Läsarberättelse: Jag tog över min systers man
L
aila var två år äldre än jag och hade egna kompisar i skolan. Men ofta fick jag vara med när de träffades och vi delade på det mesta. Det var allt från kattungen som pappa kom hem med till städningen av våra rum.
Åren gick och både Laila och jag pluggade ekonomi. När hon fick en chans att praktisera utomlands skildes våra vägar. Vi höll kontakten och när hon kom hem började hon jobba på samma arbetsplats som jag.
Företaget hade filialer utomlands och både Laila och jag hade lätt för att knyta nya kontakter. Vi sökte ett par tjänster utomlands och fick chansen att bli förflyttade ett halvår.
Laila bestämde sig efter en dag medan jag tvekade. Min syster gillade att resa och var nyfiken på nya miljöer. Jag funderade i flera dagar innan jag till slut tackade nej.
Hon hade en man med sig
Vi grät floder när vi kramades på flygplatsen. Ett halvår kändes som evigheter, men det gick bra för Laila. Så pass bra att hon stannade ytterligare ett halvår.
Jag minns det som i går när jag hämtade henne. Hon hade träffat en man som hon hade med sig och han visade sig vara både trevlig och snygg. Hans föräldrar hade jobbat i Sverige och han pratade felfri svenska.
Laila och James skaffade en lägenhet och vi spenderade mycket tid tillsammans. Festerna avlöste varandra. Jag märkte att jag och James fungerade oväntat bra tillsammans. Vi skrattade åt samma saker och var lika energiska. Flera gånger var vi ute och sprang tillsammans.
En kväll skulle vi mötas hos Laila och James för att gå på bio. Laila var sen och James bjöd mig på kaffe medan vi väntade. Efter en stund meddelade Laila att hon inte skulle hinna och föreslog att vi gick själva. Och det gjorde vi.
Plötsligt kysste han mig
Ett häftigt regn överraskade oss på vägen dit och James la sin rock över mina axlar. I foajén skrattade vi åt våra blöta frisyrer och försökte torka av oss så gott det gick när han plötsligt kysste mig.
Jag blev både varm och kall när jag insåg vad som höll på att hända. Att bli kär i min systers fästman kunde inte komma på fråga.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Jag minns inte ett dugg av filmen, bara att han höll om mig. Efteråt tog vi en kopp kaffe på ett kafé. James berättade vad han kände för mig och jag erkände att jag hade känslor för honom också. Vi beslöt oss för att hålla en låg profil så länge. Det hade börjat knaka i Lailas och James förhållande och han ville avsluta relationen, men den löpte på eftersom Laila lovade att hon skulle jobba mindre och vara hemma mer.
Min syster var min bästa vän och det sista jag ville var att såra henne. Men mina känslor var helt andra än de borde vara. Jag fick bita mig i läppen och hålla tillbaka. Annars skulle det bli katastrof.
Skadad i en allvarlig olycka
Vi skulle precis resa oss och lämna kaféet när James telefon ringde. Han blev stel i hela kroppen och jag såg på honom att det inte var positiva nyheter. Laila hade varit med om en trafikolycka. Jag blev alldeles kall och vi tog en taxi till sjukhuset.
Där fick vi reda på att det varit en större olycka med flera bilar och en långtradare inblandade. Efter en stund fick vi tag på en sköterska som lotsade oss vidare till rätt ställe.
En läkare mötte oss. Laila hade flyttats till intensiven och läget var kritiskt. Hon hade inre blödningar och var medvetslös när hon kom in. Mitt hjärta slog hårt och jag var tvungen att sätta mig. Min älskade syster!
James drog iväg med mig till avdelningen. Vi hann knappt dit förrän nästa läkare kom ut med ett allvarligt uttryck i ansiktet. Min syster hade inte klarat sig.
Hela min värld rasade och James ville först inte förstå vad som hänt. Inte nog med att Laila avlidit. Hon var gravid. I ett tidigt stadium men ändå gravid och James visste ingenting.
Mynnade ut i äkta kärlek
Jag minns knappt någonting av tiden fram till begravningen. James och jag stöttade varandra och mina föräldrar var förkrossade. Mamma började med sömntabletter och min pappa tog dubbla löppass för att få bort sin ångest.
Jag började komma tillbaka till verkligheten några månader efter begravningen, men för James tog det nästan ett helt år. Tragedien var svårt för honom att hantera.
James och jag fortsatte att ses och vi bestämde oss för att flytta ihop.
Vi fick två egna barn, en pojke och en flicka. Det som hände mellan oss mynnade ut i äkta kärlek. Det känns fel ibland och rätt ibland.
Nu är våra barn vuxna, men vår kärleken är lika stark. Varje morgon när vi vaknar tänker jag på vilket lyckligt liv vi fick trots den hemska sorgen.
Och jag tror att Laila ser oss i sin himmel och att hon har gett oss sin välsignelse.
/Marie