Elin: Han ville hellre spela datorspel än vara en bra pappa till våra barn

Jag var jublande glad när jag vid 22 års ålder fick mitt första barn, Elliot. Min kille Mikael var 26 år och han var också stolt och glad.

Efter reklamen: Se också: 7 typer av gräl som är extra skadliga för relationen

Även om vi nu var en liten familj betydde det inte att han slutade tillbringa sin fritid med att spela datorspel. Men det hade jag inte förväntat mig heller. Mikael var som han var. Hans arbete betydde mycket för honom och jobbet skötte han alltid minutiöst.

Trots att vi var unga låg allt ansvar på barn och hem på mig, men jag tyckte inte det var något problem då.

Elliot var en lätt bebis. Han var lugn och glad – åt och sov bra. När han var ett år kände jag intensivt att jag ville ha ett barn till och Mikael var med på tåget.

En läsarberättelse om att bli sviken av en förälder.

relationerLäsarberättelse: Pappa finns inte längre i mitt liv

Min glädje var stor när jag blev gravid nästan genast. Men lyckan förbyttes i sorg efter ett missfall.

Vi försökte förstås igen och även denna gång blev jag fort gravid.

På ett tidigt ultraljud såg både Mikael och jag det lilla hjärtat slå.

– Det kan vara tvillingar för det finns två gulkroppar, förklarade läkaren. Men de är ännu så små och det kan vara förklaringen till att vi bara kan se ett barn.

Där fanns i alla fall ett barn vars hjärta slog.

I vecka 20 fick vi veta att det bara fanns ett barn, men hjärtat hade slutat slå och min värld rasade samman.

relationerSanna: Jag var ensamstående mamma och fattig

Två veckor senare lämnade jag Mikael för både sorgen och att ensam ta hand om Elliot blev för mycket för mig. Jag behövde avlastning och tröst, men fick ingetdera av Mikael.

Visserligen visste jag att han inte var världens bästa far men jag hade räknat med att han skulle ta hand om Elliot lite mer nu när jag mådde så uselt. Men Mikael satt bara framför sin dator.

Jag hoppades att om jag lämnade honom skulle han lära sig att ta hand om sin son, eftersom jag inte alltid skulle finnas tillhands. Elliot skulle ju nu bo varannan helg hos sin pappa.

Min plan verkade fungera.

relationerKatarina: Vi var föräldrar på lånad tid

Mikael tog sig i kragen och blev en hyfsad far till Elliot och ett halvt år senare hittade vi tillbaka till varandra igen. Jag hade trots allt saknat honom och sett i backspegeln saknade jag möjligheten till ett andra barn.

Mikael hade utvecklats som pappa och jag hoppades och trodde att han skulle vara vuxen nog att ta ansvar för två barn.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Min nästa graviditet var snart en realitet och denna gång gick allt som det skulle. Vi fick Ella, men det blev svårare än jag trott att komma hem med ett spädbarn och samtidigt ha ett blöjbarn i huset.

Mikael ville fortfarande bara spela. Han ville inte hjälpa till eller göra något tillsammans med oss. Han hade fått ett nytt jobb och var inte hemma förrän barnen lagt sig. Vaknade de och grät blev han sur.

Det slutade med att jag lämnade honom igen. Han hade inte alls mognat. Han ville inte alls ta något ansvar för sin familj, jag hade lurat mig själv.

relationerMaria: Min jobbiga uppväxt gav mig smärtor i kroppen

I dag är barnen 3 och 5 år och min och Mikaels relation fungerar någorlunda. Men jag måste hela tiden hålla ett vakande öga över att barnen har det okej hemma hos honom.

På förskolan har de larmat om att barnen verkar vara oroliga vid vilan och om de somnar har de ofta mardrömmar. Det visade sig att de tagit illa vid sig av Mikaels ständiga och våldsamma datorspel.

–Men det är ju bara spel, hävdar Mikael och rycker på axlarna.

För barn är det inte "bara" spel.

I dag har jag lärt mig hur jag ska hantera Mikael och prata med honom om det här. Han har fortfarande svårt att se våra barns behov – han ser enbart sina egna, men jag hoppas ändå att han en dag mognar och inser vad han betyder för Elliot och Ella.