Elin: Jag berättade inte om mitt barn för min nya kärlek
Mikael och jag gick isär när vår dotter var fyra år. Året som följde la jag merparten av min tid på min dotter och på att komma över skilsmässan och besvikelsen över att inte ha fått kärnfamiljen som jag hade drömt om.
Allt eftersom tiden gick mådde jag bättre och bättre, och kunde samtidigt se att vår dotter trivdes fint med att bo varannan vecka. Det gjorde att jag fick mod att ge mig ut i dejtingdjungeln.
Min väninna övertalade mig att skapa en profil på en dejtingsida, och jag träffade ett par trevliga män. Det blev dock aldrig något seriöst, men det var egentligen helt ok med mig för det jag mest behövde vara bara att få ha lite trevligt.
Jag kom samtidigt fram till att jag gjorde bäst i att hålla isär mitt dejtingliv och mitt familjeliv, så länge som det inte blev något mer seriöst. Därför träffade min dotter heller aldrig de män jag dejtade, och jag berättade heller inte som regel att jag var mamma. Om de har frågat hade jag självklart sagt det, men jag såg ingen anledning att själv ta upp det.
Så skedde inte heller när jag började skriva med en som hette Fredrik. Han var nämligen helt öppen med att han inte var ute efter något seriöst, då han precis hade avslutat en lång relation och dessutom hade mycket på jobbet. Mest av allt ville han träffa någon som var ok med att ses utan några förpliktelser. Det passade mig fint, för jag hade ju dessutom min dotter hos mig varannan vecka.
Blev allt mer seriöst
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Fredrik och jag sågs första gången på en restaurang inne i stan. Vi hade en riktigt trevlig kväll tillsammans och bestämde att vi skulle ses igen, vilket vi gjorde två veckor senare. Därefter bjöd jag hem honom till mig.
Vi pratade om allt möjligt, men jag fick aldrig sagt att jag hade en dotter. För det första kom ämnet aldrig upp, och samtidigt tyckte jag att så länge det inte skulle kunna bli något seriöst av det hela så spelade det heller ingen roll.
Efter ett tag började vi dock bli lite mer seriösa med varandra, på så sätt att vi träffades regelbundet och alltid hemma hos honom då det var smidigast i förhållande till var vi arbetade. Jag tyckte att det var lite underligt att han inte visste att jag hade en dotter, eftersom hon ju var en så stor del av mitt liv, men nu hade det gått så lång tid att det tog emot att ta upp det.
Efter ett par veckor skrev Fredrik till mig att han blivit förälskad i mig, och att det där med att inte ha några förpliktelser var inaktuellt. Nu var han redo för ett förhållande.
Jag blev glad för jag kände likadant, men det betydde också att jag skulle bli tvungen att berätta för honom att jag hade en dotter. Jag svarade honom att jag blivit väldigt glad av det han skrivit, men att jag hade något som jag måste berätta för honom. Dagen efter åkte jag hem till honom och la korten på bordet.
Fredrik såg chockad ut och stammade fram att det självklart inte var något problem att jag var mamma. Han kunde dock inte förstå varför jag aldrig hade sagt något, och på ett sätt kände han sig förd bakom ljuset.
Behövde fundera
Jag försökte såklart förklara varför jag inte hade sagt något, men han sa att han behövde tid att fundera.
När jag gick därifrån var jag rädd för att jag aldrig skulle höra av honom igen. Som tur var tog det bara ett par dagar innan han ringde och sa att om jag lovade att det inte fanns något annat som jag inte hade berättat, så ville han gärna ge vår relation en chans. Och det lovade jag honom, för så var det ju.
I dag är jag och Fredrik ett par, och snart ska han få träffa min dotter. Det ser jag fram emot.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]