Amy: Min hyresgäst började bete sig konstigt
När jag var 27 år, gick jag och min pojkvän isär. Eftersom det var min lägenhet vi hade bott i tillsammans, var det han som var tvungen att flytta, men jag var tvungen att hitta en hyresgäst eftersom jag inte hade råd att bo i lägenheten ensam.
Min kusin flyttade in hos mig
Innan jag hade hunnit annonsera om ett ledigt rum hade min mamma redan hittat en hyresgäst åt mig, nämligen min jämnåriga kusin Tobias, som är son till min moster. Han hade separerat från sin flickvän och behövde en plats att bo på, och det tomma rummet i min lägenhet skulle fungera bra för honom under en tid.
Tobias och jag har alltid haft en bra relation. Vi har aldrig varit särskilt nära, men vi hade kul med våra andra kusiner när det var familjeträffar. Därför tänkte jag att vi skulle komma bra överens om han flyttade in hos mig. Kanske skulle vi till och med bli bra vänner.
Därför tvekade jag inte att erbjuda honom mitt rum. Tobias tackade ja och flyttade in veckan efter.
Han var inte hemma mycket, och när han var det, tillbringade han mest tid på sitt rum. När vi träffades i köket var det trevligt, så på det sättet var han en enkel och okomplicerad hyresgäst.
Han började bete sig mycket märkligt mot mig
Kort efter att Tobias flyttade in skulle vi båda gå på vår gemensamma mormors födelsedag, och där betedde han sig plötsligt mycket underligt.
Han kom lite senare till festen eftersom han behövde ordna något på sitt jobb, som hans mamma förklarade. Och när han kom, hälsade han artigt på nästan alla, men kunde knappt titta på mig.
Jag hade hoppats på att kunna åka med honom hem i hans bil eftersom jag åkt buss dit, men plötsligt var han bara borta och hade inte sagt hej då till mig.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
En annan gång, efter att han hade bott hos mig i några månader, skulle vi gå på hans lillasysters konfirmation. Jag tog för givet att jag kunde åka med honom, men där hade jag fel.
– Tyvärr, jag måste bara åka förbi en av mina kompisar och hjälpa honom med hans dator, så vi ses där, sa han när jag i köket på morgonen frågade om jag kunde få skjuts.
Om jag trodde att jag kunde åka hem med honom efter konfirmationen hade jag också fel. Ännu en gång gick han tidigt och sa hej då så snabbt att jag knappt hann fråga om jag kunde åka med.
Hans beteende fortsatte på detta sätt när vi träffades med familjen, även om han var trevlig när vi var hemma i lägenheten. Jag förstod ingenting, och jag kunde inte låta bli att bli lite ledsen över hans beteende.
När han träffade en tjej blev vår relation bättre
Efter ungefär ett halvår på det här sättet träffade jag en dag en trevlig tjej i mitt kök. Det var Lotta, Tobias nya flickvän. Tobias presenterade oss för varandra, och jag var rädd att han nu också skulle börja bete sig underligt hemma.
Lyckligtvis hände det inte – faktiskt inträffade det motsatta: När Tobias började visa upp Lotta för familjen var han som sitt gamla jag.
På familjehögtider började han fråga om jag ville följa med Lotta och honom, och han erbjöd mig alltid skjuts hem, om de inte skulle till Lottas lägenhet.
Vad hade hänt? Plötsligt insåg jag sanningen: Tobias hade varit rädd för att familjen skulle tro att vi var ett par. Det förklarade allt, och därför hade han undvikit mig.
Nu, när han hade fått en flickvän, hade han inte längre den rädslan och kunde därför vara normal igen. Jag kunde inte låta bli att le vid tanken, för jag hade aldrig tänkt på det sättet om honom. Han var ju min familj.
I dag har Tobias och Lotta flyttat ihop, och jag har en bra relation med dem båda. Jag har också varit tvungen att hitta en ny hyresgäst, och den här gången är det inte någon jag redan känner.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]