Ylva: Jag glömde bort mig själv

Efter reklamen: Se också: Psykologen svarar: Så hjälper du din utbrända vän

Livet hade varit tufft under många år. Jag hade överlevt ett mycket påfrestande äktenskap och trots att nu skilsmässan gått igenom var mitt psykiska välbefinnande obefintligt. Dessutom gick mitt liv i tusen kilometer i timmen då jag försökte bygga upp en trygg vardag för barnen.

Kroppen skrek

Åren gick och mitt engagemang och mitt arbete med att skapa ett tryggt liv för barnen gav resultat. De mådde bra och hade nu allt de behövde. Förutom en välmående mamma.

relationerStephanie: Min kollega anklagade mig för att vara slarvig

Min kropp skrek och skickade alla möjliga signaler om att det nu var dags att ta hand om mig själv. En morgon på väg till jobbet så var det som att jag somnade till. Jag minns att jag stod vid ett trafikljus och väntade på att det skulle slå om till grönt.

Plötsligt börjar bilarna bakom att tuta och flera körde om mig. Jag tittade mig förvirrat omkring och insåg att jag inte mindes var jag var eller ens hur jag kom in i bilen.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Jag minns inte hur länge jag satt där men ljuset slog om från grönt till rött flera gånger. Till slut agerade min kropp och jag kunde sakta köra genom korsningen och in på närmaste parkeringsplats. Där ringde jag min syster.

Jag blev sjukskriven och ordinerad att vila. Och den här gången lyssnade jag på läkaren och på min kropp.

Började äta rätt

I samband med sjukskrivningen började jag gå i samtalsterapi. Det var något jag borde gjort långt tidigare men jag hade inte ansett mig ha tid för det. Nu hade jag tid, och jag hade mycket att prata om. Det var läkande och nyttigt för min själ att bli av med det tunga bagage jag burit med mig genom åren.

Jag började ta hand om mig själv, alltifrån att äta ordentligt till att komma ut i skogen och röra på mig. Vecka för vecka blev livet bättre och bättre. Jag började arbeta igen och kunde njuta av ett liv i någorlunda balans.

relationerChristina: Han ljög om sina skulder

Jag insåg att jag både kunde vara mamma och samtidigt ta hand om mig själv. Livet var väldigt bra, men det var ett litet mörkt moln som fortfarande fanns ovanför mig. Det var dags att förlåta.

Jag kände att för att kunna lämna det förflutna bakom mig så var jag tvungen att förlåta alla oförrätter som begåtts mot mig men också förlåta mig själv för allt som jag tyckte att jag bar ansvar för.

Jag kontaktade samtals­terapeuten igen men denna gång ville jag enbart fokusera på förlåtelse. Tiden gick och tanken fick gro inom mig. I vissa aspekter är tiden så abstrakt att jag inte vet om det var månader eller år som passerade, men en morgon kände jag att det var dags.

Utmanande liv

Jag satte mig ner och skrev ett öppenhjärtligt brev. Ett brev som ingen skulle läsa. Jag skrev och skrev och 30 sidor senare så var jag klar. Tårarna rann ner för mina kinder men jag var samtidigt lättad.

Livet hade varit en utmaning och jag hade haft det tufft. Ibland hade jag inte agerat som jag egentligen borde och ibland var det någon annan som bar ansvaret för att ha gjort illa mig. Men jag var en vuxen kvinna och jag hade bestämt mig för att jag inte ville släpa runt på det tunga bagaget en minut till.

relationerTessan: Vi ansågs vara ett udda par

Så jag bad om förlåtelse och jag blev förlåten. Ibland ser jag tillbaka på den morgonen och klappar mig själv på axeln för att jag genomförde den påhittade förlåtelseritualen.

Livet serverar alla möjliga upplevelser, ibland positiva och ibland negativa, men det är så himla mycket enklare att gå igenom livet utan det tunga bagaget. Mitt liv är ljusare nu. Jag känner mig lättare och inte minst känner jag mig mer värdefull.