjd, ständigt jobbar jag med min sångteknik. Vid 50 års ålder började jag till exempel på nytt att studera min sångteknik med Nicolai Gedda. Dessutom är jag disciplinerad, säger Loa. Rosy är med och ser till att uppdragen varierar så att Loas kreativa frihet inte ska försvinna. Allt från större filmroller till ICA:s tv-reklamsnuttar, stora operaföreställningar till engagemang och lärande för barn och unga i musikterapi.
Jag fick en rejäl smocka och lärde mig en läxa
– Allt befruktar och gödslar varandra, det har allltid varit så här varierat och jag gillar det, säger Loa.
– Jag är väldigt intuitiv och kan aldrig göra något utan att känna konstnärlig utmaning i det.
Det är nu tio år sedan Loa för första gången plötsligt tappade lusten för sitt yrke. Den där passionen fanns inte längre där. Då hade han jobbat intensivt en längre period, det ena jobbet avlöste det andra.
– Jag fick en rejäl smocka och lärde mig en läxa. Att hamna där igen vore inte kul. Men det är ju så svårt att säga nej till uppdrag som är roliga och samtidigt är det ju smickrande. Men Rosy är numera med och styr upp balansen. Hon känner mig och ser när jag behöver vila.
Inte en ”kändis” – en av landets största artister
Återhämtning finner paret i sin skidåkning, både utför och längd. Dessutom tycker de om att jaga eller vara med vännerna. Loa spelar även en del golf.
– Golf och sång har stora likheter i tekniken. Allt handlar om avspänning. Du kan ta i hur mycket som helst när du håller i klubban och ska slå, men bollen far ändå bakåt, säger Loa och sätter sig rakryggad, slappnar av i ansiktet så kinderna hänger och tar i från stödet när han lätt släpper ut några toner som fyller hela ateljén.
Som yrkesperson beskriver Loa sin fru som glasklar och logisk.
– Hon har ett bra framförhållande och tar inte ett nej för ett nej, men inte heller ett ja för ett ja.
Rosy beskriver sin make som en av landets allra största artister. Det kliar i kroppen när man kallar artister som honom, som lagt ner så hårt arbete på sin sångteknik, för en ”kändis”.
Föräldrafilosofin: Våra söner har inte blivit bortskämda
Som pappa och mamma har de också fått olika egenskaper tillskrivna till sig.
– Loa har alltid varit den snälla och jag den stränga. Daniel sa en gång till mig att jag är den strängaste mamman på hela gatan. Vi har till exempel haft strikta riktlinjer när det gäller tv-tittande eller tider.
– Vi har ju alltid varit väldigt konsekventa, säger Loa.
– Nej, tycker du? Att vara konsekvent gör ju det väldigt smidigt för föräldrar i långa loppet, men jag vet inte om vi lyckats med det, menar Rosy.
Loa har alltid varit den snälla och jag den stränga
– Men pojkarna har i alla fall inte blivit bortskämda och fått en massa nya leksaker, svarar Loa sin fru och hon håller med och beskriver hur hon minns en bild från när barnen var små, drog ut kökslådorna och de skapade musik genom att trumma på kastrullerna.
Ännu är inga barnbarn i antågande, men däremot har båda sönerna funnit varsin flickvän. Och båda heter Lovisa!
– Visst är det smidigt, konstaterar Loa och båda är rörande överens om att livet är väldigt bra just nu.
Loa hade svårt för att visa känslor
I början av parets relation upplevde Rosy att Loa hade svårt för att vara rak i sina känslor. Det hade sin förklaring.
– Min pappa fick inte bli upprörd på grund av hans problem med hjärtat. Detta påverkade mig på så vis att jag som barn blev aggressionshämmad och jag var inte tydlig i mina känslor. Rosy lärde mig att sätta ord på känslor och leva ut dessa. Jag slutade linda in saker och ting. Rosy nickar instämmande och menar att det inte bara hjälpte dem som par utan även i Loas roll som sångare.
– Det stämmer, man kan inte sjunga med förbehåll säger Loa och ställer sig framför pianot och demonstrerar hur stämbanden påverkas när man sjunger med utan samt med förbehåll. Samtalet leder till hur tydlighet och kommunikation är a och o i det mesta.
– Det är så lätt att man tar saker och ting för givet, men man måste vara tydlig och ska aldrig dra en vit lögn. Det kan leda till missförstånd, säger Loa.
Loa och Rosy Falkman
Ålder: 76 år samt ”tidlös”.
Yrke: Loa är operasångare, skådespelare, artist. Rosy är manager och tidigare dansös och solist i Operabaletten. Även byggmästare.
Bor: Villa i Stocksund utanför Stockholm. Sommarställe på Österlen.
Familj: Vuxna sönerna Daniel och Jacob. Jaktcockerspanieln Nico.
Aktuell med: Konsert i Dalhalla hos Kalle Moraeus, Taube-konsert på Cinderella samt en roll i filmen Jag kommer hem igen till jul som spelats in under mars-maj i Åre och Mellerud. Han är ambassadör för Musikbojen, en organisation som hjälper barn och ungdomar genom musikterapi. Kommer även till Malmöoperan i februari år 2020.