Nya vänner och djupa samtal – Bokcirklar är vår tids lägereld
Av en slump hamnade Pernilla Rönnlid och Susanna Lundell i samma bokcirkel 2022. De började prata om bokcirkeln som det perfekta sättet att kombinera litteraturintresse och samvaro. I dag har de skrivit en bok tillsammans: Soppor och bokcirklar.
– Vi sa att vi borde skriva en bok om bokcirklar. De verkar vara en växande trend och en slags motrörelse till den korthuggna kommunikation vi lever med i dag. Jag upplever ett ökat intresse för fördjupade samtal och att läsningen får ta tid, säger Susanna.
– Så är det. Genom litteraturen kan vi ta upp existentiella frågor och prata om sådant vi annars sällan pratar om. Bokcirkeln blir också ett forum för att mötas öga mot öga och umgås. Böckerna är kittet och blir en anledning att ses, säger Pernilla.
Hon har publicerat flera kokböcker och tände direkt på idén om en bok om bokcirklar – och soppor. För boken innehåller inte bara tips och tankar kring bokcirklar utan också härliga recept på soppor, bröd och desserter.
Susanna bjuder på en underbart god glutenfri kardemummakaka från receptsamlingen i boken. Den avnjuts med lättvispad hallongrädde.
– Soppor är enkelt, billigt och gott och vi tyckte båda att det passar bra att bjuda på i en bokcirkel, om man väljer att träffas hemma hos varandra, säger hon med ett leende.
Inte bara för ”kulturtanter”
Så vad är grejen med bokcirklar? Är det inte bara ett forum för kulturtanter och litteratursnobbar i medelåldern? Nej, säger Pernilla. Bokcirklar passar alla som tycker om att läsa och varje bokcirkel bestämmer själv vad som ska läsas. Det finns inga måsten. Man måste inte ens ses ”live”, utan kan köra digitalt.
– Det finns fördomar om att man i en bokcirkel bara läser tunga klassiker och ”fin” litteratur. Några kanske känner sig dumma för att de inte är så belästa. Men det finns bokcirklar för alla smaker; deckare, fantasy eller feel-good. Grejen är ju att diskutera böckerna i grupp, vilket ger en annan upplevelse än att läsa ensam. I gruppen får man bolla sina reflektioner och ibland upptäcker man saker som man inte har sett, genom någon annans ögon.
– Precis. Man får nya perspektiv. Boken blir så mycket mer än om man bara läser själv. Men alla är olika, en del gillar inte att prata om sin läsning och då kanske inte en bokcirkel är rätt, konstaterar Susanna.
Att det mest är kvinnor som deltar i bokcirklar tycker författarna är lite synd. Men det finns naturligtvis män som gillar att diskutera böcker. Idealet är ju annars en mix av folk från olika samhällsklasser, åldrar och kön.
10 frågor för bokcirkeln: Vad pratar man om?
Det finns många teman man kan fokusera på i en bokklubb. Men om du vill ha lite hjälp att komma igång så har ofta bibliotek och bokaffärer tips på böcker och frågor att prata kring.
Testa dessa frågor:
• Vad tycker du om karaktärerna?
• Vem känner du mest/minst för?
• Varför tror du att de agerar som de gör?
• Vilka teman handlar boken om?
• Hur är den skriven, gillar du språket?
• Lyckas författaren beskriva karaktärerna och miljöerna?
• Ser du några symboler i texten?
• Vad vill författaren säga med boken?
• Vilka känslor väcker boken hos dig?
Inför boken gjorde författarna research och kom bland annat i kontakt med en bokcirkel med bara män. En annan bokcirkel har medlemmar födda olika årtionden; från 20 år till 80.
– Man kan ha bokcirklar på alla möjliga teman och vända sig till alla åldrar och målgrupper. Faktum är att vår trendspaning visar att fler unga tycks intressera sig för bokcirklar, vilket är överraskande med tanke på den snuttifierade läsning unga är vana vid, säger Susanna och tillägger att ljudboksboomen har bidragit till att fler ”läser”.
Ha en struktur och en loggbok
Pernilla understryker att det inte finns några rätt eller fel i en bokcirkel. Alla sätt som fungerar är bra sätt. Men det underlättar förstås att ha en struktur för regelbundna träffar, så att det verkligen blir av. Att styra upp är bra, tycker hon. Ett tips är att sätta upp några frågeställningar att samtala kring, de är en hjälp på vägen vid läsningen och samtalet seglar inte iväg för mycket.
– Ha gärna en loggbok så att ni vet vilka böcker som har lästs. Om man inte kommer på någon passande bok är biblioteken väldigt behjälpliga. De har kassar med böcker för bokcirklar och kan hjälpa till med frågor och annat.
Både Susanna och Pernilla är bokslukare av stora mått. Susanna är förtjust i noveller och lyfter fram Stargate av Ingvild H. Rishøi som en favorit. Pernilla blev djupt berörd av Love me tender som handlar om en vårdnadstvist.
– Jag hade nog aldrig valt boken själv, men är glad att jag fick chansen att läsa den. Den fick mig att tänka på stora, existentiella frågor och det blev ett fint samtal efteråt i bokcirkeln.
De hoppas båda att fler ska upptäcka hur fint och inspirerande det är att få möjlighet att diskutera böcker och litteratur. Dela tankar och sätta ord på sådant man tänker på när man läser och har läst en bok.
Böcker, kaffe och fria samtal
Klockan halv åtta på morgonen hänger elva bokslukande damer på låset till konditoriet Vete-katten i centrala Stockholm. Sedan 15 år samlas den öppna bokcirkeln Breakfast book club en dag i månaden för att samtala om böcker och umgås över en kopp kaffe.
Den här morgonen är det Tessa Hadleys roman Fri kärlek som har lästs och ska dissekeras.
– Phyllis dotter Colette är en väldigt intressant och komplex karaktär tycker jag. Hon är målinriktad, jag kände när jag läste att henne kommer det att gå bra för, säger Ann-Sofie och får nickande medhåll av Cecilia.
– Ja, hon verkar ha koll. Hon bestämde sig för den framgångsrike Paul efter att ha fått en ”hård och krävande kyss” av honom. Han framstår som rätt sliskig, men i själva verket är han en bra person.
– Fast lite konstigt är det ju att han inleder en relation med en 16-årig flicka. Han var väl över 40 vad jag förstår?
Synpunkterna haglar över bordet, ordet är fritt och den som vill kommentera fångar bollen och utvecklar sina resonemang. Diskussionen övergår till att handla om huvudkaraktären Phyllis frigörelse från sitt konservativa och tråkiga liv. Hon blir handlöst förälskad i den unge Nicky och överger make och barn för ett mera vidlyftigt och spännande – men också enklare – liv i 1967 års London.
– Jag tyckte det var konstigt hur hon liksom bara flöt in i Nickys bohemiska tillvaro. Hon var van vid konventioner och ordning. Hur kunde hon acceptera att sova i skitiga lakan och leva i hans röra?
Emma skakar på huvudet och tar en tugga av sin bulle.
– Och hur kunde hon överge sina barn? Hon är en väldigt självisk person som inte alls reflekterar över hur hennes val påverkar omgivningen. Hon bryr sig inte.
Malin bläddrar i sitt ex av boken i jakt på ett stycke som belyser vad de just talar om. Hon tittar upp och rättar till sina svartbågade glasögon.
– Själv skulle jag aldrig i livet överge mina barn. Men det var väl andra tider då, det var kanske mer socialt accepterat i England att barn inte bodde med sina föräldrar. Sonen Hugh skickas ju till internatskola …
– … och hatar sin mor för att hon övergav sin familj, inflikar Helen.
”Läser det jag annars inte hade läst”
Samtalet om Fri kärlek flödar lätt och otvunget över kaffekopparna och bullarna. Samtliga kring bordet är engagerade och intresserade av att prata om såväl innehåll som den klassiska språkdräkten.
Någon kommenterar att bokens kapitel är få och långa, till skillnad från moderna böckers ofta korta kapitel med obligatoriska cliffhangers. Gruppen är rörande överens om att det är härligt att kapitlen får tar plats och att språket är rikt och flödigt. Detta är en klassiskt berättad roman om en viktig brytningstid.
Efter ungefär en timmes samtal behöver några bryta upp för att åka till jobbet. Ann-Sofie, som har det övergripande ansvaret för Breakfast book club, presenterar nästa bok som blir Nidamörkur av Peter Fröberg Idling. Det är hon och Margareta som bestämmer. Bokcirkelns tema är ”Godbitar från bokhyllan” - vilket kan innebära i stort sett vad som helst.
– Det är bara att gilla läget, säger Ann-Sofie och ler vänligt mot de cirkeldeltagare som är kvar.
– Det går bra! För mig handlar bokcirkeln framför allt om att utmana mig själv att läsa nya böcker som jag kanske annars inte skulle ha läst. Genom att diskutera med andra får jag ut mer av boken och lär mig nya saker, säger Karin.
Malin håller med.
– Man får läsinspiration och reflekterar mer kring det man läser. Man växer i sitt läsande. Och så är det såklart trevligt att umgås med andra bokslukare. Vi är ett bra gäng!