Li: Mamma drack bort hela min barndom
Så länge jag kan minnas har min mamma druckit. Perioder av arbetslöshet och sjukskrivningar avlöste varandra. Varje dag när jag kom hem från skolan var jag nervös. Ibland var det hög musik som spelades ända ut i trapphuset och vardagsrummet var fullt av män och kvinnor som drack.
Hade jag tur var mamma ensam och låg och sov i soffan eller över bordet, men de gångerna var lätträknade. Då kunde jag laga mat, om det fanns något i kylen, och äta i lugn och ro.
Lunchen i skolan var min räddning under skolåren. Mina klasskamrater kunde inte förstå att jag kunde stoppa i mig både fiskbullar och blodpudding med god aptit. Och jag kunde inte berätta varför.
Inte heller kunde jag berätta varför jag inte kunde ta hem kompisar efter skolan. Skulle jag träffa någon blev det hemma hos dem eller på biblioteket. Jag skämdes så för min egen mamma.
Min syster var två år äldre än jag och flyttade hemifrån så fort hon kom in på gymnasiet i en annan stad. Vi pratade sällan om våra problem hemma. Det fanns inte så mycket att göra åt saken.
Både jag och min syster var duktiga i skolan och hade bra läshuvud. Hade vi inte haft det hade kanske lärarna reagerat och vår situation förändrats. Men ingen gjorde något alls.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Vår mamma hade uppfostrat oss själv under alla år eftersom pappa försvann när jag bara var ett år. Hon hankade sig fram med ströjobb, men efter några år blev hon utbränd och deprimerad.
Under sjukskrivningen började hon dricka ihop med några av våra grannar. Sedan dröjde det inte länge förrän hon blev beroende. Till en början höll hon skenet uppe, men snart rasade fasaden. Då skämdes hon och började dricka ännu mer.
Olika män passerade, men ingen som hon träffade under en längre tid. Både jag och min syster försökte hjälpa henne flera gånger när vi blev äldre, men vi nådde aldrig fram. Vi orkade ett tag, men utan någon respons tog krafterna slut.
I dag är jag vuxen och har lämnat mitt tidigare liv bakom mig. Min mamma är gammal och vet inte var jag bor. Jag besöker henne ibland, men hon lever fortfarande i misär och jag vill inte att hon ska smutsa ner mitt liv mer.
Jag har kämpat för att skapa mig en sund tillvaro med jobb, familj och bra bostad. Det är jag faktiskt stolt över.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]