Charlotte är officeren som blev designer:
Mötte fördomar om min ålder
Inte illa för den som tagit omvägen via lumpen, juristfirman och tingsrätten till jobbet som designer.
Charlotte Backryd öppnar dörren till sin studio på Kungsholmen, breder ut armarna och välkomnar med en kram och ett smittande leende. Redan här går det att ana drivet och pondusen som verkar finnas inbyggda i hela hennes väsen, men också ödmjukheten.
– Jag var i valet och kvalet om jag skulle ha någon egen design på mig, men jag var rädd att ni skulle tro att jag var tokig, skrattar Charlotte och pekar ner mot den svarta omlottblusen som matchar de stora glasögonbågarna.
Trots att hon själv trivs bäst i svart märkts det inte i resten av ateljén där färgerna finns i både de egna skapelserna och konsten på väggarna. Det är just här i lugnet, ensam i sin bubbla, som Charlotte trivs bäst.
– Jag kallar det jag skapar för modern couture, för jag gör allting i studion, handsytt i de bästa tygerna. Jag skapar enormt mycket och är överproduktiv. Det är skapelser överallt, inne på toaletten till och med.
Charlotte Backryd gjorde lumpen och blev officer
Det är ingen en överdrift. I rummet trängs skyltdockorna som bär alltifrån stickade ponchos till en draperad aftonklänning. Och mycket riktigt står det en docka även inne i badrummet, klädd i en överdel av pärlor. På kylskåpet sitter såväl Charlottes bläckskisser som en lapp från Vouge som tackar för lånet av ett av hennes plagg.
– Min man blir irriterad och tror att jag ska bränna ut mig. Det har varit nära tidigare på grund av för mycket jobb som var tungt psykiskt, men det här är något helt annat, bara total frihet.
Trots att det märks hur mycket Charlotte älskar sitt nuvarande yrke var det långt ifrån självklart att hon skulle bli modedesigner, då hon inte alls såg sig som en kreativ person under uppväxten i en förort till Stockholm. Hon valde träslöjd i grundskolan och gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och bestämde sig sedan för att göra lumpen, något som tjejer egentligen inte fick göra på tidigt 90-tal. Men Charlotte blev efter mycket tjat antagen som gruppbefäl inom STRIL, stridsledning och luftbevakning.
– Jag tänkte att det här var ju roligt, så nu vill jag fortsätta och bli officer. Jag hade väl någon obstinat sida liksom, mina föräldrar suckade och stönade. Men jag sökte och kom in. Och så gjorde jag officersutbildningen och jobbade i ett hemligt bergrum under massa år.
Efter att Charlotte träffat sin man började hon istället jobba inom kommunikation parallellt med att paret fick två barn.
– När yngsta barnet var ett år och jag var trettio ville jag göra något nyttigt och bestämde mig för att lyssna på mamma och pappa och bli antingen läkare eller jurist. Johan var också iväg och jobbade i Hamburg då, men jag tänkte att det borde ju lösa sig. Jag är sådan, ler Charlotte.
Charlotte Backryd
Ålder: 51 år.
Bor: På Kungsholmen i Stockholm.
Familj: Maken Johan, två vuxna barn, hunden Lawrence.
Gör: Modedesigner på egna företaget ONO Ateliers.
Aktuell: Med en höst- och vinterkollektion både inom virkat och aftonklänningar samt en kommande brudkollektion.
Finns på: @onoateliers och www.onoateliers.com.
Och visst löste det sig. Charlotte tog sig genom juristutbildningen utan problem för att sedan få jobb på Stockholms största advokatbyrå.
– Jag var den enda av de biträdande juristerna som hade barn och satt i en källare utan fönster och jobbade och slet något så infernaliskt. Jag fick smita iväg och hämta barnen och sedan jobba ikapp på nätterna när de hade somnat.
Efter ett år blev det uppenbart att jobbet inte gick att kombinera med familjelivet och Charlotte bestämde sig för att istället bli domare.
Brinner för mode
Ett år in i den tre år långa utbildningen räknas man som domare, men förväntas ändå gå klart samtliga år. Men med ett år kvar fick Charlotte erbjudande om ett direktörsjobb på tingsrätten som hon tackade ja till. Hon blev kvar där i fyra år, men hade också i hemlighet börjat gå en stylistutbildning på kvällarna.
– När åren går tänker man: Vad är det jag brinner för? Och det var ju mode! Jag slukade allt som hade med mode att göra. Varje sommar var jag så exalterad och provade den ena crazy frisyren efter den andra. De undrade på tingsrätten: Vad är du för en varelse? Det kändes som jag hade en massa uppdämd kreativitet som ville komma upp till ytan.
Mötte fördomar om sin ålder under utbildningen
Under utbildningen fick Charlotte assistera på Idol och plötsligt var bollen i rullning och hon fick fler förfrågningar om att göra stylingjobb.
Trots att hovrätten ville att hon skulle komma tillbaka och göra sitt sista år och att alla kollegorna tyckte att hon var galen bestämde sig Charlotte för att våga satsa. Hon tog tjänstledigt och startade eget som stylist. Men hon tyckte aldrig riktigt att hon hittade plaggen som hon ville ha och fortfarande var det något som kliade i kroppen, så Charlotte bestämde sig för att börja sy och kom in på prestigefulla Beckmans Designhögskola i Stockholm vid 47 års ålder.
– Jag mötte fördomar om min ålder hela tiden när jag började i branschen. När jag gick utbildningen trodde alla att jag var läraren. Men det tyckte jag var jättebra, för då kunde jag bestämma mer, säger Charlotte med ett skratt.
– Det var någon gång de kallade mig ”mamma”, men då fick de en sträng blick.
Charlotte fortsatte att gå från klarhet till klarhet och redan under sitt första år på Beckmans gjorde hon en klänning i buntband som blev plockad till en världsomspännande kampanj av frisörsalongen Toni&Guy.
– När den kom ut tänkte jag att det här kanske kan bli något. Och sedan rullade det på. Sakta men säkert vågade jag börja tro på det.
– Jag tror att man kommer till en punkt där man bara måste bestämma sig. Ett gammalt kompanibefäl sa en gång när jag tvekade över om jag som kvinna skulle kunna ta befälet över åttio män, att i sådana här lägen tar man antingen ett steg bakåt – eller två kliv framåt. Och från och med nu tar du alltid två kliv framåt.
– Det har jag fortsatt ha som en regel. Antingen kliver jag bakåt och fortsätter fundera och vara missnöjd, eller så tar jag två kliv framåt och sedan ett steg i taget efter det.
Kändisar bär hennes klänningar på röda mattan
Nu, fyra år efter examen, jobbar Charlotte som designer på heltid. Hennes draperade klänningar har rönt stor framgång och synts på bland annat ELLE-galan, Barncancergalan och på Filmfestivalen i Cannes där de burits av kändisar som Carina Berg, Seinabo Sey och Alicia Agneson.
– Min design bars av tre personer på förra ELLE-galan. Jag och familjen satt på hotellet mittemot med näsorna tryckta mot glaset och spanade när gästerna började anlända. Lite försent insåg vi att de med största sannolikhet kunde se oss. Men det är fantastiskt att få se sina skapelser på.
Hörs och syns
Trots att Charlotte fått en drömstart som designer är inte allt en dans på rosor. Hennes ålder gör att hon automatiskt utesluts från vissa priser och stipendier, det är svårt att våga ta betalt i en bransch där mycket lånas ut gratis och trots att hennes design syns på röda mattan kämpar hon fortfarande med att nå ut och beskriver sig själv som en introvert person som inte gillar att mingla.
– Samtidigt vill jag alltid framåt. Jag är inte nostalgisk och tittar bakåt.
Hennes karriär kan verka spretig och motsägelsefull i att gå från disciplinerad officer till strikt domare och vidare till kreativ modedesigner, men Charlotte har trivts i alla sina roller.
– Människan är komplex. Men det finns en röd tråd av ett rättvisepatos i grunden på allt jag gjort. Som officer ville jag utveckla alla individerna till att bli psykiskt starkare. Som domare handlade det också mycket om att se, bekräfta och lyssna på allas berättelse oavsett bakgrund och omkringliggande omständigheter. I dag vill jag fortfarande ge alla en plats i rummet.
– När man blir äldre blir man mer osynlig och jag tror att erfarenheten av att bli osynliggjord hjälpt mig att brinna för alla individer som kommer hit. Och det syns i min design. Den är inte tyst. Den tar för sig, hörs och syns. Den blir som en rustning som stärker bäraren. Det känns som att jag hamnat rätt och hittat min plats nu, avslutar Charlotte Backryd.