Lästips: Läsarberättelser Gratis stickmönster Smarta städknep Spartips Livet med katt Nostalgi Gratis noveller

Richard Tellström om våffeldagen – då blev det populärt i Sverige

25 mar, 2025
author Anna Chigot Eriksson
Anna Chigot Eriksson
Våfflor. Frasiga, med sylt och vispad grädde. Den 25 mars är det dags. Men hur ser egentligen bakverkens historia ut, och varifrån kommer ordet våffla? Vi har bett måltidshistorikern Richard Tellström reda ut begreppen.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Därför firar vi våffeldagenBrand logo
Se också: Därför firar vi våffeldagen

Våffeldagen är här. Men hur började egentligen traditionen?

– Den hänger ihop med de våfflor som man bakat på kontinenten sedan medel­tiden, framför allt i Belgien och Holland. Då använde man våffeljärn som liknar det vi ibland kallar oblatjärn och de är kända i Sverige i alla fall sedan 1400-talet. Gorånsjärn tillhör samma kategori.

På den här oljan målad av flamländske Sebastian Vrancx (1573–1647) kan man på fatet nere till höger kan se en föregångare till vår dags våfflor. Vinnande budgivares kvitto visade 270 273 euro hos Dorotheum 2018. Foto: Dorotheum

Hur har godsakerna fått namnet våffla?

Annons

– Själva ordet kommer förmodligen från tyskans wabe som betyder bikaka. Det förekommer ibland förklaringar som går ut på att det ska ha varit ett missförstånd, att vårfrudagen blivit våffeldagen, men det handlar nog snarare om mönstret, säger Richard Tellström.

Då blev det populärt att äta våffla

I dag är våfflor något alla äter. Men från början var det faktiskt ett exklusivt bakverk, och det skulle dröja innan det blev stort i hela Sverige.

– Eftersom själva järnet var dyrbart var även våfflan det, så det här var inte gemene mans bakverk förrän i slutet av 1800-talet. Det var också vid den tiden vi fick våffeljärnen som vi känner dem i dag, med fyra och fem hjärtan. Järn hade då blivit ett billigare material, och dessutom kom vedspisen vilket gjorde våffelbakandet betydligt enklare. Även våffelbruken är från denna tid, 1890-tal. Våffelhajpen har också att göra med att socker, vetemjöl och grädde blivit billigare.

Sixten Sason formgav inte bara bilar för Saab och dammsugare för Electrolux. Han ritade även hushållsprodukter för Husqvarna, bland annat våffeljärnet Månlandaren. Foto: Peter Häll/Tekniska museet

– Bakverket tillhörde festköket och fastlagsfesterna. Det man kanske har glömt bort i dag är att den 25 mars var en helgdag ända fram till 1953 – och det vi gör när det är helg är att fira det med mat. Även våffelmixen var viktig för att bakverken skulle bli vanliga. Den kom 1949, efter amerikansk förebild med sockerkaksmix och likande.

Annons

Hur länge har man ätit våfflan med grädde och sylt?

– Fram till 1800-talets mitt var socker dyrt, men bärkompotter åt vi till pannkakor och förmodligen våfflor på sent 1700-tal, åtminstone i storbondefamiljer och i urban borgerlig miljö. Vispad grädde har man generellt sett inte förrän vid 1900-talets början. Innan dess gjorde man smör av grädden då man inte hade så mycket av den varan. Korna gav så lite mjölk före det moderna jordbruket.

Folkets Park i Malmö 1928, där C.W. Olsson sålt glass och våfflor i många år. Här syns han med sina medhjälpare. Foto: TT
Annons