7 saker vi slutat göra i bilsätet – kommer du ihåg de klassiska bilarna från förr?
En ny tid var kommen, när hästarna byttes ut till hästkrafter. Den första bilen, som också var en traktor, sägs vara Joseph Cugnots ångvagn från 1769. Sedan dess har utvecklingen fortsatt köra på. Här är några fordon från förr – kommer du ihåg?
Fem fordon från förr som blev bilklassiker
Volkswagen "Bubblan" Typ 1
En riktig kändis till bil med många ansikten – och namn. ”Bubblan” eller ”Skalbaggen” (Beetle) bär egentligen det något mer kantiga namnet Typ 1. Den lilla skalbaggen räknades länge till världens mest producerade bilmodell (över 23 miljoner i världen) och var en vanlig syn ute på vägarna.
Originalet från tyska biltillverkaren Volkswagen dateras 1934 och till Sverige kom de första bilarna 1948, men sin största popularitet fick bilen under 60-talet, innan kurvan dalade och fabriksbandet för den ursprungliga Bubblan stannade 2003.
1980-talets polisbilar och bilreklam med Björn Borg
Saab 900
Nu får vi kika i backspegeln, för den gamla 900-modellen slutade tillverkas 1993 (och Saab-bilar 2011), men visst syns den där – kanske på en långtur under 1980-talets hurtiga dagar med packning av skidvalla och tubsockor. Saab 900 är en klassiker från den svenska biltillverkaren som såg dagens ljus 1978 och när Saab turbo lanserades kom draghjälp i form av tidens största sportstjärnor Björn Borg och Ingemar Stenmark.
Volvo
Villa, vovve och … Vi hade i alla fall tur med vädret-volvo? En 245:a med instuvad familj på långsemester, i stil med den svenska kultfilmen, var inte en ovanlig syn under 1980-talet.
Eller för den delen en Volvo 740 med baksätet fullt av ”när är vi framme”, ”jag är törstig” och ”måste kissa”. Och visst minns vi tidens polisbilar, som parkerat intill korvkiosken eller slirade fram i snömodd med blinkande saftblandare.
Mini
Den ursprungliga modellen togs fram av Alec Issigonis för BMC (British motor corporation) 1959, en tuff liten bil som kallades Mini och blev till ett eget bilmärke 10 år senare (från att ha producerats under olika namn). I Sverige kallades bilen för ”hundkojan”.
Renault 4
”Laban” var ingen bil att skryta om. Det gjorde i alla fall reklamen gällande för Renault 4 (även kallad 4L, därav smeknamnet) i ett slags tvärtom-pr-trick för den till ytan flärdfria bilen med fokus på enkelhet, som skulle kunna köras av ”alla” – något som låg i tiden. Och samtiden svarade gillande. Den franska lilla bilen visades först upp 1961 och tillverkades fram till 1994.
Källa: Tekniska museet, Vi bilägare, Svd
7 saker vi slutat göra i bilen: minns du myntparkering och bilkartan?
1. Samla mynt till parkering.
Förr skramlade det till i handskfacket, om en hade tur, av sparad växel som kunde pyntas ner i parkeringsautomaterna.
2. Veckla ut bilkartan.
Före GPS:en var kartboken ett måste i bilen. Att be passagerare vara kartläsare, eller själv köra till vägkanten för att ta sig en titt, var en naturlig del av resan. Att hitta fram var nog inget stort problem, däremot att veckla tillbaka kartan.
3. Använda cigarettändaren.
Även om 12V-uttaget finns kvar i en del bilar är det sällan för en glöd nuförtiden.
4. Veva ner vindrutan.
Elektronik har ersatt armmuskeln, griptaget och envisheten som krävs för att veva ner (och upp) en bilruta manuellt. Kanske för att få en fläkt i bilen som också saknar AC. Visste du att fönsterhissarna kom under 1930-talet? Och luftkonditionering runt tio år senare.
5. Låta bli säkerhetsbältet.
Säkerhetsbältet har räddat många liv. Med bilarnas framväxt ökade även antalet olyckor orsakade i trafiken. Under 1950-talet började säkerhetsaspekten uppmärksammas mer och till en av de främsta svenska uppfinningarna under 1900-talet räknas trepunktsbältet. Sedan 1975 är det lag i Sverige på att använda bilbälte i framsätet, och från 1986 även i baksätet.
Behovet att även säkra och skydda miljön, där bilen haft stor påverkan, har också blivit en aspekt som pockat på utveckling med tiden.
6. Byta kassett i bilstereon.
Att fippla med kassetter eller cd-skivor för skön musik under färden är inget du gör i dagens nya bilar.
7. Köra på vänster sida.
Högertrafikomläggningen den 3 september 1967 orsakade en ordentlig svängom i Sverige då landet bytte riktning från vänster- till högertrafik.
Källa: Tekniska museet, Stockholmskällan