Sanne Salomonsen om när livet vändes upp och ner: "Jag sjöng mig till en blodpropp"
Sanne Salomonsen, 67 år, har uppträtt mycket i Sverige genom åren. Bland annat i Björn Skifs konsertturné Badrock, tillsammans med exmaken Mats Ronander, och i julshowen Stjärnklart.
Dessutom har den danska stjärnartisten tävlat i svenska Melodifestivalen två gånger där hon som bäst placerade sig sjua i finalen med ”Higher Ground” år 2005.
Men hennes överlägset största hitlåt i Sverige är ”Den jeg elsker” som den svenska publiken garanterat får höra då Sanne i sommar som 67-åring debuterar i Diggiloo.
– Ja, man kan ju vara i olika åldrar när man debuterar. Theoz är till exempel bara 17 år, skrattar hon. Men just det gör att det blir extra roligt och vi tilltalar ju olika målgrupper. Jag älskar när det är en sådan blandning av artister som gör att vi får en stor bredd.
Känner du någon i gänget sedan tidigare?
– Ja, jag har uppträtt med både Lena Philipsson och Jessica Andersson innan. De är inte bara väldigt duktiga på scenen utan dessutom härliga personer. Sedan blir det jättekul att lära känna de andra också. Jag har fått ett mycket bra intryck av alla och har verkligen längtat efter att dra i gång.
Det här är Sanne Salomonsen
Ålder: 67 år.
Familj: Sonen Victor, 33, barnbarnen Mingus Ray, 10, och Maggie Ray, 6. Två hundar som heter Lune och Larry.
Bor: I ett hus på landet i nordöstra Danmark.
Intressen: Musik, barn och barnbarn, mina hundar och träning.
Aktuell med: En av artisterna i årets upplaga av Diggiloo som turnerar runtom i Sverige från början av juli till 20 augusti. Övriga artister är Lena Philipsson, Jessica Andersson, John Lundvik, Robin Bengtsson, Mariette, Liamoo, Theoz och komikern Måns Möller.
Hur stor är du i hemlandet Danmark om man jämför mot Sverige – kan du gå lugnt på gatorna utan att bli anstormad av fans?
– Haha, nej, det är därför jag bor på landet med mina hundar. Om jag ska gå och shoppa eller göra något annat på stan är det bättre att åka till Sverige. Där är jag inte lika igenkänd eller påpassad på samma sätt.
Med andra ord blev det ett enormt pådrag i dansk media då du drabbades av en blodpropp i hjärnan våren 2006?
– Ja, det skrevs och pratades mycket om det hemska som inträffade. Det var tufft att ta mig igenom den perioden eftersom jag hade hela Danmark som vittne. Samtidigt fick jag en hel del stöttning och kärlek, som betydde mycket i vägen tillbaka.
Låter som en fruktansvärd upplevelse. Hur gick den till egentligen?
– Jag tränade i mitt hemmagym när jag plötsligt föll ihop och kollapsade, utan någon som helst förvarning. Som tur var hade jag min manager hemma hos mig just då, som direkt ringde efter en ambulans. Det finns bra behandling att få, bara man kommer in i tid och det gjorde jag.
Ändå var det väldigt allvarligt. Släkt och vänner visste inte om du skulle klara dig och du blev kvar tre veckor på sjukhuset i Köpenhamn?
– Ja, det måste ha varit fruktansvärt för mina närmaste, som exempelvis sonen Victor. Han var bara 18 år då. Till en början var jag förlamad på vänster sida av kroppen, men för mig fanns inget annat än att fixa detta! Eftersom jag hade en bra kondition av all träning satte jag tidigt i gång att träna upp min kropp och när jag kom hem kunde jag gå igen. Två dagar senare var jag ute och promenerade med mina hundar. Jag hade bestämt mig för att inte vara sjuk.
Sanne fortsätter:
– Med tanke på att jag hade fått en blodpropp i hjärnan och var nära att dö tyckte nog många att jag borde vara mer försiktig. Samtidigt var det en arbetsskada. Såret på halspulsådern var ett resultat av att jag hade ansträngt rösten så länge och när det gick hål på såret gick det rakt upp i hjärnan.
Sen blodproppen är jag noga med att sköta min kropp
Är du rädd för att råka ut för något liknande igen?
– I dag finns inga ärr eller tecken på att det skulle hända igen. Jag är också noga med hur jag sköter min kropp, med träning och kost. Det som kanske skulle behövas lite mer av är återhämtning och vila. Men jag älskar fortfarande att stå på scenen och möta mina fans, det får mig att må väldigt bra.
Hur har ditt sätt att se på livet förändrats?
– Väldigt mycket, framför allt fick jag lära mig att jag inte är odödlig utan ska vara glad och tacksam för varje dag jag får. Jag har utan tvekan blivit bättre på att uppskatta livet och se det positiva i tillvaron. Jag tackar faktiskt högt varje dag för att jag får kliva upp på morgonen. Är en andlig person som också mediterar mycket.
Din låt ”Overgir mig langsamt” är mest känslosam för dig, men den får inte tittarna på Diggiloo höra?
– Nej, den är inte någon hit i Sverige på samma sätt som i Danmark. Däremot betyder låten enormt mycket för mig eftersom den handlar om min kris och dåliga mående efter sjukdomen. I texten sjunger jag bland annat om min son Victor och mig och då väcks minnena till liv, då han satt där vid min sjuksäng och vi båda var livrädda.
I dag har du även två barnbarn, Mingus Ray och Maggie Ray. Hur är du som farmor?
– Haha, jag hade hoppats att få slippa den frågan. Jag är nämligen inte så bra farmor som jag skulle vilja vara, i alla fall när det gäller att träffas ofta. Min son bor med sin familj i Köpenhamn medan jag ju bor på landet i nordöstra Danmark. Det är en bit emellan och jag är ofta ute på turné och spelar. Men när vi väl ses är jag närvarande till hundra procent. Då spelar vi fotboll ute på min stora tomt, leker med hundarna och har det väldigt mysigt ihop.
Sanne Salomonsens liv i år
1955 Sanne föddes i Köpenhamn, Danmark, på årets näst sista dag.
1971 Fick hon sitt första skivkontrakt som 16-åring och släppte sitt debutalbum åter därpå.
1988 Sonen Victor föds och det var också året för superhiten ”Den jag elsker”, som belönades med en Grammis i Sverige.
2012 Sanne blir farmor för första gången till barnbarnet Mingus Ray.
2016 Sannes andra barnbarn Maggie Ray föds.
Hur har du och exmaken Mats Ronander – som är far till Victor och farfar till dina barnbarn – lyckats hålla en sådan bra relation till varandra genom åren?
– För oss har det aldrig varit några problem. Vi har alltid varit goda vänner och jag kan inte tänka mig att inte ha Malla i mitt liv. Vi turnerar ihop så ofta det finns möjlighet och har en jättefin kontakt.
Men någon man som du har ett förhållande med finns inte i ditt liv för tillfället?
– Nej, jag bor själv med hundarna. Är ganska skönt att bestämma allt på egen hand, haha. Sedan är det ju så att om jag någon gång skulle säga något om en man som kommer ut i danska pressen, ja, då har jag fotografer springande hemma hos mig hela tiden.
Båda dina föräldrar var musikaliska så det var kanske ingen skräll att du blev artist?
– Nej, mamma var bra på att sjunga och uppträda, och pappa spelade piano. Han var akademiker, Grönlandsforskare och ornitolog som skrev flera böcker, medan mamma som många andra kvinnor på den tiden gick på hushållsskola och utbildade sig till att bli en god mor. Men hon började att arbeta då vi barn hade flyttat hemifrån, som expedit på en skoavdelning.
Sanne var bara 13 år när hon debuterade i bandet Curled Edges, 15 år när hon slog igenom i musikalen ”Hair” och 17 år när hon släppte sitt debutalbum.
Jag älskar Sverige och kallar mig för svenskofil
– Ja, karriären satte tidigt hög fart och jag är så glad och stolt över allt roligt jag fått göra genom åren. Frånsett alla plattor och turnéer har jag spelat film, teater och musikaler i både Danmark och Sverige.
De sju åren som du bodde i Sverige och alla spelningar i ditt grannland har bidragit till en speciell diagnos på dig?
– Haha, ja och jag har själv ställt den – svenskofil. Därför ska det bli så roligt att åka runt i ert vackra land igen. Jag kommer att njuta varje sekund av Diggiloo, avslutar Sanne Salomonsen med ett leende.
Sanne Salomonsens sommarfavoriter
Min bästa sommar
– Det är svårt att bara välja ut en, både när det gäller privat och karriären, men alla somrar sedan barnbarnen föddes har varit härliga. Jag älskar att umgås och går gärna till stranden med dem. Jag bor väldigt nära havet och de gillar att bada. För egen del vill jag att det ska vara ganska varmt för att hoppa i, även om jag inte är någon badkruka i alla fall (skratt).”
Roligaste semestertabben
– Det var i början av 1990-talet och jag hade dubbla spelningar den dagen. Jag skulle snabbt till flygplatsen i Köpenhamn för att ta mig vidare till kvällens konsert med Badrock i Sverige och just denna gång var sonen Victor med mig. I stressen snubblade jag på en sorts monitorlåda så att blodet bara rann nedför benet så vi fick poliseskort till flyget för att hinna.
Bästa bok i hängmattan
– Jag gillar böcker om livsfilosofi och en favorit är ”The Secret”, som är skriven av Rhonda Byrne.
TV-serie en regning dag
– Jag är sällan hemma och kollar inte så ofta på TV, men det blir en del serier på Netflix. Den som fått mig att skratta mest genom åren är ”Vänner”.
Smultronställe i Sverige
– Oj, jag kan nog inte bara välja ut ett, haha. Det finns så många härliga platser. Stockholm och Göteborg är väldigt fina och jag har en kompis i Ystad som jag besöker ibland – där är det jättemysigt.
