Julia och Annelie är Dickless Drivers: ”Vi har fått många reaktioner”
Julia svänger upp mot Eskekärr säteris kafé med stil – hennes gröna Cadillac coupé Deville ser ut att kräva en del teknik att köra eftersom den är enormt lång och ligger lågt och tätt mot marken. Vingarna på bakänden och listerna på sidorna glänser trots att hon hävdar att hon inte direkt hunnit putsa så mycket. Och på bakfönstret syns den vita loggan för klubben som blivit så omtalad – Dickless Drivers.
Snart följer en svensk klassiker, för på grusvägen rullar något blått fram och speglar solljuset kanske ännu starkare. Annelies Volvo PV har fått snygga detaljer som höjer designen och de tvåfärgade däcken som mest går i vitt är självklara. Så fort de stannar börjar människor samlas kring nostalgimagneten.
Julia och Annelie är vana vid uppmärksamheten. Deras hobby väcker känslor och det är kanske så det ska vara.
En cool gammal klassisk bil är ett krav för att bli medlem i deras entusiastmotorklubb som de kaxigt döpt till Dickless Drivers. För när många klubbar består av män som äger fordon och där tjejerna mest åker med så vill Julia Lind och Annelie Sundberg lyfta tjejerna som väljer att ta ratten och ägandet själva.
– Bilar har funnits med under hela min uppväxt, berättar Julia och fortsätter:
Jag har varit med på bilträffar runt omkring i Sverige sedan jag var jätteliten
– Min pappa och mamma, farfar och farfarsfar har alla haft ett motorintresse. Jag har varit med på bilträffar runt omkring i Sverige sedan jag var jätteliten. Det var en livsstil som jag egentligen är född in i.
Vintage, inredning och loppisar
Även ett annat intresse har delvis följt med hemifrån och det är att köpa vintageprylar, gärna inredning. Att åka på loppisar är inte sällan som att besöka potentiella guldgruvor.
– Vi hade det inte speciellt gott ställt när jag var liten så att köpa begagnat hörde till. Sedan har intresset vuxit för grejer från vissa årtionden – som bland annat äldre tv-kannor.
Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis
Kläder från 50- och 60-tal är ett annat intresse och tillhör stilen som följer med bil- och rockabillyintresset.
– Pappa sålde under många år klassiska stålkammar på marknader och jag brukade hjälpa till och gravera dem på plats.
Julia hade en lillebror som hade jänkarbilar och tankarna på att faktiskt köpa sig en egen växte allt eftersom. Pengar sparades och hon höll ögonen öppna för fynd. Drömmen blev sann 2013 när hon köpte sin pärla – en Cadillac coupé Deville från 1961. I år var det hennes tionde sommar med bilen.
– Det känns konstigt. Tiden har gått fort, säger Julia.
Drömbilen i tuggummirosa
Kanske kan hon en dag köpa den bil hon allra helst skulle vilja äga – en Chrysler New Yorker – 1957 i tuggummirosa färg.
– Det hade verkligen varit en dröm, ler hon.
Julia åker fortfarande på bilträffar ihop med familjen, släkten och min sambo. Framförallt är helgen runt Weels & Wings i Falkenberg helig varje år. Hon älskar se generationer mötas och ha roligt ihop, från de minsta barnen till de äldsta seniorerna.
– Jag hoppas att den känslan kan fortsätta. Att bilträffarna fortsatt blir något för hela familjen, för glada människor och inte förstörs av en liten klick som mer vill enbart supa och störa. Jag vill ha kvar den mysiga känslan.
Annelie nickar instämmande.
– Det är något man måste jobba för.
Hon har också delat sitt intresse för klassiska bilar med ett mer utvidgat intresse för vintage inom många andra områden. Hennes hem är fyllt med ärvda möbler.
– Jag gillar gammal retrodesign, ler hon.
– Ditt hem är ju fyllt av kakburkar, skrattar Julia, som konstaterar att det finns vissa samlartendenser hos kompisen Annelie.
Båda skrattar hjärtligt.
Förutom vackra kakburkar finns också retrokläder, lp-skivor och mycket mer i Annelies hem.
– Jag håller ögonen öppna hela tiden och jag hittade några fantastiska klänningar under Vårgårda nostalgifestival. Det var en liten tjej som sålde sin farmors gamla. Så nu har jag för nästan alla tillfällen.
Den gamla Volvo PV:n väcker nostalgi
Det som kanske fick Annelie att börja leta bil på riktigt var när hennes man ärvde en gammal Ford Fairlane och då ville hon ha något eget. Det blev en Volvo PV från 1958.
– Jag köpte den 2019 och insåg att jag kunde ha sett bilen tidigare eftersom den körts i mina trakter.
Att den väcker nostalgiska minnen hos människor hon möter är något hon verkligen blivit varse. Många har varma känslor för hennes bil.
… och ibland en och annan besserwisser som inte tror att jag kan något om min egen bil
– Det är många frågor, men också egna minnen och ibland en och annan besserwisser som inte tror att jag kan något om min egen bil och måste mansplejna. Kanske för att jag är tjej, konstaterar Annelie.
– Då kan det bli lite tröttsamt.
Samma erfarenhet har Julia. Ganska ofta möts hon av män som har lite svårt att tro att hennes Cadillac faktiskt är hennes egen, som hon både kör och tar hand om själv.
– Det var väl en av anledningarna till att vi startade vår klubb Dickless Drivers och när det blev känt genom att vi var med i radion så har vi mest fått stöttning och en mängd peppande reaktioner. Men det finns också en del som irriterat sig på att vi bara är till för tjejer och jag tror också att namnet spelar in där. De som var mest grova kallade oss naturligtvis en del uttryck av bara farten, skrattar Julia.
En del tar namnet alldeles för allvarligt
– En del tar namnet alldeles för allvarligt. Samtidigt är det rätt konstigt att ingen tror att man äger sin bil själv. Om min sambo är med pratar många med honom istället om de vill kommentera Cadillacen.
Igenkända efter radioinslaget
Inslaget i radions P4 blev det mest lajkade någonsin i Sjuhärad och det har gjort att allt fler vet vilka Julia och Annelie är numera när de åker ut ihop.
– Heja er, jättebra – var en vanlig reaktion som vi fick.
Att de ibland ses som exotiska tror de att de har gemensamt med kvinnliga hårdrockare och kvinnliga jägare.
Julia ser särskilt till att sprida sitt intresse och försöker vara en förebild när det gäller att gå sin egen väg genom sitt jobb.
En cool gymnasielärare
Till vardags är hon nämligen en supercool lärare på gymnasiet och kör gärna sin Cadillac dit. Hon har infört vintagefredag för sig själv och då möter hon eleverna i klassisk 50-talsoutfit och med frisyr och smink som passar tidsperioden.
– Det känns faktiskt jättebra, men jag kanske inte riktigt passar in i den där vanliga bilden av hur en gymnasielärare ska vara, konstaterar Julia.
Samtidigt visar hon på att man kan välja ett helt eget sätt att leva och klä sig – som inte följer trender och det uniformstänkande som gärna styr och talar om hur det ska vara så att ingen sticker ut för mycket.
Både hon och Annelie har kompletterat sina bilar med retrohusvagnar, som de gärna tar med på gemensamma utflykter. Allt för att krama ur lite mer av det bilburna livet.
Dickless Drivers-initiativet har spridits till USA
Deras engagemang har visat sig smitta också. Det är nämligen så att deras initiativ Dickless Drivers oväntat har blivit internationellt genom en nystartad grupp i USA.
– Det trodde vi aldrig. Vi startade ju själva i mars 2020 så det är inte länge sedan direkt.
På hemmaplan ser återväxten också fin ut – Julia har två små barn, Lily och Nancy, och Annelie har tre betydligt äldre barn i Cecilia, Felix och Lukas. De är redan inslussade i motorvärlden. Och när man har ett starkt intresse är det avgörande att man hittat rätt kille också.
– Min man träffade jag på Tinder, erkänner Julia, som inte fastnade för någon porträttbild utan naturligtvis en snygg bilbild i profilen.
– Bilarna var rätt årsmodell. Det var viktigast, ler hon.
Julia och Annelie träffades första gången 2019 i en bilkaravan på Nostalgifestivalen. De hade gemensamma vänner och hamnade i samma bil. Därefter inser de att de lite oväntat blivit vänner för livet.
– Vi vet precis var vi har varandra. Ringer eller sms:ar varje dag och träffas ofta, berättar Julia.
Killen som kom med oväntad ros
De stöttar varandra i vardagsbekymmer och gläds med varandra när det går bra. Skrattar åt märkliga situationer och möten.
– En gång kom en mäklare hem till mig för att värdera mitt hus. När han såg bilen blev han riktigt förvånad, frågade om den verkligen var min – ”kör du den också?”, sa han, berättar Julia och skrattar.
– Typiskt, konstaterar Annelie.
Julia har förvisso även mött motsatsen, som när hon körde sin pappas bil i en karavan när hon var yngre. Det gick långsamt framåt och plötsligt sprang en ung kille i 19-årsåldern ut ur en bil längre fram, han köpte en ros av en rosförsäljare och vände sig om.
– Han gick fram till min bil och gav mig rosen. Han sa att det var så coolt att jag var tjej och körde bilen själv. Då var det ännu mer ovanligt och jag kommer aldrig glömma den killen.