Lästips: Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Livet efter skilsmässa Föräldraskap

Malin: Sluta kommentera! Jag har inte valt min smala kropp

20 sep, 2024
author Anonym läsarberättelse
Anonym läsarberättelse
Foto: TT/Shutterstock (arrangerad bild)
Inte bara överviktiga blir mobbade. Jag har varit pinnsmal i hela mitt liv och har fått lida för det. Tills jag sa ifrån.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: 5 hälsofördelar med rött vinBrand logo
Se också: 5 hälsofördelar med rött vin

Man hör ständigt överviktiga som berättar om hur de blir mobbade. Det gör ont varje gång jag hör de berättelserna.

Jag har nämligen själv varit utsatt för det under flera år, men med den skillnaden att jag inte varit för tjock, utan för smal.

– Åh, Malin. Så smal du är! Äter du inte?

Sådant kunde till och med vänner säga när vi inte setts på ett tag. Varenda sådan kommentar sved något oerhört. Jag hade ju inte valt att vara så smal.

Jag sa ifrån när de kallade mig smal

Jag ville mer än gärna lägga på mig både fem och tio kilo, men det gick inte. Och jag provade allt.

Jag åt grädde och massor av smör, det hjälpte inte alls. Jag förblev smal!

”Hon, den magra”, så kallade både släkt och vänner mig. Och det sårade mig så enormt varje gång. Det skulle dröja innan jag satte stopp, ända tills 30-årsåldern.

Det var när en arbetskamrat kom tillbaka efter en tjänstledighet och det allra första hon sa var:

– Hej Malin. Åh, du är fortfarande lika mager ...

Ilskan vällde upp. Nu fick det vara nog. Jag lyckades behärska mig medan jag lugnt och sansat svarade:

– Javisst, men tycker du att du har med det att göra? och spände ögonen i henne.

Från och med då hanterade jag kommentarerna på ett nytt sätt. Jag sa att jag blev ledsen när de berättade för mig att jag såg förfärlig ut.

– Men förlåt! Det var ju bara väl menat, sa en del.

– Ja, det var det kanske. Men jag har nog med att klandra mig själv och behöver inte era kommentarer också.

Annons

Det fick tyst på dem. De flesta skämdes och bad än en gång om ursäkt. Jag önskar nu att jag hade sagt ifrån tidigare. Det bästa var dock att jag började förlika mig med min kropp, acceptera den som den är.

Jag kan till och med tycka om den när jag speglar mig! Jag vill uppmuntra alla, tjocka som smala, att göra detsamma.

Säg ifrån! Berätta för dem som har synpunkter att ni blir ledsna och arga. Och rikta ilskan mot mobbarna i stället för mot er själva. Det hjälper!

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.

Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]

Annons