Jeanette Åkerlunds dotter Ebba, 11, mördades på Drottninggatan
Det var sista dagen innan påsklovet och Ebba var förväntansfull och sprallig inför allt de skulle göra. Mamma Jeanette Åkerlund hade bland annat ordnat så att de skulle gå på spa. Ebba hade gjort sig extra fin och bar de vackra örhängena som hennes mor gett henne.
– De var silverfärgade, hängande under örat och med slipade stora genomskinliga stenar. Hon var så fin i dem, berättar Jeanette för allas.se.
Det låg folk på gatan under filtar, som människor som passerade hjälpte
Inte i sin vildaste fantasi kan hon då ana att just de örhängena skall komma att bli en viktig detalj under ett kommande mardrömsdygn.
Fredagsmorgonen den 7 april 2017, gör mor och dotter som vanligt sällskap till T-centralen. Jeanette följer sin dotter till bussen som hon brukade. Ebba pussar och kramar sin mamma och säger ”Jag älskar dig”, sen hoppar hon på bussen. Mamma Jeanette promenerar till sin arbetsplats på Hötorget totalt ovetandes om att hon aldrig kommer att få se sin dotter igen.
Samtidigt som Jeanette och Ebba på varsitt håll går och gläder sig åt att snart få ledigt och fira påsk tillsammans, planerar en terrorist att genomföra en dödlig attack mitt i Stockholm city.
När Ebba är på väg från skolan ringer hon till sin mamma och de bestämmer var de ska mötas för att tillsammans gå och köpa glass. De avslutar samtalet och Ebba kliver av bussen. Under samtalets gång har vansinnesfärden på Drottninggatan påbörjats.
När Jeanette lämnar jobbet märker hon att det är tumultartad stämning ute på gatan och väl framme på Drottninggatan möts hon av enormt mycket blod, skrikande människor och ambulans.
– Det låg folk på gatan under filtar, som människor som passerade hjälpte. Och det ökade ju paniken, kroppen fick panik, berättar Jeanette i SVT-programmet När livet vänder.
Polisen knackar på mitt i natten
Jeanette försöker förgäves få tag på sin dotter. Hon har kontakt med polisen och Missing people och hon letar på sjukhuset. Hon får också ut en efterlysning på Ebba som går som en löpeld genom Sverige. Ingen vet var hon är.
Jeanette minns dygnet som mardrömslikt.
– Jag skiftade mellan hopp och förtvivlan. Jag kände mig från början helt övertygad om att Ebba måste finnas någonstans i city eftersom hon inte var bland de skadade eller döda när jag var på Karolinska och pratade med personal, krishanterare och polis.
Klockan två på natten knackar polisen på hemma hos Jeanette. De har hittat Ebbas ryggsäck på platsen. De frågar om hon också kan berätta vad Ebba haft för örhängen på sig. Och ja, dem kan hon beskriva i detalj. De tar också dna från Ebbas tandborste och hårborste.
Jeanette känner sig då förtvivlad. DNA. Varför? Det måste finnas en anledning.
– Jag kunde inte sova. Jag försökte, men det var omöjligt. Tankarna snurrade i huvudet. Jag hoppades att någon skulle höra av sig med positiv information.
Kramade poliserna
Det dröjer till sent på lördagseftermiddagen innan Jeanette får besök av polisen igen. Denna gång med det ofattbara beskedet: Ebba var en av de omkomna.
– Det brister totalt för mig … säger Jeanette i När livet vänder, medan ögonen fylls med tårar och hon förklarar att hon inte riktigt minns, men hon tror att hon kramade båda poliserna.
Jeanette har tidigare berättat om det turbulenta kaoset efter att hon förlorat sin dotter. En tid av bottenlös sorg. Väninnorna kom över för att se till att hon fick i sig mat och att hon sov.
Se också: Nicolas, 4, överlevde tack vare ett annat barns hjärta
Hon valde att inte se sin dotter på sjukhuset utan ville behålla det ljusa minnet av sin bubbliga och levande Ebba oförstört.
– Det enda jag ångrar är att jag inte tänkte på att jag hade velat ha en hårlock kvar, säger hon i programmet.
Men örhängena som Ebba hade på sig den där morgonen när de pussade varann farväl fick Jeanette tillbaka.
– Det är jag glad för, jag bär dem själv då och då, berättar Jeanette för allas.se.
En obeskrivlig lycka
Det har snart gått fyra år sedan Jeanette förlorade sin älskade dotter och hon förklarar att även om Ebba inte är med henne här i jordelivet – så finns hon hela tiden hos henne. Ett exempel på hur hon har kunnat märka sin dotters närvaro är de gånger hon har suttit i hennes rum för att prata med henne. Jeanette berättar för allas.se det en gång hände något underligt som fick henne att känna det som att Ebba svarade henne.
– Det var så otroligt märkligt och glädjande... Direkt när jag sa ”Ebba jag skulle så gärna vilja krama dig” så sätter hennes takfläkt igång. På maxfart. Det blev ett så starkt ljud att jag först blev rädd. Det var en obeskrivlig lycka och som om jag kommunicerade med Ebba – även om jag snabbt började tänka logiskt runt det hela och det förstör ju delvis också den fina stunden till slut.
Men takfläkten uppe på Ebbas rum har fortsatt att leva sitt eget liv. Och för Jeanette har det varit ett av många tecken på att hennes dotter finns där. Vindsvåningen som Jeanette inrett till sin dotter och som hon såg framför sig skulle bli som en liten minilägenhet där Ebba skulle bli boende länge, och där hon kunde hänga med sina vänner, har stått intakt sedan hon dog.
Ett fruktansvärt svårt beslut
Nu har Jeanette dock bestämt sig för att flytta från huset där hon och Ebba bodde tillsammans.
– Det var vårt drömhus och det har varit fruktansvärt svårt att ta beslutet. Jag hoppas att hennes engagemang med fläkten och andra tecken betyder att hon är okej med att jag flyttar härifrån. Fläkten kommer såklart att följa med och jag hoppas att det kommer att finnas plats för den och att den kommer att fortsätta att leva sitt eget liv i det nya huset.
Hon fortsätter:
– Det är oerhört tufft att gå igenom hennes rum och det har tagit lång tid. Allt kommer såklart inte att få plats i nya boendet så en del har jag skänkt till Erikshjälpen, där Ebba och jag har ett fadderbarn, och annat har temporärt hamnat i förråd.
Jeanette har sedan 2019 arbetat med insamlingsstiftelsen Ebbas änglar och även om det ännu inte går att ta ut en lön så känns det som hennes livsuppgift. Men det betyder också att hon är tvungen att välja ett mindre boende för att få ytterligare tid att utveckla Ebbas Änglar och få igång verksamheten ännu mer.
Hämnden är att få ett lyckligt liv
Ebba var en av fem personer som miste livet i terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017. Jeanette har lovat sig själv att inte ägna mannen som tog ifrån henne det vackraste hon hade en enda tanke. Hennes största hämnd är att försöka hitta tillbaka till ett lyckligt liv.
– Jag gör saker som jag blir glad av, försöker att fortsätta se även det vackra i livet.
Arbetet med Ebbas änglar och alla unga hon möter där tillför glädje i livet och hon tycker det är roligt att få följa utvecklingen av de barn de delar ut stipendier till. Musik och att umgås med nära och kära är också helande.
– Det är en daglig kamp. Jag vill inte påstå att det är lätt att försöka hitta tillbaka till ett lyckligt liv. Det är hårt arbete och kroppen lever ibland sitt eget liv, även om jag försöker tänka positivt. Men sorgen går i djupa vågor och dalar. Den får ta plats när den kommer.
När livet vänder med Jeanette Åkerlund sänds 17 januari i SVT.
Här kan du skänka en gåva till stiftelsen Ebbas änglar.