Fanny: Jag längtade efter att bli sedd

Efter reklamen: Se också: Saker lyckliga par gör på helgerna – för att få relationen att hålla

Jens och jag jobbade på olika avdelningar på samma industri. Vi såg varandra i lunchserveringen och jag började köpa kaffe i en automat utanför hans avdelning. Det ledde till att vi började prata och en kväll ute på krogen tände det till.

Ett år senare bodde vi ihop. Jag blev gravid och vi fick tre barn. Vi ville gärna köpa hus, men ekonomin var lite tight så Jens tog jobb som resemontör för att komma upp i lön.

Året därpå blev vi husägare. Det var mycket att göra med jobb, barn och hus. Jens blev kvar på jobbet som montör och var bara hemma på helgerna.

relationerKarin: Jag blev kär i min lärare

Det blev inte mycket till gemensam vardag. När Jens var hemma jobbade han med huset, var med barnen eller träffade kompisar. De enda stunderna vi hade för oss själva var när vi lagt oss, och då var vi för trötta för att prata. Sexlivet blev alltmer sporadiskt.

Kursen gav mig en ny dimension i livet

Under många år levde vi parallella liv. Jag hade min vardag och han sin. Men det funkade. Vi grälade sällan och på helgerna levde vi familjeliv.

Vi var så fokuserade på det att vi inte tänkte på hur vi på ett djupare plan urholkades av situationen.

Jag kände ingen genuin närhet i mitt liv. Det är klart att jag hade närhet och kärlek med barnen, vänner och släktingar, men inte den närhet man har med sin partner, där man verkligen hör ihop med någon annan.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Barnen blev äldre och klarade sig alltmer på egen hand. Med åren kände jag en växande längtan efter att bli sedd, hörd, berörd. Jag längtade efter att känna mig behövd och åtrådd. Jag saknade helt enkelt djupa och intensiva känslor.

Vårt yngsta barn var 12 år och vårt äldsta gick på gymnasiet när jag började läsa en kvällskurs. Det var som att plötsligt få en ny dimension i livet. Det var inspirerande och utmanande. Jag insåg att jag faktiskt gått omkring och känt mig uttråkad.

Vår relation blev bättre och attraktionen kom tillbaka

I början av den där perioden undrade jag om vi var på väg mot skilsmässa, men det blev tvärtom. Den ökade livslust som jag kände påverkade även Jens och vår relation fick sig ett lyft direkt.

Vi intresserade oss mer för varandra och attraktionen kom tillbaka! För första gången på väldigt länge tog vi itu med sådant som vi borde ha pratat om för länge sedan.

relationerAndrea: Kärleken har ingen ålder för oss

Det ledde till att Jens tog ett nytt jobb i vår hemstad. Plötsligt hade vi en vardag tillsammans igen, och då blev det ännu tydligare att vi inte tröttnat på varandra, vi hade bara glidit isär på grund av avstånd och tidsbrist.

Jag är inte religiös, men jag tackar Gud för den där kursen. Den gav mig så mycket mer än ny kunskap.