Mark Levengood: Jag har ingen aning om hur man dejtar

Efter reklamen: Se också: Så skiljer du dig bäst för barnen

Mark Levengood och jag dyker upp samtidigt på hans kontor i Gamla stan i Stockholm där vi bestämt träff. Väl inne bjuder han på kaffe och visar en antik gammal byrå som han just inhandlat på aktion.

– Visst är den fin! utbrister han och undrar samtidigt var han den ska få plats. Hela rummet är belamrat med möbler, ljuskronor och modelldockor.

Väggarna pryds av gamla fotografier av olika kungligheter, signerade av dem själva. Nyligen fick Mark bo här på kontoret några nätter. Det handlade om en råtta. En råtta lika stor som en katt. Ingående beskriver Mark när han i sin nya lägenhet, inte långt från kontoret, inser att han delar hemmet med denna råtta.

– Manligt ställde jag mig vettskrämd upp på en stol och skrek. Jag öppnade sedan fönstret och begav mig hit till kontoret. När jag sedan kom tillbaka till lägenheten sanerade jag lägenheten och sedan fanns den inte kvar. Jag förstod att den hade sprungit ut genom fönstret.

Trodde han. Mark flyttade tillbaka till sin lägenhet. Men efter fyra dagar när han sitter äter frukost såg han den stora katten, förlåt råttan, i sin säng..!

– Jag tänkte att jag flyttar härifrån. Jag drömde sådana mardrömmar under denna period.

När Anticimex väl var på plats försökte de få död på djuret genom att hälla ut gift och anordna olika fällor.

– Råttan ville inte dö och vi försökte på alla sätt att jaga och döda den, vi tog till och med min isspade från Finland. Hela köket blev förstört på kuppen, säger Mark och ryser när han tänker tillbaka på den obehagliga händelsen.

Ännu mer obehagligt blir det då han berättar att råttan hade kommit upp genom toaletten.

– Nu har vi satt en giljotin i toaletten, säger Mark lättad.

Ironiskt nog är Mark rädd för väldigt få saker. Sin fobi för både ormar och spindlar försvann vid ett tillfälle då han fick hålla i dessa djur på Skansen.

– Jag fick även hålla i en råtta, men jag kan inte säga att min rädsla för dessa djur blev mindre. Jag kände snarare att jag bara ville kasta den i väggen, utbrister han.

Till sin natur vill Mark utsätta sig för utmaningar, vilket var en av anledningarna att han sa ja till Stjärnorna på slottet i SVT.

– Först kände jag mig tveksam eftersom jag har svårt att tänka på mig själv som en stjärna, men också för att jag är totalt ointresserad av mat. Men när jag fick veta vilka andra personer som skulle vara med tänkte jag att det var ett härligt gäng. Efter 50 har jag dessutom känt att jag måste komma ur min bekvämlighetszon, utmana mig själv lite mer.

Mark Levengood: Kvinnor är roligare

Mark tycker att män som blir äldre är lite mer trista än kvinnor.

– Kvinnor blir roligare efter 50. Men männen, aktiva killar som var roliga människor, vaknar en morgon och tycker plötsligt att vinprovningar eller allt för stora utegrillar är kul, jag fattar inte grejen med det där, säger han.

Med tanke på just detta valde Mark, när det var hans tur, att gruppen på slottet skulle ägna sig åt hypnos – det var något som han själv aldrig testat och därför kände sig nyfiken på.

Han erkänner också, som den tv-profil han är, att det skulle bli bra tv av en massa kändisar som blir hypnotiserade.

– Jag vet inte om det var självsuggestion, men jag tror på riktigt att hypnosen funkade.

Att utmana sig själv och testa nya saker tror Mark är egenskaper han fått från sin mamma. Han berättar att hans mamma behöll sin nyfikenhet precis ända fram till slutet.

– Hon hade bestämt sig för att inte motarbeta sin död utan såg det som ett äventyr. Hon sa att det enda tråkiga med att dö var att hon inte skulle ha någon att berätta för hur det var.

Inte heller Mark känner fruktan för att dö.

– Jag tillhör den generation av homosexuella som tidigt tvingades att konfronteras med döden genom hela aidsepidemin.

Som barn var Mark pigg och vetgirig.

– Jag var en sådan där unge där bokstäverna stod som spön i backen kring mig. Jag älskade att lära mig saker, men koncentrationen fanns inte där. Alla ämnen blev som en enda stor soppa i huvudet på mig. Lärarna sa: ”Du som är så trevlig, kan du inte bara skärpa till dig”. Jag var inte särskilt bra på något och på gymnasiet fick jag sluta.

Mark började med tv ganska direkt, men det han drömde om var att få bli flygvärdinna.

– Det drömmer jag fortfarande om. Det är en sorg att livet går så fort för jag inser att jag kanske är lite gammal för att debutera som flygvärdinna nu. Men jag har alltid älskat kabiner och att vara ute och resa. Flygvärdinnor har också en speciell humor som jag tycker om, säger Mark och berättar om ett skämt hans vän drog när han fick servera Drottning Silvia vid en flygning.

– Drottningen frågade min vän om hon ”Kanske kunde få lite ”Apfelsaft?”. Min vän svarade då ”Vi har ingen, men vi har apfelsin”. Kungen satt intill och skrattade, men jag tror inte att Drottningen fattade skämtet.

Men ni kan ju inte driva med kungaparet så?

– Jag älskar drottningen, hon är fantastisk. Men jag sa till en kompis att det är lite konstigt att hon bott i Sverige så länge och ändå talar med sådan kraftig brytning. Han stirrade bara på mig och sa ”Ska du säga?!”. Man ska inte kasta sten i glashus….

Mark fick diagnosen ADD

Mark har tampats med en hel del ångest. Han var 16 år när han drabbades av sin första depression. På den tiden fattade han inte vad det handlade om. Han blev plötsligt både orkes- och viljelös.

Livet tappade all färg och Mark ville bara sova. Han blev aldrig suicidal, men livslusten försvann.

– Jag är i botten en religiös människa. Har man fått ett liv så är det otacksamt att ge tillbaka det, säga att man inte vill ha det. Efter ungefär tre månader kom livsglädjen åter och därefter kom depressionerna tillbaka med några års mellanrum, och så fortsatte det. Det var väldigt förvirrande för mig att drabbas av de här perioderna eftersom jag har ett underbart liv.

nöjeMeltzer öppnar upp om diagnosen: Började storgråta när jag blev hjälpt

När Mark var 57 år stod det klart att han har diagnosen ADD. Han fick också veta att depressionerna hade med diagnosen att göra.

– Under utredningen fick jag höra att mina depressioner följer mönstret av en obehandlad ADD. För oss som lever med ADD är allt lite tyngre och vi kan köra på så sjukt hårt, vilket gör att vi ofta kör på fälgarna. Vart femte år är man så slutkörd att man går in i en utmattningsdepression. I dag äter jag medicin och har ännu inte haft några tecken på en ny depression.

Efter 36 år med Jonas Gardell valde paret att gå skilda vägar. I stället för att vara ledsen och sörja separationen har Mark fokuserat på det fantastiska i att fått vara gift så länge med en så fin människa.

nöjeJonas Gardell: Jag väntade i fem år på att Mark skulle komma tillbaka

– Vårt liv har varit magiskt på många sätt. Jag kan inte se tillbaka på vårt liv och tänka att ”det var Jonas och det var jag”, vi har liksom varit varandras förutsättningar. Utan att klaga – ett liv i offentligheten kommer med sina utmaningar och i det där hittade vi både stöd och tröst hos varandra. Det var något speciellt att få komma hem, stänga dörren efter sig och oavbrutet få prata om allt förutom våra arbeten. Vi gick in i en värld där vi inte blev dömda utifrån våra prestationer, bakom de där dörrarna hade vi ett riktigt liv.

Vad var det som förenade er?

– Jonas är en sådan kreativ, energisk och fantastisk människa.Vi fick varandra att skratta väldigt mycket.

Vad var det som hände, tystnade skratten?

– Vi kom till en punkt där vi kände att ”nu gör vi något annat”. Det blev ett sådant hiskligt ståhej i media bara någon minut efter att vi gått ut och berättat offentligt om vår skilsmässa. Jag har svårt att förstå den där uppståndelsen. Det kändes som jag levde i en dokusåpa. Det har aldrig varit någon brist på kärlek mellan oss. Jonas och jag har fortfarande en jättefin relation och vi pratar ofta med varandra. Men Jonas och jag var ju barn när vi blev ett par, vi har förändrats massor sedan dess.

I en intervju med oss sa Jonas att han ofta gick runt och väntade på dig, var det så?

– Jag har kanske en väldigt positiv syn när det handlar om tid. Jag tänker att man hinner väldigt mycket på kort tid, vilket är fel. Därför är jag ofta väldigt sen till saker.

Men hans uttalande verkar bottna i något djupare, väntade han mer på dig än du på honom?

– Inte i verkligheten, nej….Det är hans uppfattning. Ett förhållande handlar om ett givande och tagande och hade vi inte haft ett balanserat förhållande hade vi aldrig hållit ihop i 36 år. Även om vi inte är ett par i dag så betyder Jonas lika mycket för mig idag som han alltid har gjort.

Älskar Jonas Gardell för livet

Han menar att det är omöjligt att efter så lång tid tillsammans gå tillbaka och sära på vad som är han själv och vad som är Jonas.

– Jag har en gång sagt att jag ska älska honom resten av livet, det är ord som jag inte kan ta tillbaka och jag vet inte ens om jag vill ta tillbaka de där orden. Jag kan inte sluta älska en människa på grund av ett slags civilståndsstatus. Vi kom bara till ett nytt skede i livet.

Mark beskriver sig själv som ”sjukt social” och att umgås med barnen, familjen och vännerna är det som gör honom allra lyckligast.

– De som älskar och känner mig på riktigt är de som ger mig ett sammanhang och definierar vem jag är. Jag kan bli stoppad på stan av folk som säger att de tycker om mig. Men ibland har jag svårt att ta det på allvar och ta alla komplimanger till mig.

Som ambassadör för UNICEF har Mark jobbat en hel del med barn. Han vet vad som är varje barns största behov.

– Främst behöver ett barn känna sig älskat, därefter är det viktigt med rutiner, säger Mark.

På frågan om hur mycket hans egna barn fått av detta säger Mark att hans kärlek till dem kommer de aldrig behöva ifrågasätta.

– Rutinerna kanske jag inte har varit lika bra på, men det har deras andra föräldrar haft koll på.

Mark menar att han säkert gjort en massa misstag när det gäller barnuppfostran, men eftersom han har en bra och nära relation med båda sina barn i dag tycker han att det är ett kvitto som räcker mer än väl.

Förutom träning hör läsning till Marks största intressen. Och så spelar han Pokemon.

– Japp, det är jag och tre kompisar som spelar. Det är ett sätt att umgås, men jag antar att de som säger att de spelar Pokémon som vuxna inte är de som får ligga särskilt mycket.

Så älskar Mark att spela spel.

– Jag gillar Rappakalja och När var det. Sedan fick jag fick jag ett penismemory som vi börjat spela. Väldigt roligt faktiskt.

Mark Levengood bor ensam

Det är mycket som är nytt med singellivet. Mark menar att det är en ny situation som han längtar efter att utforska och som han ser fram emot med spänning. Han tycker om att skapa miljöer och tycker om att inreda sitt eget nya hem.

– Jag tror ärligt talat att det är första gången jag bor själv, och jag tycker det är ganska trivsamt. Jag är allena, men inte ensam. Men tidigare var det Jonas som lagade all mat, jag tror han tyckte det var trist att jag inte delade hans intresse för matlagning. Jag får se till att inte bli en sådan som bara gör en massa snabbnudlar nu bara för att jag bor själv. Jag har faktiskt börjat göra några kryddstarka grytor som blivit riktigt bra.

Längtar du efter att träffa någon ny?

– Ärligt talat så har jag ingen aning om hur man gör när man dejtar. Gå på fjärilsmuseum tillsammans och testa om man har gemensamma intressen? Testa att ligga? Nej, det där får komma naturligt i så fall. Just nu drömmer jag om att resa runt med barnen och kanske hyra en nightrider tillsammans med några kompisar, åka runt från stad till stad, äta gott och partaja eller kanske bara sitta i bussen och lösa sudoku tillsammans. ●