Stephanie: Min kollega anklagade mig för att vara slarvig
Jag visste ju att jag hade lämnat in dem korrekt och nu var jag tvungen att bevisa det.
Så fort Maria vinkade in mig på sitt kontor förstod jag att något var fel och jag blev inte förvånad när hon sa att det gällde kvitton från min senaste jobbresa.
– Det saknas kvitton för över tusen kronor, förklarade hon.
Jag förstod ingenting. Jag har alltid varit noga med kvitton. Till och med hemma har jag en pärm där jag förvarar alla kvitton, så att det blev fel på jobbet var mycket märkligt.
Jag visste att jag hade rätt men hade inga bevis
Efter ett år med ständiga problem såg mina kollegor mig som en slarver.
Det värsta var att jag visste att jag lämnat in alla kvitton, både denna gång och vid alla andra tillfällen. Jag hade gjort precis som jag skulle och noga kollat så att allt stämde. Problemet var att jag lämnat ifrån mig originalen och jag kunde inte bevisa att jag hade rätt.
Ingen trodde att Maria på ekonomiavdelningen hade fel, allra minst vår chef som litade på henne till hundra procent. Utan Maria skulle kontoret stanna, sa hon ofta och till sist hade jag börjat tro att jag faktiskt var en slarver.
Denna gång gällde det en resa till USA. Jag var en av några inköpare som hade förmånen att få resa och nu hade jag varit på en spännande konferens om nästa års ekologiska och hållbara mode.
Det var mitt intresseområde och jag hade njutit av de intressanta dagarna. Jag hade representerat en del, men inte mer än vad som var tillåtet och jag hade tagit taxi några gånger från konferenshallen till hotellet eftersom det var sent på kvällen.
När jag kom hem hade jag räknat ihop mina kvitton med mina kortuttag och var glad över att det stämde på öret. Och så nu detta … Det var verkligen obehagligt.
Min chef var upprörd över mitt slarv
Jag frågade Maria om hon var säker och som vanligt var hon det. Nu var det upp till mig att ordna upp det hela. Tidigare hade jag bara ”slarvat bort” kvitton för några hundralappar och det hade Maria lyckats skriva av.
– Nu handlar det om så pass mycket pengar att revisorn kommer att reagera, förklarade hon.
Hon hade talat med chefen och chefen ringde mig, var upprörd över mitt slarv och hoppades på bättring, annars…
Jag frågade aldrig vad ”annars” innebar men jag anade. Min position var eftertraktad bland många. Jag skulle förmodligen inte få sparken, men kanske bli omplacerad till annan avdelning där jag inte längre skulle ha samma frihet.
På sätt och vis förstod jag min chef. Hon kunde ju inte ha en inköpare som underlät att redovisa kvitton. Jag var säker på att jag lämnat in mina kvitton, men det var Marias ord mot mitt.
Jag hade begripit att hon berättade för alla om hur jag slarvade. Det märktes på skvallret i fikarummet, sättet mina kollegor tittade på mig och hur de tystnade när jag kom. Mitt självförtroende var i botten och jag ville inte gå till arbetet
Vad gjorde hon med mina kvitton?
I det läget bestämde jag mig för två saker. Det första var att kontakta de butiker jag använt mitt firmakort hos och be om kvittokopia. Det andra var att jag framöver skulle ta en kopia på varje kvitto jag lämnade till Maria.
Det första gick snabbt. Efter några timmar fick jag mejl med de försvunna kvittona från företagen jag handlat hos och jag var lättad.
Innan jag lämnade dem till Maria skannade jag dem och e-postade beviset till mig själv. Jag blev nämligen mer och mer säker på att det var hos Maria problemet låg. Vad gjorde hon med mina kvitton?
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Ett par dagar senare vinkade Maria in mig igen för att fråga om jag hade hittat kvittona. När jag sa att jag hade ordnat det och lämnat dem på hennes bord såg hon frågande på mig och sa att hon inte fått några.
När jag framhärdade suckade hon och stirrade stint på mig och sa att hon började tröttna på mitt slarv. Men då tog jag fram mitt bevis, den inskannade kvittokopian.
Maria blev tyst. Hon började titta igenom mappen med kvitton igen och som genom ett trollslag hittade hon plötsligt mina kvitton där.
Men nu var det min tur att ringa chefen och jag skrädde inte orden. Jag förklarade att jag alltid varit noga med att lämna in kvitton och att jag aldrig slarvat och att det var Maria själv som slarvat bort dem.
Chefen trodde mig inte men jag vägrade ge med mig. När jag förklarade att jag hade bevis blev hon tyst. Hon sa att hon skulle utreda saken och la snabbt på.
Uppsagd med omedelbar verkan
Några veckor senare slutade Maria som blivit uppsagd med omedelbar verkan. Det visad sig att Maria hyste agg till mig. Hon tyckte att jag fått ett alldeles för bra jobb alldeles för snabbt och för att undergräva mitt anseende hade hon systematiskt börjat ”slarva bort” mina kvitton.
Jag fick upprättelse, men mitt förtroende för chefen var förbrukat, liksom min arbetsglädje. Efter en tid sökte jag en tjänst på en annan klädfirma. Där har jag jobbat i fyra år nu och jag stortrivs. Men för säkerhets skull tar jag kopior på alla kvitton …
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]