Här är jeansen som din mamma och pappa bar – nu är de trendiga igen
Minns du V-jeansen? Plötsligt skulle alla ha jeans med ett sytt V på knäet – låga i midjan, tajta upptill och så vida i benen att det inte gick att cykla utan att byxbenen fastnade i kedjan.
Trenden svepte över landet som en farsot under det tidiga 1970-talet men blev lika kortlivad som den var intensiv.
Och medan de flesta andra modetrender var och är importerade så var V-jeansen en svensk historia, om än med inspiration från det franska modehuset Yves Saint Laurent.
Hon skapade succén
V-jeansens skapare är Maria Knutsson, den kvinnliga halvan i paret bakom modebutiken Gul&Blå som under sent 1960-tal och ända in på 1990-talet dominerade det svenska popmodet.
Maria Knutsson, född Maria Grazia Lopez, utbildade sig till skräddare hemma i Milano innan hon flyttade till Sverige i slutet av 1950-talet. 1969 gifte hon sig med Lars Knutsson, som hade startat modebutiken Gul&Blå tillsammans med sin första fru, Martina.
Modeinspirationen hämtade Gul&Blå från Carnaby Street i London och till en början var det mest importerade kläder som såldes i butiken i Birger Jarlspassagen i Stockholm.
Men så fick Maria Knutsson se skinnbyxor som var avskurna på knäet. För byxor sydda i skinn och mocka behövdes det för rörligheten och för att få skinnbitarna att räcka till, men Maria Knutsson såg möjligheten att skapa en trend. Hon kom på att hon istället kunde göra en skärning i form av ett V och tillverkade byxan först i mocka och sedan i jeans.
Konkurrerades ut av kopior
V-jeansen hörde till de första egna jeanskollektionerna på Gul&Blå och blev en stor succé när de kom på hösten 1970. De var tajta runt rumpa och lår men från knäet med det distinkta V:et med dubbla sömmar vidgade sig jeansen runt benen. De trendigaste var hela 70 centimeter i omkrets.
Men designen var inte skyddad så kopiorna dök upp snabbt – från svenska Algots, Silver Dollar och Hennes.
Att cykla med de vida jeansen var förenat med livsfara när byxbenet drogs in i kedjan och fastnade – och cykelclips ”var för töntar”. Men vad gjorde det när det svängde om benen när man gick?