Lisa: Jag sa upp mig från min chefstjänst – beslutet förändrade mitt liv

Jag hade jobbat på samma företag i åtta år när jag blev befordrad. Det kändes fantastiskt, men jag hade inte förstått att stressen skulle bli ännu värre. Det blev mer ansvar och övertid.
Bara några veckor senare fick jag veta att min bästa väninna Jenny hade levercancer. Vi hade följts åt sedan högstadiet och ingen annan vän stod mig lika nära som hon.
Där hemma hade hon två små barn; en dotter på 3 år och en son på 16 månader. Vi försökte hålla hoppet uppe, men så kom beskedet om att cancern var för aggressiv. Det fanns ingen bot. Ord kan inte beskriva allt jag kände under månaderna då jag gjorde vad jag kunde för henne och hennes familj.
Så dog Jenny, och då började en ny plågsam och energikrävande period. Tre månader senare gick jag in i väggen. Jag var fysiskt och mentalt slutkörd.
Blev sjukskriven
Jag hade ätit dåligt, knappt motionerat och slarvat med sömnen. Nu slog det tillbaka. Kroppen var i rejäl obalans, den svullnade upp och började binda vätska. Under halvåret som följde gick jag upp 15 kilo.
Min husläkare konstaterade att jag led av ödem, vätskeansamlingar, men provtagningarna visade inte på något fysiskt fel. Så här i efterhand är jag säker på att det var stressen som saboterat min ämnesomsättning.
Och jag gjorde det ännu värre genom att tröstäta. Min energinivå sjönk och jag hade knappt ork eller lust för någonting. Att träna var inte att tänka på.
Till slut blev jag sjukskriven och var hemma i två veckor. Det var egentligen alldeles för lite, men jag tyckte inte att jag kunde ta mig tid till mer frånvaro.
Det som följde därpå blev två år då jag hankade mig fram och främst fokuserade på att ta mig igenom dagarna. Jag träffade Jennys familj ganska ofta, och blev glad när hennes man träffade en ny kvinna.
Hon var verkligen bra för både honom och barnen. Jenny skulle ha tyckt om henne, och det är väl det bästa betyg man kan ge någon i den situationen.
Inom mig växte behovet av något nytt. Jag kände allt tydligare att antingen kunde jag fortsätta i samma spår och köra slut på mig igen, eller så kunde jag genomföra en förändring. Jag valde det senare och sa upp mig.
Jag gick från ett hyfsat välbetalt jobb till en betydligt enklare vardag i en bokhandel – men jag har älskat varje dag på jobbet sedan dess. Nu slipper jag stressen och har dessutom fått ny inspiration.
Jag har alltid haft en enorm kärlek till böcker och nu började jag läsa igen. Sedan dess har jag också funnit kärleken. Att älska jobbet man går till och mannen man kommer hem till är det bästa recept jag vet på hur man får ett lyckligt liv!
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
Mejla oss på [email protected]
Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.