Patricia: Min bror och jag började bråka om pappas arv – blev värsta fiender

Efter reklamen: Se också: Ekonomiska kvinnofällor att se upp för i skilsmässan

Min bror och jag har alltid haft en ganska bra relation. Det är bara två år mellan oss och eftersom vi tillbringade somrarna på ett landställe långt bort från civilisationen, fanns det bara han som jag kunde leka med. Somrarna var långa och vi gick runt i skogen på äventyr.

När vi kom in i tonåren gled vi isär en aning, men vi fanns ändå där för varandra. Så att det har blivit så här efter pappas bortgång är chockartat för mig.

Jag trodde min bror skulle finnas där för mig hela livet ut, att vi våra barn skulle få en nära kusinrelation – men nu tror jag faktiskt inte ens att vi kommer ses mer. Jag är så ledsen över det ...

Förstod inte vad han såg i henne

relationerKristina: Jag var svartsjuk på min sons flickvän

Min pappa var en så kärleksfull morfar

Det började med att min bror träffade sin fru. Hon var ganska ytlig av sig. Hon kom inte från pengar men hade gjort en klassresa och blivit läkare.

För henne var det viktigt att bo i ett fint hus och barnen var klädda i skjortor. Det var väl okej, tyckte jag, även om jag lät bli att vattenkamma håret på mina barn.

Hon och jag kom ändå bra överrens även om vi inte var nära varandra. Vi sågs på högtider.

Åren gick och min bror och mina föräldrar blev äldre. Mamma gick tyvärr bort för tidigt i cancer och min pappa har levt ensam i tio år.

När vår mamma dog åldrades han snabbt och de sista åren tillbringade han ensam hemma i huset utan att göra något vettigt om dagarna, han gick knappt utanför dörren.

Jag visste att mina föräldrar hade en hel del pengar. Vi hade växt upp i ett välbärgat område och min pappa var högt uppsatt chef.

Så tog pappa sitt sista andetag.

Det var så ledsamt att förlora även honom. Han hade varit en så kärleksfull pappa och morfar.

Min svägerska styrde och ställde

Jag trodde att min bror och jag skulle finnas där och stötta varandra, nu när vi blivit föräldralösa, men det visade sig att min bror inte alls fanns där för mig.

Det enda som var viktigt för honom var att börja dela upp ägodelarna i mamma och pappas hus. Det fanns tavlor, smycken och annat värdefullt där.

Jag mötte min bror vid huset. Jag antog att det bara skule vara han och jag där, att jag skulle ta med min man fanns inte på kartan.

Men så tänkte inte min bror. Jag blev förvånad när jag såg hans fru där också, och ännu mer förvånad över hur hon domderade och pekade runt omkring sig på saker hon ville ha. Som om det var hennes föräldrars hus.

Jag ville skrika åt henne, men svalde ilskan.

Äntligen fick jag svaren jag sökt efter

relationerMia: Mamma avslöjade sanningen när hon blev allvarligt sjuk

När jag åkte bilen hem började jag att gråta. Jag hade aldrig känt mig så överkörd tidigare. Hon och min bror hade roffat åt sig allt! kändes det som.

Jag funderade ett tag och sedan bestämde jag mig för att skriva ett sms till mitt bror om mina tankar, hur obekväm jag hade känt mig och inte minst felbehandlad.

Min bror tog tyvärr mitt sms helt fel. Och så var vårt gräl igång.

När vi skulle dela på pengarna och aktierna eskalerade vårt gräl ytterligare. Och givetvis skulle min brors fru elda på situationen ännu mer. Hon var så girig, och kunde inte backa.

Vi insåg att vi inte skulle kunna dela upp ägodelarna själva utan fick ta hjälp advokat.

Mina barn har ingen kontakt med sina kusiner

Det här var över ett år sedan och jag har inte träffat min bror sedan dess. Det är så sorgligt och går ut över våra barn. De som har haft en fin kusinrelation har inte träffats på länge.

Framför allt går det ut över mitt sorgarbete. Jag känner inte att jag fått sörja min pappas bortgång för det har varit så påfrestande med konflikten med min bror och hans fru.

Jag sörjer så klart också min bror, på ett sätt känns det ju som om han också har dött för mig.

Det är så sorgligt vad girighet kan förstöra för människor.