Lästips:NYTT! Korsord Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

”Gaslighta” och 7 vanliga uttryck vi brukar säga – som kommer från kända filmer

27 feb, 2025
author Catharina Cavalli
Catharina Cavalli
Bild på oroad flicka som tittar i spegeln och en gammal filmposter.
Foto: TT
”Gaslighting”. Ett ord som numera används som ett uttryck för manipulation. Men känner du till historien bakom – thrillern som gav den svenska filmstjärnan en Oscar?
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Oscarsgalan genom tiderna – visste du det här?Brand logo
Se också: Oscarsgalan genom tiderna – visste du det här?

När rummen mörknar och gaslamporna dämpas utan förklaring, då tycks även verkligheten falla in i en dimma.

Vad betyder gaslighta och var kommer det ifrån?

I filmen Gaslight (1944) kämpar Paula (Ingrid Bergman) med att lita på sitt eget förstånd. Det tycks sippra henne ur händerna. Visst höll hon ett brev i handen, eller var allt en dröm?

Svartvit bild från vardagsrum ur filmen Gasljus
Ingrid Bergman, Angela Lansbury och Charles Boyer i Gaslight, 1944. Foto: TT

Paula upplever märkliga saker i hemmet, vilka avfärdas som inbillning och galenskap av maken Gregory Anton (Charles Boyer). Kanske finns här en annan förklaring höljt i dunkel ...

Annons

Gasljus gav den svenska skådespelaren en Oscar

För sin rolltolkning prisades Ingrid Bergman med en Oscarsstatyett för bästa kvinnliga huvudroll. Medverkar gör även Angela Lansbury, i en av sina första stora filmroller, som 18 år gammal nominerades för bästa kvinnliga biroll och senare kom att bli ett välbekant ansikte för tv-publiken som kriminalförfattaren Jessica Fletcher i Mord och inga visor.

Svartvit bild på Ingrid Bergman vid mikrofon som tar emot pris.
Ingrid Bergman fick en Oscar för sin rollprestation 1945. Filmen fick också pris för bästa scenografi. Foto: TT

Handlingen till filmen är baserad på en teaterpjäs med samma namn, Gas Light, av Patrick Hamilton (1938) och filmatiserades även 1940 (då med Diana Wynyard och Anton Walbrook i huvudrollerna) – och intresset för titeln har fått ett uppsving.

Ett begrepp för att vilseleda eller manipulera

Själva ordet har flyttat från filmens värld till vårt sätt att prata i dag.
Att ”gaslighta” används numera som en term för att beskriva hur någon medvetet vilseleder en annan människa eller får personen att inte lita på sina egna sinnen och minnen.

Annons
Kvinna tänder gaslampa.
Rosamund Pike i pjäsen Gaslight på the Old Vic i London 2007. Foto: TT

Gaslyktans historia

Gaslyktor i sig bär en egen historia. I form av gatubelysning tändes Sveriges första i Göteborg 1846, följt av Norrköping 1851 och Stockholm 1853 (där det till tidigare gatubelysning främst använts rovolja). Lyktorna fanns kvar fram till 1940-talet.

Historisk svartvit bild på män som monterar ner gaslykta.
Gamla gaslyktor i Malmö tas bort, 1940. Foto: SVT/TT

Källa: Dagens Nyheter/STHLM, IMDB

Annons

7 saker vi brukar säga – som skapats från kända filmer, pjäser och böcker:

(Spoiler-alert!)

1. Sliding doors

Uttrycket syftar på ögonblick i vardagen, som kan verka obetydliga i stunden, men sedan visar sig ha haft en större betydelse eller varit avgörande i ett framtida händelseförlopp.
I filmen Sliding doors från 1998 rusar Helen (Gwyneth Paltrow) till tunnelbanan och tvisten lurar i vad som händer om hon missar tåget eller hinner med. Filmens titel blev således ett begrepp, även om konceptet inte är nytt.

Skådespelare runt bord i en kuliss av ett kök eller matsal.
Natten är dagens mor som tv-teater 1984 med Reine Brynolfsson, Lena Brogren, Lars Erik Berenett och Percy Brandt. Foto: Lars Wiklund/SVT/TT

2. Norénjul

En jul med gräl, bitsk kyla och ångestladdad stämning.
Pjäserna av dramatikern och regissören Lars Norén (1944-2021) om en familj där de dåliga vibbarna får omgivningen att huttra, såsom Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud, har blivit vida berömda och gett grund till begreppet.

Filmposter med personer i skinnkläder, vapen och svarta solglasögon.
The Matrix. Foto: TT

3. Red pill/Blue pill

Annons

Du står inför ett val. Vill du veta sanningen, hur saker och ting egentligen ligger till, även om det innebär att du blir varse hemskheter som kan göra ditt liv till det sämre? Eller väljer du att leva kvar i den "trygga" låtsasvärlden?

I The Matrix (1999) får Neo (Keanus Reeves) göra valet när Morpheus (Laurence Fishburne) erbjuder honom två piller, ett rött och ett blått.
Även i actionfilmen Total recall (1990) dyker det röda pillret upp som kan leda tillbaka från dröm till verklighet.

4. Storebrorssamhälle

Term för att beskriva ett samhälle där medborgarna lever sina liv bevakade av överheten genom till exempel kameror eller mikrofoner.

George Orwells berömda framtidsdystopi 1984 (1949) om den hårt övervakade provinsen i fiktiva Oceanien, där "storebror ser dig", har blivit källa till flera "orwellska" uttryck. 1984 har även filmatiserat, satts upp för scenen och gett upphov till namnet på dokussåpan Big brother.

Väckarklocka med man som visar upp sina händer och kvinna intill som tittar i kameran, solnedgång.
Groundhog day, 1993. Foto: TT

5. Måndag hela veckan

Annons

En måndag är en måndag som är en måndag. Liknelsen syftar på hur du har hamnat i ett ekorrhjul, en ljummen tillvaro där alla dagar ser likadana ut.

I filmen Måndag hela veckan (originaltitel Groundhog Day, 1993), med Bill Murray och Andie MacDowell i huvudrollerna, hamnar Phil Connors i en loop och vaknar ständigt upp till samma dag: den 2 februari, och firandet av murveldjuret, hur han än försöker bryta det.

Svartvit bild av barn vid staket
Alla vi barn i Bullerbyn, 1986. Pressens Bild/TT

6. Bullerbykänsla

Uttrycket syns ibland hos mäklare och i bostadsannonser för att beskriva eller måla upp en lantlig och idyllisk plats med barn som leker över tomtgränserna.

Astrid Lindgrens barnböcker om bästa vännerna som bor i de tre grannhusen Norrgården, Mellangården och Sörgården i bokserien Barnen i Bullerbyn (1947, 1949, 1952) hör till klassikerna.
Böckerna har även filmatiserats av Lasse Hallström (Alla vi barn i Bullerbyn, 1986, och Mer om oss barn i Bullerbyn, 1987).

Annons

7. Moment 22

Ond cirkel eller paradoxalt dilemma. Ett vanligt exempel är att du måste ha erfarenhet för att få jobb, men utan ett jobb kan du inte få erfarenhet.

Moment 22 är också en roman skriven av Joseph Heller (Catch-22, 1961) om en fiktiv amerikansk flygkapten som i ett försök att få återvända hem fastnar i ett cirkeldilemma. Boken har även filmatiserats flera gånger.

Annons